Oklart om skarvarna påverkar fiskbeståndet
Naturresursinstitutet Luke har gett sitt utlåtande om Korsnäs-Malax fiskeområdes ansökan om skarvjakt. Luke är osäkra på om skarven faktiskt påverkar fiskbestånden. På Österbottens fiskarförbund är man besvikna.
Sex fiskeområden har ansökt om undantagslov för jakt på skarv. Korsnäs-Malax fiskeområde var först ut och nu har Naturresursinstitutet (Luke) kommit med sitt utlåtande.
Går inte att uttala sig om skarvens påverkan
Och det är allt annat än glasklart. Luke skriver att man känner till väldigt lite om skarvens påverkan på områdets fiskbestånd. Därför är det omöjligt att förutse om en jakt på skarv skulle ha någon inverkan alls.
Det har funnits två olika forskargrupper med motsatta åsikter: Den ena anser att skarven orsakar skador på fiskbeståndet, den andra att det skarvens effekt är så liten att den saknar betydelse.
På Luke säger specialforskare Antti Lappalainen att bägge synpunkter fått komma till tals i utlåtandet.
- På Luke finns det finns olika ståndpunkter vad gäller skarvens påverkan på fiskbestånden, säger Lappalainen.
Motstridiga resultat
I Lukes utlåtande konstateras att resultaten längs med den finländska kusten är motstridiga: Vissa undersökningar pekar på att skarvarna äter upp en betydande mängd fisk, andra pekar på att skarven inte påverkar yrkesfiskarnas fångster.
Lite längre ner i utlåtandet skriver man att Luke inte kan uttala sig om skarven och om den påverkar bestånden av abborre och sik på Korsnäs-Malax fiskeområde. Det finns inte tillräckligt med information för att göra en bedömning.
- Det är väldigt svårt att säga något säkert om skarvarnas eventuella inverkan, summerar Antti Lappalainen.
Fiskarförbundet hoppades på annat
Marina Nyqvist på Österbottens fiskarförbund skulle givetvis ha önskat något annat.
- Ur vår synvinkel är det givetvis illa att man inte kan säga att skarven påverkar fiskbeståndet.
Det här var det första utlåtandet. Fem andra fiskeområden längs med den österbottniska kusten har också lämnat in en ansökan. Men de lämnades in senare så där lär man ännu få vänta en stund.
Luke har dock gett ett utlåtande gällande Oravais fiskargilles ansökan om undantagslov. Även i den konstaterar Luke att det inte går att bedöma skarvens inverkan på fiskbestånden. Orsaken är den samma: Det finns inte tillräckligt med data.
NTM-centralen har sista ordet
Nyqvist vågar inte med säkerhet säga om också övriga utlåtanden kommer att gå på samma linje.
- Det finns ju variationer mellan områdena. Kanske man har lyckats följa med fiskbestånden lite bättre på något annat håll?
Är du orolig för hur dessa utlåtanden påverkar NTM-centralens slutliga beslut i frågan?
- Det är klart att det inte är positivt för fiskeområdena att man inte kan visa på att skarven påverkar fiskbestånden, säger Nyqvist.
- Om svaret skulle ha varit "ja, skarven påverkar fiskbestånden" så skulle ju det ha varit en grund för att pricka ägg och minska på skarvstammen.
Nu ska fiskeområdet ge sitt svar på Lukes utlåtande.
- Vi ska visa på forskning som tyder på att skarven har stor inverkan på beståndet av abborre. Det finns studier gjorda i Sverige och Finland, säger Nyqvist.
Vettigt med småskalig jakt?
I sista meningen i Lukes utlåtande kommer man med ett intressant konstaterande: Det är möjligt att jakt i småskalig form skulle lindra motsättningarna som finns på området när det gäller skarven.
- Det var ju inte det som NTM-centralen frågade om. Men det kunde ju kanske leda till att NTM-centralen säger ja till jakt, funderar Nyqvist.