Trumps importskatt drabbar Mexiko – och USA
USA:s president Donald Trump planerar att införa en skatt på import från Mexiko. Enligt Trumps administration är skatten ett sätt att få Mexiko att betala för den mur som ska byggas vid de två ländernas gräns. Frågan är vem som i slutändan står för notan.
Under valkampanjen inför presidentvalet hösten 2016 missade republikanernas kandidat Donald Trump inte ett tillfälle att skälla på Mexiko.
Hans tes har hela tiden varit att mexikanerna har tagit jobben från amerikanska arbetare och att frihandelsavtalet Nafta mellan Mexiko, USA och Kanada är orättvist för USA. Mexiko utnyttjar Nafta och det är USA som får lida, menar Trump.
Donald Trump har länge förfäktat tanken att USA måste få ner sitt handelsunderskott och har därför verbalt angripit länder som har ett stort överskott i handeln med USA - underskott i handelsbalansen ur USA:s synvinkel. Det har gällt framför allt Kina och Mexiko.
Importskatt på mexikanska varor
Vita husets presschef Sean Spicer utvecklade tanken på en importskatt i ett uttalande till pressen nyligen. Enligt honom är det frågan om en större skattereform som ska beskatta import från länder som USA har ett underskott med.
- Om vi beskattar importen med 20 procent kan vi få in tio miljarder dollar per år och kan med lätthet betala för muren genom denna mekanism, sade Spicer enligt The Guardian.
Nu är en 20 procents importskatt än så länge inget förslag utan bara en ”idé”. Men det är det mest konkreta som Trump-administrationen hittills presenterat om relationerna med Mexiko. En annan fråga som nämnts är att USA vill omförhandla Nafta-avtalet.
Om vi beskattar importen med 20 procent kan vi få in tio miljarder dollar per år och kan med lätthet betala för muren
Sean Spicer, Vita husets presstalesman
Vem betalar?
Mexikos utrikesminister Luis Videgaray kommenterade planerna på en importskatt i ett uttalande:
- En skatt på import från Mexiko till USA är inte ett sätt att få Mexiko att betala för muren, utan ett sätt att få nordamerikanska konsumenter att betala för den genom dyrare avokados, tvättmaskiner, tv-apparater.
Många handelsexperter som har analyserat förslaget om importskatt - eller gränsskatt, som den också kallas - håller med Mexikos utrikesminister. Det är amerikanerna som betalar skatten.
Tim Worstall skriver i Forbes att kostnaderna tillfaller USA. Han tar ett enkelt exempel.
Om en importvara från Mexiko kostar 100 dollar och USA lägger en importskatt på 20 procent kommer priset för varan att bli 120 dollar för de amerikanska konsumenterna.
Det är klart att importskatten kommer att skada den mexikanska ekonomin då deras varor inte har samma åtgång som förr på grund av prisförhöjningen. Men fortfarande kommer inga pengar till muren från Mexiko.
En skatt på import från Mexiko till USA är inte ett sätt att få Mexiko att betala för muren.
Luis Videgaray, Mexikos utrikesminister
Konsumtionsvaror bara en liten del av importen
När man tänker på internationell handel är det i första hand konsumtionsvaror man syftar på. Som den mexikanska utrikesministern. Han talade om frukter, vitvaror och hemelektronik.
Men den internationella handeln är numera till stor del halvfabrikat och investeringsvaror. Det totala värdet av importen från Mexiko till USA är 318,3 miljarder dollar. Hur ser då importen ut?
Fördelningen av importen från Mexiko till USA:
- Konsumtionsvaror 26,6 procent (mat, bilar, kläder och annat);
- Insatsvaror för industrin 28,1 procent (olja, andra råmaterial, bildelar, andra halvfabrikat);
- Investeringsvaror 35,6 procent (datorer, fordon, andra maskiner och utrustning);
- Service och annat 9,7 procent.
Investeringsvaror och halvfabrikat dominerar
Bara en fjärdedel av importen till USA är ”avokados, tvättmaskiner, tv-apparater”. Hela två tredjedelar går till annat än konsumtion och service.
Om tanken med importskatten är att få amerikanska konsumenter att köpa amerikanskt i stället för mexikanskt blir effekten inte så stor som man kanske kunde tro.
Men Mexiko är den näst största leverantören av importerade frukter och grönsaker, så där kommer importskatten att märkas.
Drabbar industrin
Skatten kommer i stället att slå mot amerikanska exportföretag som behöver de mexikanska varorna för att kunna producera sina produkter.
Det kan gälla bildelar som tillverkas i Mexiko och importeras till bilfabriker i USA. Eller det kan gälla investeringsvaror som de maskiner som behövs för att bygga bilarna.
Många av företagen i Mexiko är amerikanska och levererar insatsvaror, till exempel bildelar, till fabrikerna i USA - ofta med samma ägare.
Amerikanska företag står för 40 procent av exporten från Mexiko till USA. På grund av frihandelsavtalet Nafta är det som om det inte fanns någon gräns mellan länderna.
Ifall tanken med importskatten är att amerikanska producenter inte längre ska köpa insatsvaror eller maskiner från Mexiko kommer omställningen att ta tid och bli dyr. Det betyder sämre konkurrenskraft för amerikanska exportprodukter.
Mexiko illa ute
En importskatt kommer att drabba såväl amerikanska konsumenter som producenter. Men den största bördan kommer trots allt att bäras av Mexiko.
President Donald Trump har gett order om murbygget vid gränsen. Och han håller fast vid att det är Mexiko som ska betala för muren. Trump har sagt att han kommer att kräva en engångsbetalning av Mexiko på fem till tio miljarder dollar.
En av Donald Trumps rådgivare i immigrationsfrågor, Mark Krikorian, som är chefdirektör för Centret för immigrationsforskning, sade nyligen till den ärkekonservativa nyhetssajten Breitbart:
- De kommer tydligen inte att skriva en check åt oss.
Jag tror att Trump tänkte ut förslaget som ett sätt att trolla Mexiko.
Mark Krikorian, Trumps rådgivare i immigrationsfrågor
.
USA har i stället planer på att försvåra penningförsändelser från mexikaner bosatta i USA till sina släktingar i Mexiko.
- Jag tror att man kommer att införa en skatt på penningförsändelser som immigranterna skickar hem. Och Mexiko är beroende av de där pengarna. Så att beskatta dem är ett sätt att tvinga Mexiko att betala för muren, sade Krikorian till Breitbart.
Det är inga småsummor det handlar om. Varje månad skickar invandrade mexikaner två miljarder dollar över gränsen till sina familjer.
Mer än sex miljoner mexikaner drar nytta av försändelserna. Det är sju procent av den vuxna befolkningen. Försändelserna utgör närmare tre procent av Mexikos ekonomi.
Kommer Nafta att skrotas?
Förutom en importskatt på 20 procent har Trump hotat med en skatt på 35 procent för amerikanska företag som flyttar sin produktion till Mexiko och som exporterar till USA.
Hittills har Trump redan lyckats skrämma flera företag att inte investera i nya anläggningar i Mexiko. Sådana är till exempel biltillverkaren Ford och Carrier, som tillverkar luftkonditioneringsanläggningar.
På längre sikt har ändå frihandelsavtalet Nafta större betydelse. North American Free Trade Agreement, Nafta har varit i kraft sedan 1994. Avtalet gäller USA, Kanada och Mexiko.
- Om Trump förverkligar all den politik som han talat om, kommer de följande ett och ett halvt åren att bli mycket komplicerade för Mexiko, säger Jesús Peña Gonzales, ekonomist och fabriksdirektör i Monterrey, Mexiko till nättidningen FiveThirtyEight.
Mexikos export har fyrfaldigats sedan Nafta började gälla. Exporten är 38 procent av bruttonationalprodukten och 80 procent går till USA. Mexiko är världens fjärde största exportör av bilar och bilindustrin sysselsätter 900 000 arbetstagare.
Även om inga beslut har fattats har Donald Trumps planer och hot påverkat den mexikanska ekonomin. Utländska direktinvesteringar i Mexiko väntas minska med närmare en tredjedel i år.
Det är inte bara de utländska direktinvesteringarna som minskar, utan också de inhemska investeringarna, skriver FiveThirtyEight.
Den mexikanska valutan peson har tappat i värde sedan Donald Trump utsågs till republikanernas presidentkandidat. Det är ett tecken på att valutamarknaden väntar sig mindre investeringar och lägre tillväxt.
En lägre växelkurs betyder att exporten från Mexiko blir billigare och kan gynna ekonomin på det sättet. Men samtidigt ökar risken för inflation.
Politiska risker
Nafta-avtalet har inte enbart haft ekonomiska konsekvenser, som i de flesta fall har varit positiva. Också de politiska konsekvenserna har varit betydande.
Mexiko har utvecklats från en sluten råvaruproducerande ekonomi till ett öppet och konkurrenskraftigt industriland.
Samtidigt har Mexikos institutioner stärkts och man har utarbetat klara regler för investeringar och mekanismer för konfliktlösning, någonting som inte var en självklarhet innan Nafta.
Om USA drar sig ur Nafta kan detta få mycket negativa konsekvenser i Mexiko. Den allmänna opinionen kommer att vända sig mot USA. Mexikanska politiker kan komma att utnyttja situationen för att piska upp antiamerikanska stämningar i landet.
Mexikanska myndigheter kan komma att strunta i frågor som är viktiga för USA, till exempel immigration, drogsmuggling, vapensmuggling, penningtvätt och gränssäkerhet.
USA har knappast intresse av att en samarbetsvillig granne i söder destabiliseras med allt vad det kan leda till: Ökad nationalism och antiamerikanska populistiska politiker, och sjunkande växelkurs som kan leda till att USA:s handelsunderskott blir ännu större.
Det här kan leda till en politik som inte gynnar USA:s nationella intressen, skriver Guillermo Ortiz, tidigare chef för Bank of Mexico i Financial Times.