Kommunekonomin god, men rädslorna många

Kommunernas ekonomi utvecklas i rätt riktning. Den slutsatsen drar Kommunförbundet i sin analys av kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för fjolåret. Det finns ändå många orosmoment för kommunerna.

Utgifterna ökade enligt analysen med 1,3 procentenheter i hela landet. Kommunerna har tagit lite lån för löpande utgifter. Skuldökningen minskade enligt analysen til 3,6 procent.

Räkenskapsperiodens resultat förbättrades enligt uppskattningen med en halv miljard euro.

Kommunförbundets verkställande direktör Jari Koskinen sade i sitt öppningstal på förbundets ekonomi- och finansieringsforum på onsdagen att resultatet är lite bättre än 2015.

- Det här visar att det finns ansvarsfulla beslutsfattare i kommunerna.

Tröskel för rekryteringar

Kommunsektorns arbetsmarknadsdirektör Markku Jalonen vid Kommunarbetsgivarna KT har analyserat var kommunerna sparat för att uppnå resultatet.

Många kommuner har valt att inte ersätta personal som går i pension eller annars slutar.

- Det finns en tröskel för rekrytering, sa Jalonen.

Balans trots svår sits

Kommunförbundets styrelseordförande Sirpa Paatero kallar resultatet ”otroligt fint”.

- Kommunerna har tvingats till mycket anpassande åtgärder, statsandelarna har beskurits och kommunerna har tilldelats nya uppgifter. Trots det är ekonomin i balans.

Paatero uttryckte på forumet sin oro för framtiden och vad som händer efter den stora vård- och förvaltningsreformen. Speciellt då kommunerna enligt de färska siffrorna gör sitt jobb bra och undersökningar visar att invånarna är nöjda med servicen.

- Vi måste nu se till att inte tappa de goda sätten att göra saker på som kommunerna har hundra års erfarenhet av, bara för att man nu vill skapa en ny förvaltningsnivå.

Ändrad betoning på skatter

Jari Koskinen presenterade förbundets syn på hur kommunernas ekonomi utvecklas efter år 2019.

Efter reformen blir bildnings- och kultursektorn dominerande i kommunerna, då ansvaret för social- och hälsovården flyttas till landskapen.

Det ser ut som att fastighets- och samfundsskattens andel av kommunernas intäkter ökar i framtiden.

I en artikel på kommuntorget.fi skriver Björn Sundell att ”fastighetsskatten som inkomstkälla blir dubbelt så viktig som förut”.

Alla har inte insett realiteterna

Kommundirektör Karoliina Frank från Loppi kommun ser många utmaningar för kommunerna de närmaste åren.

Alla beslutsfattare har enligt Frank inte insett realiteterna. Många kommuner sitter enligt henne snart med tomma fastigheter som det investerats stort i.

Vidare har kommunerna enligt Frank inte planerat sin ekonomi och sina lån utgående från att intäkterna mitt i allt sjunker radikalt.

- Vad göra om inkomsterna mitt i allt sjunker drastiskt? Väldigt få har tänkt på det här.

Kommunförbundets analys av kommunernas ekonomi baserar sig på Statistikcentralens uppgifter.