Hoppa till huvudinnehåll

Natur

Vem häckar i holken?

Från 2017
Blåmeskull i en holk
Bildtext Blåmeskull i en holk.
Bild: Risto Salovaara

Vet du vem som häckar i din holk? Våra vanligaste holkhäckare är olika mesar och svartvit flugsnappare, men det finns också många andra som kan flytta in i en holk. Resterna av det gamla boet kan avslöja vilken art som häckat i din holk.

Under vintern är det bra att kolla läget i dina fågelholkar och städa ur gamla rester. Loppor, löss och andra otyg är stela av kölden så du undviker kliande bett.

Mesar

Ett typiskt mesbo har mossa som grund. På mosslagret samlar mesar ofta fjolårsgräs. Det egentliga boet kan i sin tur innehålla olika material beroende på omgivningen.

En talgoxe vid en holk i en fjällbjörkskog.
Bildtext I en fjällbjörkskog är det ont om hålträd.
Bild: Risto Salovaara
Talgoxens ägg i ett bo i en holk.
Bildtext Talgoxens bo.
Bild: Risto Salovaara
Talgoxens bo i en holk efter att ungarna flugit ut.
Bildtext Boet är tilltrampat av ungarna.
Bild: Risto Salovaara

Om boet ligger i skogen hittar man oftast hår från hjortdjur och skogshare. I tätorter ersätts skogsharens hår av fältharens. Nära bebyggelse hittar man ofta hår från husdjur, till exempel hund. Andra fåglars fjädrar och dun passar också bra.

Mesarna kan också passa på att använda det som mänskor lämnar efter sig. Garn, hår, tagel, ylle och isoleringsull – vad som helst kan duga om det gör boet mjukt.

En svartmes på en snöig gren.
Bildtext En svartmes.
Bild: Risto Salovaara
Stora svartmesungar i en holk.
Bildtext Svartmeskull.
Bild: Risto Salovaara
Svartmesbo i en holk efter att ungarna flugit ut.
Bildtext Boet efter att ungarna flugit ut.
Bild: Risto Salovaara

Svartvit flugsnappare

Den svartvita flugsnapparen kan använda gräs, löv och tunna bitar av tallbark eller björknäver på bottnen av boet. Sedan fodras boet med finare material så som mjukt gräs.

Svartvitflugsnapparhona för gräs till holken.
Bildtext En hona hämtar bomaterial.
Bild: Risto Salovaara
Flugsnapparbo under uppbyggnad.
Bildtext Bo under uppbyggnad.
Bild: Risto Salovaara
Flugsnapparbo i en holk efter att ungarna flugit ut.
Bildtext Boet efter att ungarna flugit ut.
Bild: Risto Salovaara

Grå flugsnappare

Den gråa flugsnapparen föredrar att inte bygga sitt bo i en holk. Det väsentliga är att det är god sikt från boet över omgivningen. På grund av detta skall framväggen göras öppen i en holk som är ämnad för en grå flugsnappare.

Grå flugsnappares holk på en stugvägg.
Bildtext En holk för grå flugsnappare.
Bild: Risto Salovaara
En gråflugsnapparhona ruvar i ett bo som är byggt i en krans av lav.
Bildtext En grå flugsnappare ruvar
Bild: Risto Salovaara

Den gråa flugsnapparen använder mossa, skägglav, torrt gräs och rotfibrer till att fodra boet. Nära bebyggelse används garnstumpar, husdjurshår och till exempel fibrer från torra klematisblommor.

Rödstjärt

Rödstjärten föredrar holkar med stora hål. Den kan till och med använda knipholkar. Boet görs av torrt gräs, mossa, gamla torra löv och andra naturfibrer. Rödstjärten fodrar boet med fjädrar och ull.

Rödstjärthane på fjällbjörkkvist.
Bildtext Rödstjärthane.
Bild: Risto Salovaara
Rödstjärtsbo i en holk efter att ungarna flugit ut.
Bildtext Ungarna har klarat sig ut i världen.
Bild: Risto Salovaara

Stare

Då staren börjar bygga sitt nya bo ger den ett ordentligt intryck. Den börjar ofta med att städa ut gammalt bomaterial innan den samlar nytt. Resten av arbetet är inte lika prydligt. Det nya boet hafsas snabbt ihop av gräs, torra löv och fjädrar. Då ungarna flyger ut ur holken lämnar de efter sig smutsiga rester av boet.

Stare med fjäder i näbben.
Bildtext Bomaterial skall samlas.
Bild: Juha Laaksonen
Starens bo i en holk efter att ungara flugit ut.
Bildtext Ett smutsigt bo.
Bild: Risto Salovaara

Knipa

För knipholkar gäller samma princip som uggleholkar. En ny holken skall inte vara tom. Sätt till exempel kutterspån eller torr mossa i holken. Knipan sköter sedan resten själv genom att plocka dun från magsidan för att göra boet mjukt och varmt för äggen. På hösten lönar det sig att plocka bort eventuella ägg som blivit i boet, men boet skall inte tömas helt.

Knipholk i en klibbal och ett söndrigt ägg på holken.
Bildtext Knipholk i klibbal.
Bild: Risto Salovaara
Knipans bo med dun i en holk.
Bildtext Ett dunigt bo.
Bild: Risto Salovaara
En knipa och ungar simmar.
Bildtext Hela kullen samlad.
Bild: Risto Salovaara

Sparvuggla

Det är ofta lätt att se om en sparvugglas holk eller en annan uggleholk är bebodd. Man kan hitta spybollar och rester av bytesdjur under boträdet. Ugglor bygger inte ett egentligt bo i holken utan lägger sina ägg på det material som finns på holkens botten.

En sparvuggla med en fångad småfågel på en grangren.
Bildtext Hanen jagar.
Bild: Risto Salovaara
En sparugglehona och ungar i en holk.
Bildtext En hona matar ungarna.
Bild: Risto Salovaara
Sparvugglans bo i en holk efter att ungara flugit ut.
Bildtext Rester av bytesdjur som ungarna lämnat efter sig.
Bild: Risto Salovaara

Sparvugglans diet består främst av småfåglar. Då ungarna lämnat holken kan man hitta mycket fjädrar och andra rester av bytesdjuren.

Flygekorre

I Södra Finland kan du hitta en spännande gäst i holken – flygekorren. Boet är lätt att känna igen eftersom det är ofta fodrat med väldigt mjuka lavar så som skägglav och tagellav. Holken används som viloplats året runt och det kan hända att invånarna är på plats då du kikar in i holken.

Flygekorrens tomma bo med skägglav.
Bildtext Gömda bland de mjuka lavarna.
Bild: Risto Salovaara
Flygekorrkull i en sparvuggleholk.
Bildtext Flygekorren är en skyddad art.
Bild: Risto Salovaara

Plocka inte bort flygekorrens bomaterial ur holken, eftersom arten skyddas av EU:s habitatdirektiv och Finlands naturvårdslag. Det är förbjudet skada och förstöra flygekorrens föröknings- och viloplatser.

Sköt om holkens hygien

Det finns olika orsaker till att fåglars häckning inte alltid lyckas. Boet kan förstöras redan under äggläggningsperioden eller ännu då ungarna är stora.

Vanlig dödgrävare och död fågelunge i ett fågelbo
Bildtext Vanliga dödgrävare har hittat ett förstört bo.
Bild: Risto Salovaara
Svartvit flugsnappares döda ungar i en fågelholk.
Bildtext Den svartvita flugsnapparens ungar överlevde inte.
Bild: Risto Salovaara

Det är viktigt att sköta om holkarnas hygien året om. En holk kan användas som vilo- och till övernattningsplats även utanför häckningssesongen. Men plocka inte bort sparvugglans vinterförråd även fast du skulle hitta en oväntad övernattare bland bytena i holken. Rensa holken först på våren.

En talgoxe övernattar i en sparvuggleholk där ugglan lagrat döda sorkar.
Bildtext En oväntad övernattare i sparvugglans holk.
Bild: Risto Salovaara

Ursprungstexten är skriven på finska av Risto Salovaara.