Barnskyddet i Raseborg sköts delvis av privata företag

Barnskyddet har i dag mycket starka band till privata aktörer, säger Kommunförbundets expert på barnskyddsfrågor.Privata aktörer inom barnskyddet känns som en främmande tanke för många.

Faktum är ändå att kommunerna redan länge anlitat sig av företag för att komplettera det egna utbudet av tjänster.

- Delvis använder vi privata företag men ganska lite inom den öppna vården, säger Theresa Vihlman, chef för enheten barn och familj i Raseborg.

Däremot anlitas många olika företag för de barn som inte kan vårdas hemma.

- Det finns en hel massa privata aktörer som vi använder inom anstaltvården, säger Vihlman.

Inom öppenvården anlitas privata företag främst för familjearbete som sträcker sig utöver de kommunalt anställdas kontorstid.

Barnskyddsbusiness

Diskussionen om privat barnskydd blossade upp igen efter att nyheten om nya investeringsmöjligheter inom barnskyddet kom ut.

Det handlar om ett pilotprojekt och en alldeles ny finansieringsmodell. Privata aktörer ska ha möjlighet att investera i barn som riskerar att bli utslagna. Ju bättre barnet sedan klarar sig i livet, desto mer vinst gör investeraren - förenklat sett.

Företaget Neljä astetta hör till de företag som anlitats av åtminstone Raseborg och Hangö som komplement till kommunernas service.

Neljä astetta verkar i hela landet och har redan tolv år på nacken.

Företaget jobbar med familjearbete och familjerehabilitering.

Växande bransch

Toni Sipiläinen på Neljä astetta säger att orsaken till att det i dag finns så många privata företag som jobbar med barnskydd har att göra med att hela branschen förändrats.

- Tidigare fokuserades det mest på anstaltvård. Barnen och deras familjer fick inte vård hemma utan barnen placerades på anstalt, säger han.

I dag satsas det mer på öppenvård och där har de privata företagen fått en ny nisch.

Sipiläinen ser ingen konflikt i att privata företag gör pengar på barnskydd.

Han anser att den privata sidan kompletterar den kommunala och hänvisar till att antalet kunder ändå inte går att förutspå.

När kommunens egna resurser inte räcker träder företagsvärlden in.

- Om vi inte gör ett bra jobb och erbjuder tjänster av hög kvalitet köper ju ingen dem av oss, säger Sipiläinen.

Etik, ansvar och pengar

Aila Puustinen-Korhonen som är sakkunnig inom barnskyddsfrågor på Kommunförbundet anser ändå inte att frågan är så enkel.

Det finns ett etiskt problem i det att samhället överför sitt vårdansvar till företag.

Aila Puustinen-Korhonen

Hennes erfarenhet visar också att de privata aktörerna inte alltid levt upp till målsättningarna.

- Det har funnits problem särskilt inom övervakning och information. Kommunerna har inte fått den service de beställt, säger Puustinen- Korhonen.

Komplemet fungerar bäst

Problemen har också lett till att en del kommuner övertagit vården i egen regi.

- I synnerhet sådana kommuner som utlokaliserat hela barnskyddet till affärsvärlden har dragit öronen åt sig.

Även om antalet företag inom branschen har ökat finns det också en trend som visar att många kommuner tagit tillbaka vården i egen regi, berättar Puustinen- Korhonen.

Hon påpekar att kommunen i sista hand ansvarar för den service den köper.

I Raseborg bekräftar Theresa Vihlman att också hon har erfarenhet av bristande rapportering när det gäller en del av företagen.

- Bäst fungerar köptjänsterna om personalen är bestående och har en bra kontakt till familjen, säger Vihlman.

Helhetsansvar och helhetsintresse

Hon betonar att samverkan är särskilt viktig ifall att flera olika aktörer är inblandade i vården av samma familj.

- Jag är rädd att det kan gå så att höger hand inte vet vad vänster hand gör, säger Vihlman.

Hon välkomnar nya aktörer på marknaden men ställer sig samtidigt tveksam till ett allför marknadsinriktat tankesätt inom barnskyddet.

- När det handlar om barn och familjers liv kan det inte vara frågan om hård ekonomisk business, säger Vihlman.