Malmös svåra kamp mot våldet

Medan Malmö används som slagträ i den amerikanska debatten för staden en vardaglig kamp mot våldet. Yle Nyheter har träffat dem som varje dag räddar ungdomar ur kriminalitet. Samtidigt kämpar polisen med ouppklarade mord: "Det här är svårare än MC-gängen".

När det sköts utanför thairestaurangen på Möllevångstorget i centrala Malmö satt restauranggäster fortfarande och åt en lördagkväll.

Flera dagar senare ligger här blommor och fotografier på den man som sköts till döds, av någon som sannolikt hade följt efter honom. En kvinna har flyttat sin blomförsäljning på ett indiskret sätt närmare brottsplatsen. Rosorna går åt idag och blomsterhögarna har vuxit sig stora på många platser runtomkring i Malmö under de senaste månaderna.

Staden har drabbats av 13 mord på ett drygt år. De flesta är skjutningar som sker på öppen gata, varsomhelst i staden.

"Svårare än MC-gängen"

Skjutningarna bottnar i en allt grövre gängkriminalitet och en stor tillgång på illegala skjutvapen. Vi träffar Bo Lundqvist, som är chef för utredningsgruppen "Kalla fall" vid Polisregion Syd.

- Framför allt under den senaste tioårsperioden har vi sett gäng som bygger mera på den geografi där man kommer ifrån.

Att skjutningarna ökar just nu kan bero på att gängen inte har någon tydlig struktur, polisen talar om ett maktvakuum i den undre världen och många unga medlemmar agerar på egen hand.

- MC-brottsligheten var ju tacksam på det viset att den var väldigt strukturerad. Herregud, det står ju på deras jackor vad de har för funktioner! Det är ju för oss väldigt tacksamt, säger Lundqvist.

- Så ser det inte ut i de här kriminella nätverken. Dessutom är det mycket mer fluktuerande. Ett gäng med en viss konstellation begår viss typ av brottslighet tillsammans. Delar av den begår, tillsammans med andra delar av gäng, en annan typ av brottslighet, säger Lundqvist.

Många är otrygga i Zlatans gamla hemknutar

Vi åker till Rosengård som är den stadsdel i Malmö som kanske är mest känd för problem med utanförskap. Fattigdomen och de sociala problemen beskrivs bland annat i biografin över Sveriges mest kända fotbollsspelare Zlatan Ibrahimovitz som växte upp här.

Liksom Zlatan är det otaliga unga som lever i en miljö där det är vardag att stjäla cyklar, och som är tacksamma över att skolmaten är gratis då det är knappt om mat hemma. De flesta är födda i Sverige, som andra eller tredje generationens invandrare.

Här går många unga ut skolan utan godkänt slutbetyg, utan vidare utbildning eller jobb.

Risken är stor att dras in i kriminalitet och droghandeln ligger alltid nära till hands. Nyligen chockades samhället av ytterligare en skjutning - och offret var inte tidigare känt av polisen.

Vid skottplatsen, som är en livligt trafikerad busshållplats, träffar jag Ahmned Dini som går i samma skola som den 16-åriga pojken gick i.

- Jag tycker det är jättesynd och det kan hända mig. Jag är också i hans ålder - jag känner mig inte längre trygg i Malmö.

Också Hama Ako Taha har en känsla av att våldet nuförtiden kan drabba vem som helst.

- Speciellt på kvällen är det läskigt för människor, speciellt för våra mammor som inte vågar släppa ut oss. Så det påverkar mycket. Man är mycket mera hemma, säger Akataha.

Trettio personer för att reda ut ett gangstermord

Polisen har redan länge försökt ropa på hjälp. Man har varit tvungen att lägga ouppklarade mordutredningar på hög. Det skulle behövas flerfalt med resurser.

- Har vi vad vi kallar ett gangstermord så behöver vi vara ett 30-tal personer under en två, tre, fyra månaders tid för att verkligen bearbeta det metodiskt och på ett professionellt sätt, säger Lundqvist.

Ett av de stora problemen är en tysthetskultur, att vittnen inte vågar ställa upp. Regeringen lovar nu bättre skydd för dem som vittnar och strängare vapenlagar. Fler poliser har avsatts för mordutredningar, men både rikspolisledningen och inrikesminstern har fått mycket kritik för att agera alltför långsamt.

Att tala med någons syster kan räcka för hämnd

En ung man som känner många som har dragits med i kriminalitet är Sandy Sakota. Ofta har våldet att göra med hämnder för till synes små saker säger han.

- Det kan vara att man har snackat med någons syster. Och bara där blir det en grej av hämnd. Det kan vara att man har tagit något från någons pappas affär och bara det kan bli en grej. Man vet ju aldrig - det beror på hur den andra reagerar på situationen.

Själv har han lyckats hitta en väg in i samhället, genom ett projekt som utbildar ungdomar som antingen redan har suttit i fängelse eller riskerar att hamna i utanförskap eller kriminalitet.

Vi träffar Sakota och hans kollegor på projektet, som heter Hassela Movement. Här får vilsna eller sårbara ungdomar hjälp att komma på rätt spår, för att i sin tur hjälpa andra ungdomar. De allra flesta deltagare kommer in på formella utbildningar eller får jobb efter att ha gått kursen.

Ungdomar kan tala om svåra saker med barn

En av deltagarna är Victoria Pelsky som saknar slutbetyg från gymnasiet, men som tack vare projektet nu gör praktik på en skola.

Vad hade du annars gjort?

- Ja, jag hade väl varit hemma, kanske varit ute på nätterna, hållit på med skit antagligen. Det hade jag gjort, säger Pelsky.

Till vardags träffar "coacherna" barn och unga som har funderingar om mycket: om allt från vad man senast såg för film till vad ens storebror håller på med när han är ute om kvällarna.

- Om barnen ritar vapen på sina teckningar så kan vi diskutera det, säger Pelsky.

Michael Popoola driver projektet. Han har tidigare varit socialarbetare i Rosengård och kände 7 av de 13 unga som har skjutits till döds. Trots tragedierna säger han att det redan nu görs mycket socialt arbete som ger resultat i Malmö.

- Det är många unga vuxna som befinner sig i ett vägskäl i livet - att ska man fortsätta på den kriminella banan, eller sluta. Och vi finns ju till här just för att man ska kunna sluta, säger Popoola.