Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Tack vare voucherprogrammet kan Madeleine gå i katolsk privatskola

Från 2017
Uppdaterad 19.02.2017 16:16.
Madeleine Russell i ett klassrum i den katolska skolan Roncalli High School i Indianapolis.
Bildtext Madeleine Russell är tacksam för att hon inte behöver gå i en vanlig kommunal skola. Via kompisar vet hon att kvaliteten på en del offentliga skolor inte är den bästa.
Bild: Yle/Johanna Törn-Mangs

En tredjedel av eleverna i Roncalli High School i Indiana i USA får stöd från delstaten för att kunna betala terminsavgiften på 9 000 dollar per år. Många är tacksamma för möjligheten, medan andra befarar att voucherprogrammet utarmar de offentliga skolorna.

Det är lätt att få vänner, lärarna är stöttande, vi har bra skolanda, det är roligt att gå i en mindre skola, räknar 17-åriga Madeleine Russell upp orsakerna till att hon trivs så bra i sin skola, Roncalli High School, i Indianapolis i delstaten Indiana.

Men största orsaken till att hon trivs är ändå hennes tro.

- Här kan du prata om din tro och folk ser inte ned på det som i några andra skolor. Och jag gillar att jag här kan säga att jag är katolik.

Elever i korridoren i Roncalli High School.
Bildtext Det är temadag i Roncalli High School och eleverna är klädda i batikfärgat i stället för sina vanliga skoluniformer.
Bild: Yle/Johanna Törn-Mangs

Utbilda enligt värderingar

Tron är starkt närvarande i Roncalli High School, en katolsk privatskola med 1 200 elever. Men trots stödet från katolska kyrkan är terminsavgiften nästan 9 000 dollar per år.

Men en tredjedel av eleverna behöver inte stå för hela summan själva. Låg- och medelinkomsttagare beviljas skolcheckar på i medeltal 4 000 dollar per elev per år från delstatens skolbudget för att kunna betala terminsavgiften.

Det är möjligt tack vare det omfattande vouchersystem som är i bruk i delstaten Indiana.

Roncalli High Schools byggnad är i rödtegel. Utanför vajar den amerikanska flaggan.
Bildtext Roncalli High School finns i södra Indianapolis, i ett bostadsområde som domineras av medelklassen.
Bild: Yle/Johanna Törn-Mangs

Fyra barn i katolska privatskolor

Madeleine Russell är en av eleverna som har dragit nytta av voucherprogrammet. Hennes mamma Carla Russell är ensamförsörjare och jobbar på familjens restaurang.

Utan systemet med skolpeng skulle hon ha svårt att betala terminsavgifterna för Madeleine och hennes tre yngre bröder, som också går i katolska skolor.

- Eftersom jag har vuxit upp i katolska skolor är det väldigt viktigt att utbilda mina barn som jag är. Det som ändrats i och med vouchersystemet är att jag nu kan andas lite lättare.

Carla Russell ler mot kameran i Roncalli High School i Indianapolis.
Bildtext Carla Russell är nöjd med den utbildning hennes barn får i de privata katolska skolorna. Hon berömmer de engagerade lärarna.
Bild: Yle/Johanna Törn-Mangs

Morgonbön varje skoldag

Det katolska inslaget märks tydligt när man vandrar omkring i skolan.

Inramade fotografier av påvar pryder väggarna. Varje elev har ett klistermärke på sitt skåp med texten: Jobba hårt, be ofta och vandra med Jesus varje dag. Varje skoldag läser rektorn Chuck Weisenbach morgonbönen över högtalaren.

Rektorn Chuck Weisenbach i Roncalli High School läser morgonbönen över högtalaren i sitt arbetsrum.
Bildtext “Fader i himmelen, vi tackar dig för solskenet, vi tackar dig för den stora nåd du visat oss på vår temavecka för katolska skolor.”, säger rektorn Chuck Weisenbach i morgonbönen över högtalaren från sitt arbetsrum.
Bild: Yle/Johanna Törn-Mangs

Högklassig undervisning lockar

Men trots att tron är det viktigaste för just Madeleines familj säger rektorn att religionen kommer först på fjärde plats när man frågar voucherfamiljerna varför de valt att söka sig till Roncalli.

- Den viktigaste orsaken till att familjer väljer vår skola och andra religiösa skolor är kvaliteten på undervisningen. På andra plats är en säker och trygg miljö. Och på tredje plats är det ofta de fritidsaktiviteter som skolan erbjuder, sport eller konstämnen, säger Chuck Weisenbach.

Lektion i franska i Roncalli High School.
Bildtext Lektion i franska pågår. Det är Madeleine Russells (i mitten) favoritämne.
Bild: Yle/Johanna Törn-Mangs

Stark tillväxt

Skolan har vuxit med ett trettiotal elever per år sedan slutet av 1990-talet. Voucherprogrammet infördes för sex år sedan.

Vouchrarna har bidragit till tillväxten, men det är inte det som gör rektorn till en stark förespråkare av skolpeng.

- Jag anser att det handlar om social rättvisa. Det här är ett sätt att hjälpa människor på den lägsta socioekonomiska nivån. Utbildning ger dem möjligheter att utvecklas och ta sig ur fattigdomen.

Weisenbach anser att familjer, som råkar leva i områden där deras lokala skola är en underpresterande skola, inte ska vara hänvisade enbart till det alternativet.

- Jag tror över huvud taget på att föräldern ska ha ett val. Man ska få undervisa sitt barn hemma om man vill och man ska få sätta barnet i en religiös skola om man vill.

Familjen Russell bor ändå i närheten av Roncalli High School, så i deras fall handlar det inte om att fly från ett sämre bostadsområde, utan om att de vill ha en katolsk skola.

Inkomstgränserna för att eleven ska godkännas i voucherprogrammet är så höga att också många medelklassbarn accepteras.

De som har de lägsta inkomsterna kan få ytterligare stöd via skolan, eftersom skolpengen täcker bara ungefär halva terminsavgiften.

Rektorn Chuck Weisenbach i sitt arbetsrum i Roncalli High School.
Bildtext Många elever förstärks i sin tro under sina skolår, säger rektorn Chuck Weisenbach.
Bild: Yle/Johanna Törn-Mangs

Föräldrar i huvudsak positiva

Som en följd av vouchersystemet har andelen minoriteter i skolan vuxit från tre procent till 14 procent. Det gläder rektorn.

Också föräldrar och lärare är i huvudsak nöjda med voucherprogrammet.

- Visst finns det alltid enstaka föräldrar som anser att det är orättvist att de betalar hela terminsavgiften medan andra får tusentals dollar i stöd, säger Weisenbach.

Men de flesta ser att hela skolan gynnas av att elevantalet växer.

- I början var en del lärare oroliga för att kulturen i skolan skulle förändras, vi har en väldigt familjecentrerad och stöttande miljö, säger Weisenbach.

Men oron har försvunnit under åren som voucherprogrammet existerat i skolan.

Jobba hårt, be ofta och gå med Jesus varje dag, står det på klistermärkerna på skåpen i Roncalli High School.
Bildtext Jobba hårt, be ofta och gå med Jesus varje dag, står det på klistermärkena på elevernas skåp.
Bild: Yle/Johanna Törn-Mangs

Kommunala skolor förlorar elever

Men alla är inte lika förtjusta i systemet med skolcheckar. Lärarfacket anser att man ska sätta pengarna på att förbättra de kommunala skolorna i stället.

- Det finns en klumpsumma för utbildning i Indiana och voucherpengarna kommer från den summan. Det som blir kvar delas ut till offentliga skolor. De förlorar elever till privatskolorna men har ändå samma omkostnader, säger Teresa Meredith, ordförande för Indiana State Teachers Association.

Över 94 procent av eleverna i Indiana går i vanliga kommunala skolor.

Teresa Meredith i sitt arbetsrum i Indianapolis.
Bildtext Teresa Meredith, ordförande för Indiana State Teachers Association.
Bild: Yle/Johanna Törn-Mangs

Önskar transparens

Lärarfacket är dessutom kritiskt till bristen på insyn i de privata skolorna. Ingen vet exakt vad skolorna använder skolpengen till.

- Pengarna ska inte gå till att reparera kyrkan, de ska gå till att utbilda barn. Vi skulle vilja ha den där transparensen för att se vad pengarna används till, säger Teresa Meredith.

Indiana State Teachers Association-skylten utanför lärarfackets kontor.
Bildtext Indiana State Teachers Associations kontor finns i centrum av Indianapolis.
Bild: Yle/Johanna Törn-Mangs

Voucherprogrammen i medvind

Lärarfacket i Indiana har inte varit framgångsrikt i sitt motstånd. Den här konservativa delstaten är en republikansk högborg och hemdelstat för vice presidenten Mike Pence. Religionen är viktig.

Indiana har det mest omfattande och ett av de snabbast växande voucherprogrammen i landet med över 35 000 elever i 300 deltagande skolor.

Totalt har 14 delstater och huvudstaden Washington någon form av voucherprogram i bruk. Om Trumps nya undervisningsminister Betsy DeVos får som hon vill kommer fler delstater att införa skolpeng. Det oroar lärarfacket.

- I ärlighetens namn handlar det om att de vill finansiera religiös utbildning med skattepengar. För i Indiana går största delen av vouchrarna till att finansiera religiös utbildning, säger Teresa Meredith.

En staty av  Jungfru Maria utanför Roncalli High School.
Bildtext Katolsk skola. Jungfru Maria vid ingången till Roncalli High School.
Bild: Yle/Johanna Törn-Mangs

Kontroversiell undervisningsminister

Det är inte bara lärarfacket som är oroligt över vad Betsy DeVos kommer att göra åt det offentliga skolsystemet i USA, efter att hon förra veckan med minsta möjliga marginal blev utnämnd till undervisningsminister.

Många demokrater, republikaner, människorättsgrupper och enskilda lärare har kritiserat den nya undervisningsministern. DeVos beskylls bland annat för att hon anses ha köpt sig en plats i Trumps kabinett genom åratal av donationer till politiker i republikanska partiet.

Betsy DeVos
Bildtext Betsy DeVos, undervisningsminister.
Bild: EPA/ERIK LESSER

Vill ha alternativ till offentliga skolsystemet

Betsy DeVos har ingen erfarenhet av det offentliga skolsystemet, eftersom både hon själv och hennes barn gått i privata skolor.

Många befarar att Betsy DeVos kommer att montera ner det offentliga skolsystemet i USA, eftersom hon i åratal lobbat för att utvidga voucherprogrammet.

Hon är över huvud taget en varm anhängare av att erbjuda alternativ till vanliga kommunala skolor.

När DeVos besökte en kommunal skola i Washington för en vecka sedan blockerades hennes rutt av en grupp demonstranter som försökte förhindra henne att gå in i skolan. Fler protester är att vänta i framtiden.

Påve Franciskus och flera tidigare påvar finns på inramade fotografier i skolan.
Bildtext Påve Franciskus och flera tidigare påvar finns på inramade fotografier i Roncalli High School.
Bild: Yle/Johanna Törn-Mangs

Diskussion om artikeln