Hoppa till huvudinnehåll

Huvudstadsregionen

Hjärnflykten från Svenskfinland – Penny flyttade till Stockholm för att få forska som hon vill

Från 2017
Uppdaterad 21.02.2017 13:31.
Familjen Nymark och Kjellberg på Tranholömen i Stockholm.
Bildtext Penny Nymark och maken Mikko Kjellberg trivs i Stockholm, även om hemlängtan slår till ibland. Här med döttrarna Alva och Nikola.
Bild: Yle/Carina Bruun

Minskade resurser till universitet och statliga forskningsinstitut har ökat arbetslösheten bland högutbildade. Allt fler flyttar utomlands. Det kan få följder för både befolkningsunderlaget och forskningen i Svenskfinland.

Doktorn i genetik, Penny Nymark, valde för två och ett halvt år sedan Karolinska Institutet i Stockholm framom en karriär vid Arbetshälsoinstitutet i Helsingfors.

- Jag skulle inte kunna forska med samma bredd i Finland som jag kan göra här, säger hon. Det är mycket som har stängts i Finland.

Efter avklarad doktorsexamen flyttade Penny med man och barn först till Holland för postdoktorala studier. Efter det hade hon tänkt återvända till Finland, men så blev det alltså inte.

- Nu visar det sig att stora delar av institutet har lagts ner och stängt. Hade jag åkt tillbaka till Finland hade jag möjligtvis också lagts ner, konstaterar hon.

Sverige lockar på bred front

En del av kollegerna från Arbetshälsoinstitutet återfinns i dag på miljömedicinska avdelningen på Karolinska Institutet.

Jag skulle inte kunna forska med samma bredd i Finland som jag kan göra här.

― Penny Nymark

Det är ändå inte bara Karolinska som tar emot finländska forskare och högutbildade. Också andra ställen i Sverige lockar.

Bland annat börjar en del jobba vid den nanosäkerhetsplattform som håller på att byggas upp i Sverige. Det finländska nanosäkerhetscentret är inte så aktivt längre och då är inte heller en karriär inom det lockande.

- Det är tråkigt att alla flyttar från Finland. Finland är mitt hemland, som jag alltid har tänkt att jag kan återvända till om jag vill, säger Penny. Finland har varit ganska känt för att vara bra på forskning och innovativt. Det här ser ut att försvinna från Finland.

Hjärnflykten från Svenskfinland - Spela upp på Arenan

Pennys man, Mikko Kjellberg, var hemma första året familjen bodde i Stockholm. Sedan hösten studerar han till elektrotekniker vid Kungliga Tekniska högskolan.

- I något skede bor vi kanske i Finland igen, men om man fortsätter med samma politik i Finland som nu kan det vara svårt, säger han.

Jag tycker om att ha en känsla av att jag kan flytta tillbaka till Finland, men den känslan blir svagare och svagare.

― Penny Nymark

Ju längre tiden går i Sverige, desto svårare blir det att flytta tillbaka.

- Jag tycker om att ha en känsla av att jag kan flytta tillbaka till Finland, men den känslan blir svagare och svagare, säger hon. Främst beror det nog på barnen som växer upp och etablerar sig, men också för att mina möjligheter som forskare bleknar i förhållande till hur de ser ut i Sverige just nu.

Flexibilitet krävs av framtidens forskare

Under de senaste åren har personer med högre högskoleexamen och forskare som flyttar utomlands ökat med en tredjedel. År 2015 gav sig 2 223 sådana personer iväg.

Vid Åbo Akademi handlar hjärnflykten om allt från konkurrensen om studerande till kampen om forskare och professorer.

Åbo Akademis rektor Mikko Hupa i ett laboratorium vid ÅA
Bildtext Rektorn Mikko Hupa säger att det inte är meningen att universitetet ska sysselsätta alla doktorer som utexamineras från Åbo Akademi.
Bild: Yle/Maud Stolpe

Årligen doktorerar omkring 80 personer vid akademin. Universitetet kan bara sysselsätta en bråkdel av dem.

- I framtiden får man i allt högre grad räkna med att man inte kommer att jobba med det man har börjat med eller det man har studerat, säger rektorn Mikko Hupa. Grundutbildningen är bara en startpunkt. Jag hoppas att våra studenter är flexibla och kan anta andra utmaningar än precis det de har studerat.

Jag hoppas att våra studenter är flexibla och kan anta andra utmaningar än precis det de har studerat.

― Mikko Hupa

Talar man om hjärnflykt, har de utländska studerandena och forskarna en viktig roll.

- De är helt nödvändiga för oss, slår Hupa fast. Vi måste få talanger utifrån. I dag är faktiskt en stor del av våra doktorander utlänningar.

Arbetslösheten bland akademiker och forskare har ökat under de senaste åren. Mikko Hupa påpekar ändå att akademiskt utbildade fortfarande är bättre sysselsatta än i många andra yrkesgrupper.

- Talar man om doktorer är sannolikheten att bli arbetslös ännu mindre än i någon annan utbildningsgrupp. Det krävs ändå flexibilitet och vilja att ta emot arbete som inte direkt motsvarar det man har studerat.

Marinbiologi blev dans och sagor

Man behöver inte nödvändigtvis flytta utomlands för att vara en del av hjärnflykten. Hjärnflykt kan också ta sig uttryck i att man väljer göra någonting helt annat än det man har studerat.

Pargasbon och filosofie licentiaten Marjo Paavola började som marinbiolog vid Åbo Akademi, men tröttande på att jaga projektpengar. I dag driver hon ett litet företag, som bland annat erbjuder timmar i zumba och styrketräningstimmar i egen regi, vattengymnastik för föreningar och lek- och sagotimmar på Pargas stadsbibliotek och mycket annat.

- En av de stora orsakerna till att jag valde det här är att det passar in i mitt livsskede just nu, säger hon. Det är skönt att kunna planera tiden och jobba när det passar mig och vara ledig när barnen är hemma.

Marjo Paavola i sitt hem i Pargas
Bildtext Marjo Paavola håller fortfarande dörren till marinbiologin öppen.
Bild: Yle/Maud Stolpe

Trots livsvalet nu är det möjligt att Marjo återvänder till marinbiologin en dag. Miljöfrågor och biologi ligger henne fortfarande varmt om hjärtat.

- Jag är nog öppen för att kanske i framtiden jobba inom något projekt eller till och med som anställd inom själva utbildningen som jag har. Det återstår att se hur det går. Jobben som biolog växer inte på träd här i Åbotrakten.

Utflyttning utan återflyttning kan bli ödesfråga för Svenskfinland

Regeringen har gjort kraftiga nedskärningar i anslagen till universitet och forskning. Många är oroliga för vad som sker i forskarvärlden.

Enligt professorn i demografi vid Åbo Akademi, Jan Saarela, är det först om några år man med säkerhet kan säga vad sparåtgärderna leder till.

man framför fönster
Bildtext Jan Saarela forskar i flyttningsrörelser mellan Finland och Sverige.
Bild: Yle/Mari Latva-Karjanmaa

Saarela understryker att problemet inte ligger i hur många som flyttar utomlands, utan på hur många som flyttar hem igen. Sverige är speciellt problematiskt, eftersom andelen finlandssvenskar som återvänder därifrån är låg.

Ordet hjärnflykt är Saarela ändå försiktig med. Utflyttningen har dominerats av unga på mellan 20 och 25 år av vilka de flesta inte ännu har skaffat en utbildning på tredje stadiet.

- Hjärnflykt är ett för drastiskt uttalande, men på sikt kan vi ha ett demografiskt problem vad gäller den finlandssvenska befolkningen, konstaterar han.

Saarelas forskning visar att det på finlandssvenskt håll främst är kvinnor som lämnar landet. Att locka tillbaka dem är en utmaning.

På sikt kan vi ha ett demografiskt problem vad gäller den finlandssvenska befolkningen.

― Jan Saarela

Återvänder man till hemlandet gör man det inom fem år. Efter det minskar lusten att flytta tillbaka drastiskt.

- Benägenheten att återvända är allra lägst bland svenskspråkiga kvinnor, konstaterar Saarela.

Moderns språk blir oftast också barnets första språk. Om det inte finns finlandssvenska mödrar, kan det påverka den finlandssvenska befolkningen på sikt.

- Om det är så att den ökade flyttbenägenheten fortsätter, då vågar jag påstå att det blir ett problem, säger han.

Lärarstuderande öppna för framtiden

Sverige lockar fler än bara forskare. Det pågår en aktiv rekrytering av folk i kvinnodominerade branscher som lärare och sjukskötare.

Omkring tio procent av de nyutbildade finlandssvenska klasslärarna får jobb i Sverige.

två unga kvinnor i snö
Bildtext Anna Nylund och Elin Lindberg kan väl tänka sig en framtid utomlands.
Bild: Yle/Mari Latva-Karjanmaa

Elin Lindberg, som studerar till klasslärare vid Fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier i Vasa vet inte om hon ska flytta hem till Sibbo eller åka utomlands när hon är klar med studierna.

Trots lärarbrist i de nyländska skolorna lockar Sverige.

- Jag vill gärna testa något helt nytt hellre än att flytta hem, säger hon.

Jag vill gärna testa något helt nytt än att flytta hem.

Pojkvännen i Umeå påverkar också beslutet.

- Det kan nog bra hända att jag flyttar till Umeå när jag är färdig, söker jobb där och sen blir där.

Också för studiekamraten Anna Nylund är Sverige ett alternativ.

- Fördelarna är att man testar nytt där, säger hon. Där tillämpar man också individuell lönesättning så man kan förhandla om sin lön. Dessutom tror jag att man som nyexaminerad lärare bättre får skapa och visionera som man känner för i Sverige än här.

Se hela Närbild här:

Programmet är inte längre tillgängligt

Närbild sänds också i Yle Fem på måndag 20.2.2017 kl 20.00 samt på tisdag 21.2.2017 kl 17.25.

Artikeln har ändrats med en rättelse av namnet Fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier.

Cindy Viinikka som står ute på en gård, bredvid Gripsholmsskolans flagga.

Cindy tar det finlandssvenska till skolan i Sverige

Gripsholmsskolan i Sverige anställer finlandssvenska lärare.

Mer om ämnet på Yle Arenan

Diskussion om artikeln