Säkerhetskonferens: På väg mot en ny världsordning?

En stor del av de viktigaste världsledarna samlas från och med idag i München för den årliga säkerhetskonferensen. Bland deltagarna hittar man också USA:s nye vicepresident Mike Pence och redan på förhand utgår man från att mycket vid konferensen kommer att kretsa kring just USA och landets nya utrikespolitiska ställning.

I år lär det finnas en hel del att diskutera. Det poängterar också arrangörerna i sin förhandsrapport inför årets säkerhetskonferens.

I rapporten, som går under namnet ”Post-Truth, Post-West, Post-Order?” konstateras bland annat att världen står inför en tid av utbredd inskränkthet.

Medborgarna i de demokratiska staterna tror allt mindre på att de gagnas av det politiska systemet och allt fler förespråkar nationella lösningar och stängda gränser, heter det i förordet till rapporten.

Instabiliteten större

I samhällen i väst vinner samtidigt populistiska krafter som stöder inskränkthet och trångsynthet terräng.

Utifrån är de västliga demokratierna attackerade av regimer, som gör allt för att ifrågasätta de liberala demokratierna och underbygga den internationella ordningen.

I den här kampen har falska nyheter och desinformation blivit en del av vardagen, heter det vidare i rapporten.

– Säkerhetsläget i världen är idag mer instabilt än vad det någon gång har varit sedan slutet av det andra världskriget, skriver ordföranden för konferensen Wolfgang Ischinger.

Han poängterar vidare att mycket av utmaningarna hänger ihop med USA:s kommande internationella roll.

– Om USA går in för en mer ensidig, till och med nationalistisk utrikespolitik kan det innebära att icke-västliga aktörer tar över och bestämmer hur världsordningen och de internationella relationerna i framtiden ser ut, skriver Ischinger.

USA i fokus

Rapporten är en av utgångspunkterna för det som kommer att behandlas under föredragen och diskussionerna i München under veckoslutet.

I synnerhet USA:s nye vicepresident Mike Pence får vara beredd på att besvara en hel del frågor kring vart hans land egentligen nu är på väg.

Är till exempel Donald Trumps ”America first – Amerika först” att ta bokstavligt, eller kan man lita på att USA till fullo backar upp till exempel sina Nato-allierade också i framtiden?

Sedan Trump valdes till president har ju signalerna varit mycket motstridiga. Trump själv har i ett skede betecknat Nato-samarbetet som föråldrat, medan försvarsministern James Mattis gång på gång har intygat att Nato spelar en absolut central roll för USA också i framtiden.

Inför Nato-mötet i Bryssel i onsdags kallade Mattis Nato för den mest framgångsrika militäralliansen genom tiderna. Han var ändå samtidigt mån om att påpeka att de övriga Natoländerna måste dra sitt strå till stacken i form av större försvarsutgifter.

Betalar man inte mer kan USA:s stöd komma att minska, varnade försvarsministern.

Hopp om mer klarhet

Vid sidan om Nato-samarbetet kommer också USA:s och Trumps relationer till Ryssland och president Valdimir Putin att vara uppe på agendan i München.

Samtidigt som Trump har svärmat för den ryske presidenten, lät han för några dagar sedan via sin presstaleman Sean Spicer meddela sitt krav om att Ryssland lämnar tillbaka Krim till Ukraina.

Vilken är alltså egentligen den amerikanska och trumpska linjen gentemot Ryssland? Också det hoppas många av deltagarna i München få mer klarhet i under det kommande veckoslutet.

– Det är sedan länge klart att vi inte vet vad som kommer att hända i Syrien, eller att vi inte vet vad Putin egentligen vill, men nu ser det dessutom också ut som om vi inte vet vad USA vill, konstaterade Wolfgang Ischinger under en presskonferens inför konferensen.

Därför är han nöjd över att man i år på sätt och vis kan gå tillbaka till sina rötter. Under de första åren efter starten 1963 var den årliga säkerhetskonferensen främst ett diskussionsforum mellan Tyskland och USA och nu behövs det här transatlantiska samtalet igen.

Från amerikansk sida leds samtalet alltså av vicepresident Mike Pence, som talar i München i morgon.

Talet har redan på förhand väckt ett stort intresse, dels på grund av att det är vicepresidentens första tal i utlandet och dels för att det förväntas bringa åtminstone lite klarhet i ett osäkert läge.

– Min personliga förhoppning är förstås att en del av frågetecknen rätas ut och att det världspolitiska läget ska vara en aning klarare när vi på söndag avslutar konferensen, säger Ischinger.

Niinistö om klimatförändring

I skuggan av Trump och USA kommer säkerhetskonferensen förstås också att befatta sig med andra mer eller mindre brinnande frågor.

Hit hör förstås krigen i Syrien och östra Ukraina, men också frågan om EU:s framtid efter Brexit.

Också flyktingsituationen och relationerna till Turkiet kommer att vara uppe till diskussion.

President Sauli Niinistö deltar också i konferensen i München och han kommer att sitta i en panel där man diskuterar klimatförändringens konsekvenser för säkerheten i världen.

Enligt presidentens kansli kommer Niinistö i sitt anförande att behandla frågan ur den arktiska regionens synvinkel.