6000 ton hushållsplast återvinns i år - om vi sorterar

Nu ska det bli fart på den finländska plastsorteringen. Efter en försenad start ifjol så är systemet igång med insamlingspunkter runt om i landet, plaståtervinning på Ekokem i Riihimäki och de allra första plastprodukterna gjorda av uttryckligen återanvänd plast från hushållen.

- Nu ser det bra ut. Nu gäller det bara att få folk att sortera ännu mer, säger Peter Rasmussen som är utvecklingschef på Finlands returplast Ab som har det formella ansvaret för att plastförpackningar kan återvinnas.

Enligt den lag som trädde i kraft i januari 2016 så är det de finländska företag med minst en miljon euro i omsättning som tillverkar eller importerar produkter förpackade i plast som också har ansvar för att förpackningarna kan återvinnas.

Finlands returplast är producentorganisation men har diverse samarbetspartners och underleverantörer som sköter om det praktiska.

I praktiken är det Finlands förpackningsåtervinning Rinki som har hand om de 500 insamlingspunkter som sen senaste sommar finns utplacerade runt om i Finland.

- Av de 500 punkterna är cirka 150 komprimatorer, maskiner som pressar ihop plasten redan vid insamlingen, säger Rasmussen.

Komprimatorerna är försedda med smart teknologi och kan till exempel avläsas på distans.

Utöver insamlingspunkterna finns även mellanterminaler som kan lagra en del av insamlingskärlens plast i glesbygden, i väntan på den egentliga transporten till återvinningen i Riihimäki.

Transport till Riihimäki

Vid Ekokem i Riihimäki är återanvändningen av hushållens plast igång sen ifjol somras.

- Det går bra. Folk sorterar rätt och det kommer nu mer och mer varje månad, säger produktchef Mikko Koivuniemi på Ekokem.

Sortering med ljus

Rent praktiskt går det till så här.

Bilen med plastavfall rullar in på gården. Efter en första check att lasten ser rätt ut så åker den till den inledande sorteringen.

Med en optisk läsare liknande infrarött ljus avläses plastföremålen helautomatiskt och delas in i olika plastgrupper.

Till exempel schampooflaskor, plastpåsar och smöraskar är alla exempel på olika sorters plaster.

Plast som inte kan återanvändas bränns till energi.

Därefter åker plasten in i vattentvätt där matrester, etiketter och smuts avlägsnas.

Till sist smälts plastföremålen ner och görs om till små plastgryn, dvs granulat.

25% billigare

Granulaten är den slutprodukt som åker vidare från Riihimäki till de plasttillverkare som gjort ett avtal om att köpa plasten.

Till exempel det här företaget i Lojo hör till de första kunderna.

Den återanvända plasten är billigare än ny s.k. jungfrulig plast. Den jungfruliga plasten är dessutom en importvara så den återanvända plasten innebär såtillvida en helt ny inhemsk råvara.

- På sikt kan det öka de finländska plasttillverkarnas konkurrenskraft och ha en nationalekonomisk betydelse, säger Mikko Koivuniemi.

I år är målet att återanvända 6 000 ton plast men redan om några år hoppas man vara uppe i 16 000 ton.

Här kan tilläggas att plast från industrin har återanvänts redan tidigare, men det här är första gången hushållens plast tas tillvara.

Plastpåsar, ämbar, kannor och fat…

Det finns hundratals plasttillverkare i Finland och tio-tjugo av dem köper i dagsläget av Ekokems granulat, berättar Mikko Koivuniemi.

Den använda plasten får inte användas till att förvara livsmedel, men i övrigt finns inga begränsningar. Den blir bruksföremål som ämbar, tvättfat och vattenkannor men också rör, hinnor och byggmaterial.

Alla betalar - och vinner

Plaståtervinningen betalas på kort sikt av producenterna som tillverkar eller importerar produkter som förpackas i plast. Producenterna rapporterar årligen hur många ton plast de använt och betalar enligt det.

Producenterna kan förstås sen baka in kostnaderna i varans försäljningspris och i och med det betalar vi alla.

Men vi vinner också alla.

I takt med att insamling och återvinning blir det normala kommer säkert nedskräpning med plastföremål att minska, tror till exempel Mikko Koivuniemi på Ekokem.

- Folk vänjer sig vid att plasten har ett eget ställe efter användning.

På egna ben

I Finland är vi efter både till exempel Sverige och speciellt mellaneuropa där man redan i början av 1990-talet återanvände plast från hushållen.

Men, vi har heller inte haft någon fabrik som tidigare kunnat behandla plasten, så hade vi försökt återvinna tidigare så hade vi varit tvungna att skicka den utomlands.

Nybygget i Riihimäki är därför viktigt för helheten.

På rätt väg

Inom EU-diskuterar man som bäst återanvändningsprocenten av plast, att den borde höjas, säger Peter Rasmussen på Finlands returplast.

Gällande vårt eget nyetablerade system med RINKI-ekopunkterna från ifjol kan man inte förvänta sig fler insamlingskärl än, tror Rasmussen.

- Nu får vi testa systemet något år och sen utvärdera det.

Plastsortering vid husknuten

Rinkis ekopunkter är bara ett sätt för att tillvarata hushållsplasten.

I Helsingfors pågår ett test i 3000 fastigheter där insamlingskärlet finns på den egna gården.

Det testet utvärderas i höst.

Liknande system kan likaså bli aktuella i andra kommuner.

Dessutom kan plasten också sorteras direkt ur ett blandavfall, vilket redan idag till en del görs på Ekokems anläggning.

- Och det är en möjlighet i större skala i framtiden, säger Peter Rasmussen.

Vi bad en familj testa på att under en veckas tid sortera sitt plastavfall.

Hanna Lönnfors med familj i Borgå ställde upp och under en veckas tid åkte inga yoghurtbägare i den vanliga soppåsen utan tvättades, torkades och placerades i ett skilt kärl i väntan på att åka till ekopunkten i Borgå.

- Första dagen var det svårt att komma ihåg att lägga sakerna till sidan, säger Hanna.

Sakta men säkert byggdes samlingen ändå på.

- Jämfört med hur mycket kartong det brukar bli så blev det inte så mycket plast. Vi vuxna äter yoghurt i litersförpackningar och köttet tar vi ur frysen och det är förpackat på annat sätt.

Instruktionerna för plastsorteringen lyder att plastföremålen ska tvättas av men man ska inte behöva varmt vatten och diskmedel.

- Där tyckte jag det var lite svårt att veta hur rena de skulle vara.

Kontentan var ändå positiv.

- Inte är det så hemskt svårt sen ändå. Kräver lite mer än en vecka att komma in i det, men det blev en bra start.

Kan du tänka dig att fortsätta?

- Nog ska vi försöka åtminstone.

Hitta din närmaste plastinsamling här.

Hur ska man sortera plasten? Rinki tipsar här.

Blir du inte klok den vägen utan vill tala med en levande människa? Ring Rinkis svenskspråkiga kostnadsfria service på numret 0800 133 888 (mån-fre 7-21, lör 9-18).

Lyssna på radiointervjuer på temat plaståtervinning här.