Återvunnen plast får nytt liv på Lojofabrik

Lådan som är tillverkad av återvunnen plast är något mörkare, men lika hållbar som en ny. Den har också slukat mindre energi.

Tio procent av produktionen vid plastföretaget Orthex i Lojo kommer från avfall som har sorterats, krossats, tvättats, torkats och bearbetats till granulater. Processen sker i kretsloppsbyn i Riihimäki.

Granulaterna kommer i stora säckar till fabriken i Lojo som gör nya produkter av dem. Det går åt ett kilo granulater till en plastlåda av samma vikt.

Att tänka på miljön är framtidens melodi och vi ökar aktivt andelen produkter som är gjorda av återvunnet material, säger Alexander Rosenlew, vd för Orthex Group.

- Vi har skippat hela tanken med slit och släng. När vi tar fram nya produkter hoppas vi att de ska hålla minst tio år. Och om man dessutom kan återvinna dem två till tre gånger börjar vi tala om effektiv användning av olja. Efter ett 30-årigt liv som produkt slutar plasten kanske som värmekälla och bränns. Det är ett ganska bra kretslopp.

Lämpar sig inte som lunchbox

Problemet med återvunnen plast är ännu att den är svår att använda för matförvaring. Orsaken är att man inte vet exakt varifrån den återvunna plasten kommer. Det begränsar hur mycket företaget kan använda sig av den. Blomkrukor och förvaringslådor lämpar sig den återvunna plasten däremot väl för.

Hur pass aktiva är Lojoborna med att sortera plast?

- Eftersom företaget alltid har funnits på orten tror jag man är litet mer aktiv här än på andra håll. De som är ansvariga för uppsamlingsstationerna är måna om att de ska komma upp i Lojo. En litet långsam start har det ju tyvärr varit i Finland med insamlingen, men vi kämpar för att hinna i kapp övriga länder, förklarar Alexander Rosenlew.

Fördelen med plast är enligt honom att det är ett effektivt och lätt material som är svårt att klara sig utan.

- Gör man produkter av plast som kan användas i minst tio år och sedan använder den för uppvärmning eller återvinning tror jag man inte påverkar miljön. Problemet kommer ju när man skräpar ner. Om det finns ett värde i det här skräpet så hamnar det ju inte i naturen. Genom återvinning skapar man ju ett värde för det. Vilket gör att sannolikheten för att produkterna hamnar ute i naturen är mindre, hoppas vi.

Lojotraditioner av plast

Fabriken grundades på samma ställe där den fortfarande finns i Lojo. År 1955 kom den första plastmaskinen dit. I dag har Orthex vuxit och moderniserats.

- Det är en viktig fabrik för oss. Vi hoppas på att den här återvinningssidan kommer att göra att vi har volymer här i framtiden också som skapar jobb och välfärd, förklarar vd Alexander Rosenlew.

Orthex i Lojo har drygt 60 anställda i tre skift, så plastmaskinerna snurrar 24 timmar om dygnet. På det sättet utnyttjas maskinerna effektivt.

Kostnaden för att tillverka en produkt av återanvänd plast är ungefär densamma som när man gör av nytt material.

Det har att göra med att man måste trimma processerna ganska långt. Det är inte alltid man får ett återvunnet material som är stabilt. Det kan hända att man måste ställa om sina maskiner oftare. Det innebär högre lönekostnader och mera arbete. Men på sikt ska det vara lika lönsamt som att tillverka vanlig plast.

- De senaste åren har varit intressanta. Vi har utvidgat vår verksamhet ganska mycket. Vi har nu två fabriker i Sverige och en i Finland och en ganska stor satsning på export i Europa för tillfället. Vi har just öppnat eget försäljningsbolag i Tyskland och det ser ut att gå bra. Så vi växer och tror på framtiden.

Gillar inte plast men sorterar gärna

Jonna Engström-Öst forskar i marinbiologi vid Yrkeshögskolan Novia i Raseborg. Hon är ingen vän av plast.

- Jag har alltid tyckt att plast är ett obehagligt material. Så när jag hörde att man kan sortera plast nappade familjen genast på den här idén. Nu sorterar vi all vår förpackningsplast en eller två gånger i veckan.

Engström-Öst betecknar plasten som farlig om den hamnar i naturen eller i havet. Fåglar och djur kan få den i sig och hela kretslopp påverkas.

- Jag tror att väldigt många vet att plasten är ett stort problem, speciellt i varmare länder. I Afrika och Asien är vägarna ofta fulla av plast. Jag tror att det är viktigt att man också gör klart att nyproduktionen minskar om man samlar in gammal plast. Då behöver man inte producera så mycket ny plast.

Ännu en bit kvar

En stor del av hushållens plastavfall hamnar fortfarande i blandsoporna. Förpackningsindustrin startade sin insamling ifjol och många konsumenter är ovana vid att sortera också plast.

Finlands Förpackningsåtervinning, Rinki, är ett icke-vinstdrivande tjänsteföretag som grundades år 1997. Det ägs av Finlands industri och handel. Cirka 5 000 företag med lagstadgat producentansvar för förpackningar har anslutit sig till Rinki.

Det är Rinki som tillhandahåller 500 insamlingspunkter i hela landet. Kommunikationschef Ritva Castrén får daglig respons från konsumenterna om att det behövs fler.

- Kompressorn utgör en kostnad för producenterna. Det krävs också förhandlingar med staden och markägaren innan vi kan placera ut flera.

Castrén har svårt att uppskatta hur mycket av plasten som ännu går i blandsoporna. Insamlingen startade i praktiken i juni ifjol och trampar ännu i barnskorna hos oss.

- Människor måste få tid att vänja sig och förstå vad det handlar om. All plast går ju inte att sortera. Det finns också flera olika typer av plaster. Och det är inte helt fel att bränna heller.