Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Hästens rörelser läker sjuka människoryggar - nu ska forskning ta reda på varför

Från 2017
Uppdaterad 12.02.2017 10:46.
Juha Heininen på hästryggen.
Bildtext Juha Heininen på hästryggen.
Bild: Yle/ Elisa Kinnunen

Att ridterapi hjälper patienter med sjuk rygg har man känt till länge. Nu har ett forskningsprojekt startat för att ta reda på exakt vad i hästens rörelser som skänker lindring.

Juha Heininen avskräcks inte av att ridhjälmen är blommig. Han klämmer ner den på huvudet och kliver upp i sadeln för andra gången. Heininen medger att han hade vissa förhandsuppfattningar om att rida, innan han själv prövade.

- Jag tyckte att det här var något för flickor, men visst passar det oss män också. Inte skulle någon hålla på med det om det inte gick att påvisa någon nytta, säger Heininen.

För flera år sedan konstaterades Heininen lida av förslitningar i ländryggen. Förslitningarna tllsammans med andra åkommor har hållit Heininen borta från jobbet som maskiningenjör i ett och ett halvt år.

En positiv överraskning

― Juha Heininen

Ryggsymptomen har förändrats i och med ridterapin säger Heininen, "ryggen jäklas på ett annat sätt nu".

- Det har varit en trevlig erfarenhet. Ryggen och lederna börjar röra sig, och jag känner värmen från hästryggen. En positiv överraskning, säger Heininen.

Två personer assisterar Juha Heininen under ridterapin.
Bildtext Två personer assisterar Heininen under ridterapin.
Bild: Yle/ Elisa Kinnunen

Inte undersökts på individnivå

Heininen är en av dem som nu är föremål för en doktorsavhandling. Sanna Mattila-Rautiainen, kandidat i hälsovetenskaper och ordförande för Finlands ridterapeuter rf, vill med sin avhandling få svaret på frågan varför hästen egentligen används i rehabilitering.

Var och en av oss har ett eget sätt att skapa rörelse.

- Vi har alla olika långa armar och ben och muskler med olika spänning. Om vi alla sätts att röra oss på samma sätt, i en bestämd takt, skapas inte rätt slags muskelaktivering hos någon av oss, säger Mattila-Rautiainen.

Att rörelse har rehabiliterande effekt på en människa känner man till från idrottsvetenskapen men sambandet har inte undersökts på individnivå i ridterapin.

Sonder kollar musklerna

Mattila-Rautiainen tes är att en person med ryggsmärtor lider av en obalans mellan kroppens vänstra och högra del. Hästens rörelser hjälper människan att lära sig rörelserna på nytt.

Sonder registrerar den elektriska aktiviteten på muskelns yta.
Bild: Yle/ Elisa Kinnunen

Mätningarna görs med hjälp av EMG-apparatur som registrerar den elektriska aktiviteten på muskelns yta som uppstår när muskeln rör sig.

Ryggpatientens muskelaktivitet blir bättre efter ridterapin

― Sanna Mattila-Rautiainen

Mattila-Rautiainen har gjort mätningar i ett par år med hjälp av två forskargrupper, en i Salo och en i Kajana.

- Resultat från Salo visar att ryggpatientens icke-önskade muskelaktivitet normaliseras eller åtminstone blir bättre under de tolv gånger hen deltagit i ridterapin.

I Finland sedan 1988 - ändå obekant

Terapiridning är en medicinsk terapiform, som har ersatts av Folkpensionsanstalten sedan 1992 ifall den som ger terapin har fysioterapi- eller ergoterapiutbildning.

1988 startade utbildningsprogrammet för ridterapi i Finland. Men det är fortfarande få som idag vet vad ridterapi är.

Många tror att man ger terapi åt hästen, säger Ann-Christine Väyrynen, ridterapeut verksam i Kyrkslätt. Hennes kunder kommer ofta till stallet efter att ha hört om ridterapin via djungeltelegrafen.

Väyrynen är klasslärare och pedagogie magister, och hon verkar utgående från sin utbildning mera med fokus på helheten, mindre på muskler och det fysiska.

- Mina kunder är ofta personer med utvecklingsstörning, mentala problem eller till exempel ADHD.

Anki Väyrynen med två av sina hästar.
Bildtext Ann-Christine Väyrynen
Bild: Yle/ Anki Väyrynen

Svårt hitta hästar

Den som satsar på ridterapi sätter mycket tid och energi på att hitta lämpliga hästar och att träna upp dem. Kravlistan är lång.

- Hästen ska vara hundraprocentigt pålitlig, den ska ha bra rygg, bra skritt och den får inte vara känslig för ljud. Dessutom ska den ha ett lugnt temperament - men samtidigt vara nyfiken, säger Väyrynen.

Erbjuder man enbart ridterapi kan det vara svårt att få ekonomin att gå ihop

― Ann-Christine Väyrynen

Även om det ar visat sig att vissa ridterapeuter har haft det svårt att klara sig ekonomiskt tror Väyrynen att terapiformen kommer att bestå

- Om man bara erbjuder ridterapi kan det vara svårt att få ekonomin att gå ihop. Många kombinerar med andra terapiformer- eller med att ha ridstall så som jag gör, säger Väyrynen.

- Ofta är det den övriga verksamheten som gör det möjligt att ägna sig åt ridterapi.

Vad är ridterapi?

Ursprungsartikeln är skriven av Terhi Marjakangas för Yle Uutiset.