Språkfrågor och ovisshet om tjänster på möte om Lovisaförsamlingar

Ungefär hundra personer var på plats i Lovisa kyrka då Borgå och Helsingfors domkapitel lovat svara på frågor om den planerade fusionen mellan församlingarna i Lovisanejden.

På onsdag kväll hölls ett möte i Lovisa, där allmänheten, församlingarnas anställda och förtroendevalda fick mer information om planerna på att slå samman de sju församlingarna i Lovisa och Lappträsk.

Församlingarna det handlar om är Lovisa svenska och finska församling, Lappträsk svenska och finska församling, Liljendal församling, Pernå församling och Strömfors församling. Förslaget är att de sju från och med år 2019 bildar en svensk och en finsk församling.

Mest anställda och förtroendevalda på plats

Runt etthundra personer hade bänkat sig i kyrkan. Bland åhörarna fanns både äldre och yngre, och utgående från det stora antalet parkerade bilar utanför kyrkan hade de kommit också längre vägar ifrån.

Det var ändå främst församlingens anställda och förtroendevalda som var på plats trots att mötet var öppet för allmänheten.

Stiftsdekan Reijo Liimatainen sade att en fusion varit i tankarna ända sedan kommunsammanslagningen i Lovisa för sju år sedan. Därför borde förslaget nu inte komma som en överraskning.

En fråga som kom upp flera gånger var hur det kommer att gå för de anställda. Notarie Clas Abrahamsson från Borgå domkapitel sade att tanken är att ingen av församlingarnas fast anställda ska bli arbetslös.

I början kan det betyda att man får hitta på en del tjänster, och sedan får de nya församlingarna efter en tid se över personalen.

Församlingen har inte en likadan regel som kommunerna där personalen får stanna kvar i åtminstone fem år efter en sammanslagning.

Sju kyrkoherdar blir två

I dagens läge finns det sex kyrkoherdar i församlingarna, men de nya församlingarna behöver bara två. Två av de nuvarande får jobbet medan de andra i stället blir kaplaner, men med samma löner och förmåner som tidigare.

Thomas Rosenberg frågade om det är möjligt att ta in en helt ny person som kyrkoherde eller om det går att ordna ett val för att se vilken av kyrkoherdarna som får behålla titeln. Svaret var ändå att kyrkan inte brukar hålla val i sådana situationer.

Det visade sig dessutom att av de sju kyrkoherdarna är en endast tillfälligt anställd och tre går i pension inom några år. Hälften av kyrkoherdarna försvinner alltså ur församlingen ändå inom en nära framtid.

Periferin får inte glömmas bort

De anställda i tvåspråkiga församlingar undrade hur de kommer att bli fördelade mellan den nya svenska och finska församlingen. Ingen kunde ge ett klart svar till den frågan ännu i det här skedet. Det är detaljer som måste diskuteras då ärendet går vidare.

Det rekommenderas också att där som det finns fungerande tvåspråkig verksamhet i dagens läge också ska arrangeras det i fortsättningen.

Bengt Wahlroos, medlem i Liljendals församlingsråd och i gemensamma kyrkofullmäktige, sa i en kommentar att man måste se till att församlingslivet fortsätter nära medlemmarna.

- Jag ställer mig positivt till en sammanslagning men det är viktigt att inte göra samma misstag som i kommunfusionen då alla packade kappsäckarna och flyttade till torget.

Stiftsdekan Reijo Liimatainen sa att en rädsla för det som Wahlroos lyfte fram alltid finns i sådana här fall, och den kan till och med vara befogad. Man förlorar säkert något i en sammanslagning, men vinner i stället något annat.

Det gäller för den nya församlingen att se till att periferin inte glöms bort. Genom att rösta i församlingsvalet 2018 påverkar man vem som är med och bestämmer.

Publiken undrade också om det är möjligt att grunda kapell- eller distriktförsamlingar inom de två nya församlingarna. På det här svarades det att kapellförsamlingar som begrepp antagligen kommer att försvinna inom de närmaste åren. Gällande distriktförsamlingar får den nya församlingen själv bestämma.

Pernåbon Jan Sahlberg var en av dem som var på plats i Lovisa kyrka utan att varken jobba för församlingen eller vara förtroendevald. Men han har några saker han oroar sig för gällande sammanslagningen.

- Personligen tycker jag att man splittrar för mycket nu. Man delar in i språkgrupper och de tvåspråkiga församlingsmedlemmarna måste välja mellan två församlingar.

Sahlberg är också orolig för vad det betyder för ungdomsarbetet då man delar upp ungdomarna i två läger.

Han ställde domkapitlet några frågor men tycker inte att han direkt fick svar på dem. Mellan raderna kunde han ändå läsa in en del svar.

Till nästa förväntas Borgå och Helsingfors domkapitel ta initiativ till fusionen. Det här torde ske i mars. Sedan ska församlingsråden och gemensamma kyrkofullmäktige ge sina utlåtanden senast den 20 april.

Församlingarna i Lovisanejden efterlyser förslag på vad den svenskspråkig och den finskspråkig församling kunde heta. Förslag kan lämnas in på www.lovisanejdensforsamlingar.fi