Vilken är den sexigaste filmscenen genom tiderna?

Senaste vecka hade Fifty Shades Darker premiär och blåste liv i diskussionen om bra och dåliga sexskildringar på film. Nu undrar vi vilka som är era favoriter?

En erotisk scen kan se ut på olika sätt. Den kan vara helt naken och bygga på ett "pang på"-scenario. Den kan vara hur påklädd som helst, men med blickar som bränner. Den kan bestå enbart av ord, men ord så laddade att allt annat bleknar vid en jämförelse.

För att få igång diskussionen listar vi här några filmer som gjort intryck på oss. Det finns ingen inbördes rangordning mellan dem.

9 1/2 Weeks, regi: Adrian Lyne (1986)

Den heta historien om kärleken mellan finanshajen John och galleristen Elisabeth är en given klassiker. Avfärdad av vissa som ytlig musikvideoestetik och utskälld av andra som ett prov på total backlash då det gäller jämlikhet.

Oberoende av vilken åsikt man står för så är det ofrånkomligt att Mickey Rourke och Kim Basinger satte duken i brand. Trots att de lär ha avskytt varandra privat. Eller kanske just därför?

Tre scener har gått till historien: 1) Kim Basinger som strippar till Joe Cockers You Can Leave Your Hat On 2) Ett hetsigt möte mellan paret som försöker hållas upprätta i en trappuppgång - i hällande regn. 3) Matorgie med sexuella förtecken.

Carol, regi Todd Haynes (2015)

Berättelsen om den förbjudna kärleken mellan Therese Belivet (Rooney Mara) och Carol Aird (Cate Blanchett) i 1950-talets New York är förföriskt vacker samtidigt som filmen leker med åskådarens voyeurism, upphetsning av att se.

Therese drömmer om att bli fotograf och tar bilder av Carol medan vi som åskådare förförs av de vackra bilder som filmen skapar och den vackra men ack så tragiska relationen mellan de båda kvinnorna.

Eyes Wide Shut, regi: Stanley Kubrick (1999)

Höga på en joint börjar läkaren Bill Harford (Tom Cruise) och hans fru Alice (Nicole Kidman) sent en kväll diskutera svartsjuka och otrohet. Bill påstår att kvinnor är mer trogna än män. Vilket får Alice att avslöja sina fantasier kring en officer de en gång mött.

Chockad beger sig Bill ut i natten på äventyr som för honom till ett hemligt sällskap som håller en enorm, maskerad orgie.

Stanley Kubricks sista film är full av symboler och referenser och ett bra exempel på hur man inte alltid behöver visa allt. Ibland räcker det med att plantera en tanke för att fantasierna om otroliga sexorgier skall ta fart.

Intresset för filmen blev inte mindre av att Cruise och Kidman var det stora Hollywood-paret som skvallerpressen älskade att skriva om.

Levottomat / Rastlös regi: Aku Louhimies (2000)

Aku Louhimies långfilmsdebut gav oss Mikko Nousiainens emotionellt kylige ambulansföraren Ari som längtar efter någon eller något som kan få honom att känna någonting överhuvudtaget.

I väntan på att det skall ske har han sex med i princip alla kvinnor han möter. Hela tiden. Överallt. Och skildrat ur alla tänkbara bildvinklar. Avfärdades av många som ytligt dravel, men innebar samtidigt startskottet för ett nytt grepp inom finsk film. Och en språngbräda för en hop nya, starka skådespelare.

Det är svårt att plocka ut en enda scen eftersom filmen är en enda lång räcka förspel varvat med sex. Mellan snygga människor i vackra miljöer.

Blå är den varmaste färgen - La vie d´Adèle, regi: Abdellatif Kechiche (2013)

Franskt kärleksdrama med lesbiska förtecken som väckte uppståndelse av flera orsaker. Dels fick de explicita sexscenerna även de mer härdade biobesökarna att rodna, dels anklagade skådespelarna Adèle Exarchopoulos och Léa Seydoux regissören Kechiche för att ha drivit dem för långt.

Vilket inte känns helt långsökt när man tar del av de extremt närgångna studierna i nakna kroppar som är så tätt sammanflätade att det är svårt att skilja dem från varandra.

I rättvisans namn bör ändå sägas att även sorgen över ett brustet hjärta skildras på ett oerhört naket sätt. Det gör ont att vara ung, förälskad och övergiven.

När det gäller de erotiska scenerna är de alla lika effektfulla.