Eva Frantz: Farväl Gamlas köpcentrum - mitt happy place

Farväl Gamlas köpcentrum. Inte var du vacker och inte var du speciellt mysig heller de sista åren, då du mest bestod av ölhak och tomma butikslokaler. Men då jag var liten var du ett slags happy place för mig.

Du hade ju pappershandeln. Du hade det lilla cafét där man fick glassportioner med kinuskisås med rice crispies i. Du hade videouthyrningen där jag tillbringade mången timme i valet och kvalet - skulle jag ta Labyrinth eller Ewokernas återkomst (jag hade sett båda tusen gånger men tröttnade aldrig)?

Du hade frissan som klippte både mig, mamma och mommo. Posten, Apoteket, skobutiken, Aho-valinta, Elanto och K-kauppa. I den sistnämnda kunde man ibland träffa Väiski i köttdisken. Han var kändis för han syntes också i K-kauppareklamen i tv. Och du hade korvkiosken. En porilainen med ketchup, delikatessernas delikatess.

På vappen vandrade jag till dig för att få en ballong. Det var alltid soligt väder, det minns jag tydligt. En gång när jag var pytteliten fick jag åka runt dig i en hästkärra på något Lions-jippo. Det minns jag inte men det finns bildbevis. Jag ser rätt skeptisk ut.

När familjen skulle lyxa till det gick vi till lokala restaurangen för att äta. Den var faktiskt Helsingfors första pub i engelsk stil. Fast det fattade jag ju inte då, jag hade fullt upp med att äta potatisgratäng med räkor. Eller lövbiff med "bärnees-sås".

Du råkade illa ut flera gånger. En gång brann restaurangen, det hade blivit något missöde i köket. Men den renoverades och öppnade på nytt. En nyårshelg brann hela den byggnad där R-kiosken, K-kauppa och hårfrisörskan höll till. Mitt i natten, till all lycka, så ingen kom till skada. Men Gamlas köpcentrum repade sig igen. En större och fräschare matbutik slog upp sina dörrar och livet gick vidare.

Nu river de dig, Gamlas köpcentrum. Du är för gammal, sliten och onödig. Bara någon kilometer bort står den glassiga shoppinggallerian med matbutiker som aldrig stänger. De ska bygga hus där du står. Höga fina bostadshus. Läget är ju bra, shoppinggallerian ligger nära.

Jag har också blivit äldre och mer sliten och flyttat långt bort från dig. Jag har ingen anledning att sätta mig på tvären när grävskoporna kommer rullande längs med Gamlasvägen, förbi kyrkan och uppför backen, för jag förstår ju att tiden är inne.

Men Gamlas köpcentrum, du kommer alltid att vara mitt happy place. Tack för allt och vila i frid!