Penkisdagen steget in i vuxenvärlden?

Penkisdagen firas som en rolig och karnevalaktig avslutning på skoltiden. Men bakom traditionen vilar värderingar som man kanske inte direkt tänker på när man står där i godisregnet på lastbilsflaket.

Penkisdagen är startskottet för att läsperioden inleds och att det snart är dags för alla abiturienter att slutföra sin studentexamen. Traditionen är gammal, penkisdagen har firats sedan vi på 1920-talet började skriva studentexamen runtom i Finland.

Också de övriga nordiska länderna firar studerandetraditioner som liknar penkisdagen. Men regionala skillnader finns i festandet.

Skulle det vara det lokala fotbollslaget som hade skräpat ner och härjat som abiturienterna gör så hade man skrikit åt dom och kallat dom hulliganer.

― Blanka Henriksson, universitetslärare i kulturanalys.

Penkisdagen är en protest

Penkisdagen kallas också bänkskuddardagen. Skudda är ett gammalt verb som betyder ”skaka av" eller "befria sig från”. Det finns massor av regler att följa i samhället och i skolan, penkisdagen är ett uppror mot det, menar Blanka Henriksson, universitetslärare i kulturanalys vid Åbo Akademi.

- Penkisdagen är upprorisk. Det finns en känsla av att man säger ifrån. Man klär ut sig, festar och kastar godis överallt. Det är en slags protest, säger Blanka.

Under penkisdagen åker man bland annat lastbilsflak i staden och ropar ramsor för att fira tillsammans. Traditionerna ser lite olika ut beroende på var man bor men generellt sett är penkisdagen accepterad av de flesta, menar Blanka.

- Skulle det vara det lokala fotbollslaget som hade skräpat ner och härjat som abiturienterna gör så hade man skrikit åt dom och kallat dom hulliganer.

Slutar vara barn

Blanka säger att vi människor har ett inneboende behov av att opponera oss och protestera. Penkistraditionen är ett sätt att markera brytningsskedet i livet när man slutar vara barn och äntligen blir vuxen.

- När man firar på studentflak och tar studenten markerar man att man blir vuxen. Penkistraditionerna visar upp vår vilja av att vara del av något samtidigt som man känner att man inte hör hemma där. Många känner sig vuxna i gymnasieåldern men man uppfattas inte alltid som det.

Alla ungdomar firar inte penkisdagen. Studerande som snart ska utexamineras från yrkesskolan tar inte del av samma tradition.

- Det finns kanske någon som känner att det behövs traditioner som inkluderar också andra än gymnasiestuderande. Det kan också hända att studerande i yrkesskolorna skapar egna traditioner.

Penkistraditionen har gamla anor, men traditionen kan komma att förändras med tiden.

- Vi har behov av övergångsriter. Just nu firar vi så här, men om det uppstår nya traditioner är det inget som säger att vi inte kommer att förändra vårt sätt att fira penkisdagen.

I Sverige firar studenter också på studentflak när de tar sin examen. Men Sverige delar inte penkistraditionen eftersom att studentexamen avskaffades på 1960-talet. I Norge firar man russefeiring, ett känt fenomen för alla som sett den norska tv-serien Skam.

- Det som är särskilt intressant i Norge är att russefeiringen har knutits till nationaldagen den 17 maj. Under nationaldagen spelar orkestrar och det ordnas olika parader. Och i paraderna går abiturienterna i deras färggranna overaller.

Norge tar priset

Russefesten kan pågå i flera dagar. Ofta inleds den i slutet av april och avslutas under nationaldagen. Ordet russ är benämningen för studerandena som går sitt sista år i gymnasiet.

- Russarna i Norge kan fira så långt som en månad före själva russeveckan. Jag var en gång i Trondheim och firade 17 maj. De såg ganska slitna ut de där abiturienterna.

I Norge är studentflaket utbytt mot en "russebuss". Alla som har sett Skam vet att en russebuss kan kosta väldigt mycket pengar.

- Studerande köper bussen själva. Sedan pyntar de den i olika färger, med lampor och roliga slagord. Sedan ordnas det fester i bussen. En del studerande börjar planera russefesten och bussen redan i början av sina gymnasiestudier.

Men liksom med penkisdagen så finns det motsättningar med russefirandet i Norge, menar Blanka.

- Bussarna i Norge blir symboler för hur populär man är och hur mycket status man har. Firandet visar också vem som har mest pengar.