Bostadsrätt eller bostadsfel?
Det är inte bara så där att gå och köpa ett hus eller en lägenhet. Förutom pengar behöver man också ha koll på vilka möjligheter det finns ute på bostadsmarknanden. Ägarbostad, bostadsrätt eller delägarbostad, alltså ursäkta?
- Det är prisen som styr om man kan köpa en bostad. Helsingfors är den dyraste bostadmarknaden så här kan det vara svårt att knyta till sig sin första lägenhet. I till exempel Vasa är prisen lägre och då är det också lättare att få lån, säger fastighetsmäklaren Thomas Mattinen.
Vad är egentligen en bostadsrätt och vad betyder det när man äger bostadsaktier? X3M reder ut bostadsbegreppen.
1. Ägarbostad
En ägarbostad är antingen en lägenhet i ett höghus eller radhus, eller ett hus med tomt. I höghus och radhus äger man bostadsaktier.
- Majoriteten av finländarna bor i så kallade ägarbostäder. När man köper en bostad så köper man antingen en bostadsaktie eller en fastighet.
- Att äga en bostadsaktie i ett bostadsaktiebolag ger rätten att äga lägenheten i bolaget.
- Ett bostadsaktiebolag är ett aktiebolag som har rätt att äga fastigheter, till exempel höghus och radhus, där mer än hälften av lägenheternas sammanlagda golvyta ägs av aktieägarna.
- Om man får en vattenskada i sin lägenhet så betalar bostadsbolaget en del som stöd. Men det finns också begränsningar med bostadsaktier. Ska man göra en större renovering i bostaden måste man fråga om lov, säger Thomas.
- Man köper en fastighet när man köper ett egnahemshus. Fastigheten består ofta av huset och dess tomt.
- Ett hus har man rätt att göra vad man vill med men det medför också ett större ansvar.
2. Bostadsrätt
En bostadsrätt äger man inte själv, men man har möjlighet att hyra ut den och också låta bostaden gå i arv.
- För att få bo i en bostadsrättsbostad måste man först betala en bostadsrättsavgift. Avgiften är cirka 15 procent av bostadsrättens pris.
- Om man inte har råd att betala bostadsrättsavgiften kan man ansöka om banklån. Låneräntan för banklånet kan dras av i beskattningen.
- Det är inte så vanligt med bostadsrätter i Finland. Men om man är studerande och har barn kan det passa att köpa bostadsrätt. Man binder sig med en mindre summa pengar än om man köper en bostad på en gång. Bostadsrätten kan passa för någon som inte har möjlighet att få ett så stort lån.
- Efter att man har betalat avgiften för bostadsrätten betalar man varje månad en bestämd summa bruksvederlag. Bruksvederlaget beror på bostadens storlek och bostadsorten och måste vara på samma prisnivå eller lägre än hyrorna för liknande bostäder i området.
Om det med tiden byggs skolor, butiker och infrastruktur i området så kommer priset på bostäderna att stiga.
― Thomas Mattinen, fastighetsmäklare
- Man kan inte köpa en bostadsrättsbostad men de ekonomiska riskerna är mindre för en bostadsrättsbostad än för en ägandebostad.
- Ofta kan det vara stiftelser eller företag som betalar för bostadsrätter.
- Man måste inte ta ansvar för att sälja en bostadsrätt om man vill flytta. Och man får tillbaka bostadsrättsavgiften när man flyttar ut. Man har rätt att bo i bostadsrätt så länge man vill, husets ägare kan inte säga upp bostadsrättskontraktet.
- Man kan få hyra ut bostadsrätten till någon annan, men högst i två år. För att få hyra ut bostaden behövs tillstånd av husets ägare.
- Man kan också låta bostadsrätten gå i arv.
3. Delägarbostad
När man köper en delägarbostad betalar man först endast en del av bostadens pris. Sedan betalar man en slags hyra tills man har råd att betala för det resterande priset för bostaden.
- I början köper man bara en del av delägarbostaden och bor efter det på hyra. Senare köper man den resterande delen av bostaden för att börja äga den.
- Delägarbostäder var vanligare på 60- till 80-talet, men nu finns det inte så många. Det kan vara att det blir vanligare i framtiden.
- När man flyttar till en delägarbostad betalar man först omkring 10 till 20 procent av bostadens pris.
- Om man köper in sig i en bostad på ett nybyggt område så kan priset vara relativt lågt. Om det med tiden byggs skolor, butiker och infrastruktur i området så kommer priset på bostäderna att stiga.
- Hyrestiden i en delägarbostad är vanligtvis cirka 5 till 12 år. Antalet år man hyr bostaden bestäms på förhand.
- När man betalar för den sista delen av bostadens pris är summan samma som när man köpte in sig i bostaden. Man kan göra ganska bra vinst på det viset.
- När man har köpt den sista delen av bostaden äger man en ägarbostad i ett bostadsaktiebolag.
Källa: Helsingfors stads infobank.