Allt mer lockande att stanna i Åbo
Åbo upplevs som en allt mer lockande stad att bo i också efter studierna. Åbo stad och Åboregionen har startat en kampanj för att locka fler invånare till staden, eftersom det behövs mycket arbetskraft inom industrin.
I flera år har studerande vid Åbo Akademi och Yrkeshögskolan Novia i Åbo i enkäter sagt att de gärna skulle vilja stanna kvar i Åbo, bara det fanns jobb för dem i regionen. Men eftersom det varit ont om jobben, har de flesta efter studierna flyttat tillbaka till sin hemort, till huvudstadsregionen eller utomlands.
– Men nu ser man ett klart uppsving vad gäller diplomarbetsplatser och praktikplatser inom min bransch, kemiteknik, säger Åbo Akademis Studentkårs styrelseordförande Pontus Lindroos. Till exempel har stora kryssningsbolag som Royal Caribbean Cruises varit aktiva här.
Det går bra för varvsindustrin, bilindustrin och läkemedelsbranschen, så Åboregionen och Egentliga Finland ser ett stort behov av inflyttning före år 2020. Åbo stad förutspår att det behövs tusentals nya anställda för teknologiindustrin, och indirekt därmed också för många andra branscher.
Alla ser inte möjligheterna
Enligt koordinator Jan Kraufvelin vid Åbo Akademis Arbetsforum kan det för många studerande och nyutexaminerade ändå vara svårt att se de här möjligheterna. Man ser inte alltid att det finns möjligheter inom industrin och den privata sektorn också med en icke-teknologisk utbildning.
– Fler jobb inom teknologisektorn i Åboregionen innebär att det finns många andra jobb än riktigt specifikt ICT, biokemi och liknande, säger Kraufvelin. Inom stora företag finns det en massa positioner som också måste skötas om, till exempel ekonomihantering eller personalpolitik, och där finns möjligheter för personer med en samhällsvetenskaplig, ekonomisk eller humanistisk inriktning att få jobb.
Däremot kan det vara svårt att direkt se att studerande nu redan funderar på att stanna kvar i Åbo.
– Åbo är en jättekul studiestad, men den verkar vara för liten att jobba i, säger Patrick Selänniemi som är första årets studerande inom marinbiologi. Nog måste man ju fara dit där det finns jobb.
– Jo, det kommer troligen att bli en boost för Åboregionen, medger Kraufvelin. Men många av de nya jobben riktar sig mot dem som har en yrkesutbildning, det vill säga det är på fabriksgolvsnivån som den största boosten syns. Naturligtvis innebär det också jobb för andra, men det är mera osäkert hur många av våra utexaminerade som skulle vilja stanna i Åboregionen också kan göra det.
Svårt att hitta jobb för två
En annan osäkerhetsfaktor är hur ens partner hittar jobb. Det har inte varit lätt att i Åboregionen hitta två jobb som motsvarar den utbildning man skaffat sig.
– Nog är det ju viktigt att båda skulle få jobb på samma ort, säger Jennica Nieminen som studerar cell- och molekylärbiologi. Det beror på hur mycket man vill satsa på sin egen karriär, eller är det helt okej att få mindre betalt men ändå vara med den person som man älskar.
Satu Saranpää är snart färdig med sina studier och vet med ganska stor säkerhet att hon som socionom får jobb i Åbotrakten. Men hennes sambo läser historia, och eftersom han om ett år far till Vasa för sina fortsatta studier så är alla möjligheter öppna.
– Han har svårt att hitta jobb oberoende av vart vi far i Finland, förklarar Saranpää, men historielärare har de en stor brist på i Sverige, så kanske vi far utomlands.
Också Carolina Hjulfors vet att chanserna att få jobb inom socionombranschen är väldigt goda, men sedan avgör också vart kompisarna far efter studierna, om man blir lockad någonstans eller själv måste söka sin arbetsplats.
– Jag skulle nog också vilja stanna i Åbo, säger Hjulfors. Det har ändå varit en hemstad för mig under de tre åren jag studerat här, men jag är nog beredd att fara annanstans också. Att fara utomlands lockar nog.
Hjärnflykten fortsätter
Tv-programmet Närbild på Yle Fem visade att personer med högre högskoleexamen och forskare som flyttar utomlands under de senaste åren har ökat med en tredjedel. År 2015 gav sig 2 223 sådana personer iväg.
Vid Åbo Akademi handlar hjärnflykten om allt från konkurrensen om studerande till kampen om forskare och professorer. Det är främst Sverige och Norge som lockar.
– Det är någonting man inom Svenskfinland borde diskutera mera, säger Kraufvelin. Dels är flytten säkert naturlig med tanke på språket, dels handlar det om en reaktion mot att det har varit svårt att få jobb i Finland, och där man som svenskspråkig ofta har känt att man inte passar in.
– Jag har själv inget behov av att fara till Sverige. Jag skulle inte vilja det, säger Saranpää. Eftersom jag har studerat i Finland, så vill jag gärna vara här, men samtidigt vill jag arbeta på svenska, så då är Sverige absolut en möjlighet. Man måste se på det med öppna ögon.
' /%3E%3C/svg%3E)
