1 500 miljarder euro - så påverkar ECB:s stimulansprogram din ekonomi

Europeiska centralbankens stora stimulansprogram börjar få önskad effekt. Tillväxten och inflationen ökar i euroländerna. Både företag och vanliga hushåll har kunnat dra nytta av kombinationen förmånliga lån och rekordlåga räntor.

- Utan ECB:s åtgärder skulle vi ha betydligt svagare tillväxt i Finland än vad vi har för tillfället, konstaterar Aktias chefsekonom Heidi Schauman.

ECB har sedan mars 2015 köpt upp privata och offentliga värdepapper samt statsobligationer på sekundärmarknaden för närmare 1 500 miljarder euro. Varje månad görs nya stödköp för omkring 80 miljarder euro.

Så här skapar centralbanken mera pengar. Tanken är att miljarderna ska finna sin väg till banker, företag och vanliga européer och sätta fart på tillväxten och inflationen.

Stimulansprogrammet var i praktiken en nödlösning för att rädda euroländernas ekonomi. Men det verkar alltså fungera.

Positiv dominoeffekt

Genom stödköpen sätter ECB en massa nya pengar i omlopp. Detta leder till att eurons värde sjunker, vilket gynnar euroländernas exportindustri och sysselsättning på sikt.

ECB:s viktigaste styrränta har varit jämnt 0,0 procent sedan våren 2016. Depositionsräntan, som bankerna betalar för sina depositioner i ECB, har varit negativ sedan sommaren 2014.

Räntorna i kombination med stödköpen har sporrat bankerna att bevilja mer lån, på sällsynt förmånliga villkor. Det har gynnat både vanliga hushåll och företag, som har velat investera och nyanställa.

Situationen har varit gynnsam för flera euroländer, bland dem Finland, som har kunnat sälja statsobligationer med negativ ränta. Placerare har alltså varit beredda att låna miljardbelopp till finska staten, och betala för det.

Tydlig tillväxtknuff för Finland

Enligt de senaste prognoserna växer Finlands BNP med mellan 0,9 och 1,8 procent år 2017. Vissa talar redan om en förestående högkonjunktur.

Finlands Bank bedömer att ECB:s stimulansprogram ger Finlands ekonomi en konsumtionsdriven tillväxtknuff motsvarande 0,5 procent på årsnivå.

Nollräntorna gynnar särskilt dem som har stora bostadslån. Lägre kostnader och amorteringar innebär att hushållen har mer pengar över för annat.

Om man ser till näringslivet har framförallt byggbolagen dragit nytta av de förmånliga lånen och investerar som aldrig förr.

- I Helsingfors ser vi ju flera exempel på det, konstaterar investeringsekonom Martin Paasi vid Nordnet.

Konsumera hellre än spara

Det finns förstås också nackdelar med stimulansprogrammet. Ju mer stödpengar ECB sätter i omlopp, desto svårare blir det att bedöma hur stryktåliga euroländernas ekonomier egentligen är.

- En risk är att vi inte vet exakt hur mycket av tillväxten som kommer via programmet. Vi vet alltså inte i hur gott skick ekonomierna skulle vara utan stimulansåtgärderna, säger Heidi Schauman.

Nackdelen med nollräntorna är att vanliga bankkonton och räntefonder inte ger någon avkastning längre, och då är det många hushåll som sätter sprätt på sina besparingar.

- Hushållens sparkvot är negativ just nu. Vi gör av med mer pengar än vi drar in, kanske till och med oroväckande mycket, säger Heidi Schauman.

Martin Paasi påpekar att aktiemarknaden verkar oproportionerligt stark just nu. Han jämför stimulansprogrammet med dopning.

- ECB:s stödköp har lett till att bankerna har suttit med en massa lösa pengar på bordet och en del av de pengarna har via omvägar drivit in på aktiemarknaden. Det är ju svårt att få avkastning någon annanstans.

ECB trampar på bromsen

ECB uppger att stimulansprogrammet fortsätter åtminstone fram till årsskiftet, ända tills inflationen i euroområdet ligger stadigt strax under 2 procent.

I december låg inflationen på 1,1 procent enligt uppgifter från Eurostat, men i Tyskland är den redan 1,7 och i Belgien 2,2 procent. ECB tänker därför dra ner på stödköpen från och med april, från 80 till 60 miljarder euro per månad.

- Vi förväntar oss att ECB fortsätter minska stödköpen så att vi kan se en normalisering av penningpolitiken tidigast år 2018, men det kan dröja till 2019 eller 2020, beroende på vad som händer i resten av världsekonomin, säger Heidi Schauman.

Redan om ett par år kan vi alltså få börja återanpassa oss till ett mer sparsamt leverne utan nollräntor.

- Jag är själv lite orolig för dagens unga som tar bostadslån. Förstår de verkligen vad det innebär om räntorna stiger? Folk verkar tänka att penningpolitiken är något som styrs från Frankfurt och inte har så mycket med Finland att göra, men visst är det också vår penningpolitik och visst påverkar den också vår ekonomi, konstaterar Heidi Schauman.