Oro inför vårdreformen: Över 200-tusen anställda får ny arbetsgivare

Omkring 215 000 människor som jobbar för kommuner och samkommuner planeras få ny arbetsgivare i samband med vård- och förvaltningsreformen. Det är en enorm förändring som orsakar oro både hos arbetsgivare och –tagare.

Snart ska de nya landskapen enligt regeringens planer vara i funktion. Då ska också de nuvarande anställda inom social- och hälsovården och stödtjänster vara omplacerade.

Det finns i dagens läge inga avtal, modeller eller planer för hur exakt den stora omställningen ska gå till.

-Alltid då man flyttar människor från en organisation till en annan och en tredje förhandlar man om arbetsvillkor och lön. Det finns alltid en misstanke om att lönen och villkoren inte bibehålls, säger Sirpa Paatero (SDP), styrelseordförande vid Kommunförbundet.

Paatero oroar sig också för personalens ork. Samtidigt som servicen i dagsläget ska fungera, måste framtiden planeras.

Sipilä lugnar ner

Statsminister Juha Sipilä (C) talade på en partikryssning nyligen till kommunernas personal, som oroar sig inför de stora omställningarna.

Enligt Sipilä har de offentligt anställda inget att vara rädda för.

Sipiläs försök att lugna ner personalen är förståelig. Med ett kommunalval i april är de drygt 200 000 som ska omplaceras en betydande väljargrupp.

Kostar också för arbetsgivaren

Det är inte bara arbetstagarsidan som oroar sig. Hos arbetsgivarna räknar man ängsligt kostnader.

Då löner jämförs och justeras i samband med olika reformer tenderar de inte att gå ner, utan upp.

Kommunsektorns arbetsmarknadsdirektör Markku Jalonen vid Kommunarbetsgivarna KT befarar stora kostnader.

-Det här är en av de största riskerna förknippade med reformen.

Det finns på arbetsgivarsidan en vilja att stifta en lag om en maximinivå för vad omställningen får kosta, men en sådan blir knappast av.