De skrev Svenskfinlands nyaste mässa

Det är inte varje dag Svenskfinland får en ny mässa. I söndags hade mässan Diligam te – Samtal med Gud sitt uruppförande i Hagalunds kyrka. Mässan är skriven av journalisten, prästen och författaren Hilkka Olkinuora och kompositören, pedagogen och dirigenten Mia Makaroff. Mässan är ett beställningsverk av Svenska Pensionärsförbundet till Pangsångfesten som firades i Esbo 10-12.2. 2017.

Hur kändes det att skriva en ny mässa, en gudstjänst med nattvard?

‒ Att skriva texten var från allra första början en stor glädje och ära, med Backs berömda Soli Deo Gloria – enbart Gud till ära – som motto. Det var nog också en stor personlig upplevelse att vara med och utforma något så sällsynt och speciellt som en ny finlandssvensk mässa – och i synnerhet en mässa om och med mina åldersvänner, säger Hilkka.

Mia hade länge tänkt att det skulle vara fint att få skriva en mässa och gladde sig åt beställningen från Svenska pensionärsförbundet som gav henne chansen att rent konkret börja arbeta med mina idéer och tidigare uppslag.

‒ Jag blev mycket glad – nu var det alltså dags att göra det här! Jag hade tidigare lekt med tanken på en hurdan mässa jag skulle vilja skriva. Att jag skulle vilja kombinera nya och gamla element. Lite av sådana mänskliga, konstiga, tvivelaktiga tankar som jag någon gång brukar ha i gudstjänsten och samtidigt försöka få in mysteriet och skönheten som finns i mässans delar, nånting som aldrig blir gammalt.

Enligt Hilkka är mässan ett uttryck för bemötanden.

‒ Tradition förenas med nutid då vi valt att förena de urgamla mässtexterna på latin med våra tankar av idag på svenska. Människa och Gud möts då den vuxna människan kommer fram med all sin livserfarenhet, alla sina tvivel och sin tro.

Musiken och texten skapar en helhet för oss som älskar sången, gemenskapen och livet.

― Hilkka Olkinuora

Mia ville vara ärlig när hon skrev musiken.

‒ Jag försökte från första början att till pappers formulera just det som jag spontant kände och hörde. Jag strävade efter att skapa både enkla och lättillgängliga melodier men ville ändå att musiken skulle innehålla lämpliga doser utmaningar. Diligam te Domine, Kyrie, Gloria var de som startade processen och ledde mig fram till de andra sångerna. Hilkkas texter berörde mig på många olika plan och jag ville göra mitt allra bästa för att ge heder åt dem med min musik, understryker Mia.

Mässan firas på två språk, latin och svenska. Det var Mias idé.

Jag har länge använt två språk i min musik och olika språk tar in olika känslor och tankesätt automatiskt.

― Mia Makaroff

‒ När man sjunger på latin är man kopplad med hela världen, alla förstår vad det handlar om och när man sjunger på svenska är alla sångare med i det hela mycket mera, kopplade med sitt eget modersmål till tankarna bakom mässan. Diligam te kom från premiärdagens bibeltexter. Jag läste texten både på latin och svenska och blev mycket inspirerad. För mig var den tanken viktig genom hela processen, säger Mia.

I dessa tider ska hela kristendomen hålla ihop mot mörka intoleranta makter. Därför kändes det helt naturligt att säga ja till Mias ide att ha kyrkans ursprungstexter med.

― Hilkka Olkinuora

Dessutom kommer mässans dialogiska karaktär härmed fram, säger Hilkka.
Mässan är tänkt för alla människor, alla sångare, alla söndagar. Förhoppningen är att den ger bestående intryck.

‒ Mässan är inte anknuten till uruppförandets bibeltexter, förutom psaltarpsalmen Diligam te, som är jublande universell. Min innersta önskan är att detta verk även ristar in i koristernas och församlingens hjärtan ett bestående SDG, Soli Deo Gloria – enbart Gud till ära, säger Hilkka.

För mig har skapandet av Diligam te varit en väg som jag behövde gå, en diskussion som jag behövde föra.

― Mia Makaroff

Det har varit en inte alldeles enkel väg att vandra men jag är glad och tacksam för varje steg jag fått ta på vägen mot målet. Jag har behövt fundera mycket på vad jag själv tror på, kommit ihåg min morfars mor som lärde mig allt jag kan om den kristna tron, säger Mia.

Förhoppningen är att mässan ska väcka både tankar och känslor.

‒ Jag hoppas att man börjar fundera över vad kyrkan och tron och Gud betyder för mig just nu och vilka samtal jag har nu in i mig. Jag hoppas att alla känner sig bra och trygga och får en känsla att allt är bra och ok – fast det finns svårigheter och tvivel. Och en annan synvinkel: att pensionärskörer kan beställa och göra nånting helt nytt, säger Mia med ett leende.

Mässan är uttryckligen en mässa om en vuxen människas trosdialog med sin Gud.

― Hilkka Olkinuora

‒ Jag hoppas att alla kan ta del av det allvar och den glädje som vi upplevt i hela processen, inklusive körövningarna. Mias musik är definitivt inte "lättare toner för gamyler", utan överraskande och tidlös. När bad du sist Herre förbarma dej i valstakt, eller svängde med psaltarpsalmen nästan i salsatakt ? Men det är ändå en helig helhet; jag brister själv till exempel i gråt varje gång vi sjunger Guds Lamm. Mässan avslutas med mycket personliga funderingar: Vad händer då vi lämnar den trygga gemenskapen i kyrkan? Skall Gud känna igen dig ? Skall du känna igen gud i din medmänniska? frågar sig Hilkka.

Mässan firades för första gången under pensionärsförbundet PangSÅNGFest 10-12.2. 2017

‒ Mässan är resultatet av ett fruktbart samarbete mellan kompositör och textförfattare och mellan två fördomsfria och engagerade körer, säger Håkan Wikman, konstnärlig programmakare för PangSÅNGFesten.
Han tror att mässan kommer att gå hem hos alla som vill vara gränsöverskridande, utmanande och engagerande.

‒ Mässan kommer att bli ett bekant, omtyckt och mycket använt verk på åtskilliga körers repertoar under de kommande åren. Att uruppförandet på det här sättet kan dokumenteras är unikt och synnerligen viktigt, framhåller Håkan.

Uruppförandet i Hagalunds kyrka spelades in av Svenska Yle

Ansvariga redaktören Lucas Snellman ser det som värdefullt att pensionärsförbundet valde att beställa ett sakralt verk till sin sångfest.

‒ Att de under detta märkesår för både land och lutherdom ville satsa på en nyskriven mässa är jätteroligt, säger han.

Snellman berättar att det fanns de som drog på munnen då han berättade att han tänker samarbeta med pensionärsförbundet kring den här produktionen.

‒ Pensionärsförbundet är viktig samlande kraft i Svenskfinland. De har aktiva medlemmar som tillsammans skapar en högklassig verksamhet. Om de tar initiativet till en finlandssvensk mässa då gäller det att ordna så att vi kan sända den i både radio och tv, säger han.

Mässan är ett beställningsverk av Svenska Pensionärsförbundet och uruppfördes under PangSÅNGFesten i Esbo 10-12 februari.

Mässan sjungs av pensionärskören Furorna och Silverkören Argentum till ackompanjemang av Lotta Ahlbeck, violin, Martina Brunell, dragspel, Jesper Eklund, slagverk och Amanda Henriksson, piano, Olli Liljeström, bas och Niklas Nyholm, gitarr.

Mässan sänds söndagen den 19 februari kl. 13.03 i Yle Vega och söndagen den 26 februari kl. 15.55 i Yle Fem.