Monica kan få hälften mindre i stöd för vård av sin son

En politisk storm har blåst upp kring stödet för närståendevårdare i Helsingfors. Kriterierna för stödet ändrades i all tysthet av tjänstemän. Monica Björkell-Ruhl hör till de drabbade. I framtiden kan hon få 400 euro per månad mot 800 i dag.

– Det är en kamp, inte bara för att leva utan ibland för att överleva, säger Monica Björkell-Ruhl.

Hon är en av dem som berörs av Helsingfors nya bestämmelser om stöd för närståendevård. Hon har vårdat sonen Mika, 9 år, ända sedan han föddes. Mika har en kromosomavvikelse som bland annat gett honom en lindrig utvecklingsstörning.

När jag i dag får ungefär 800 € i månaden är jag rädd att jag framöver ska få bara 400 € i handen.

Monica Björkell-Ruhl

Det nya bestämmelserna trädde i kraft den första februari. Alla närståendevårdare har inte ännu fått sina nya beslut - inte heller Björkell-Ruhl.

– Men jag har talat med andra i samma situation som fått sina beslut, så jag befarar att jag vet hur det blir. När jag idag får ungefär 800 euro i månaden är jag rädd att jag framöver ska få bara 400 euro i handen.

Samma stöd, nya avdrag

Stödet i klass II som Monica Björkell-Ruhl nu får förändras inte väldigt mycket: från 819 till 750 euro per månad. Men enligt de nya bestämmelserna drar staden av pengar om barnet går i skola oftare än en dag i veckan. Björkell-Ruhls son går i skola fem dagar i veckan.

- Vi har ju läroplikt i Finland. Jag kan inte säga annat än att det här måste ju vara olagligt.

Dels har processen varit odemokratisk, dels har man inte berättat för varken politiker eller stadsbor vad förändringen kommer att innebära.

Veronika Honkasalo, Vänsterförbundet

I värsta fall förlorar Björkell-Ruhl 200 euro per månad på att sonen går i skola på heltid. Dessutom kan hon förlora ytterligare 200 euro på att hon har rätt till fem lediga dagar per månad i stället för de lagstadgade tre, det här eftersom vården av sonen anses vara så krävande.

Politiskt bråk

De nya kriterierna för närståendevårdarstöd är problematiska på flera sätt. Det har nämligen kommit fram att beslutet fattades i all tysthet av tjänstemän vid Social- och hälsovårdsverket i Helsingfors strax före jul.
Social- och hälsovårdsnämnden fick aldrig säga sitt.

- Här finns två sidor, säger Vänsterförbundets gruppordförande Veronika Honkasalo. Dels har processen varit odemokratisk, dels har man inte berättat för varken politiker eller stadsbor vad förändringen kommer att innebära.

Vänsterförbundets fullmäktigegrupp kräver nu att beslutet tas tillbaka så att nämnden får behandla frågan.

Honkasalo tycker också att Social- och hälsovårdsnämndens ordförande Maija Anttila (SDP) borde ha reagerat och krävt att nämnden får säga sitt.

Anttila själv tycker att tjänstemännen vet bäst och att det är helt normalt att en dylik fråga besluts på tjänstemannanivå.