Hoppa till huvudinnehåll

Östnyland

Highland cattle trivs bra i vinterkylan

Från 2017
Uppdaterad 23.02.2017 07:00.
Highland cattle kvigan Binja tittar in i kameran.
Bildtext Highland cattle-kvigan Binja har inga problem med den finska kylan.
Bild: Yle / Hanna Othman

Termometern visar några minusgrader, men Mats Erikssons boskap går gladeligen omkring i hagen. Det finns ett tak med två väggar i hagen, men den bryr sig ingen av korna om. Nej, torrt hö rakt på marken är allt de här tuffingarna behöver i den finska vintern.

Highland cattle är en nötkreaturras som blivit allt vanligare i Finland under de senaste åren. Bara i Östnyland finns det ungefär fem gårdar som har av djuren, fastän gårdarna med höglandsboskap oftast har ett färre antal kor än vad exempelvis mjölkgårdarna har.

Mats Erikssons Highland cattle ute i hagen.
Bildtext Mats Erikssons elva höglandsboskap har ett tak de kan gå under, men helst ligger de under bar himmel.
Bild: Yle / Hanna Othman

Highland cattle-rasen kommer ursprungligen från Skottland där boskapen fått vänja sig vid kyla och blåst i århundraden. Först 1993 kom de första korna till Finland, nu finns det ungefär 14 000 av dem.

På Tallkulla Highlands i Rike i Lovisa finns det en avelstjur, fyra kvigor, tre kor, två unga tjurar och en kviga. Mats Eriksson och hans fru skaffade de första djuren 2014.

- Det började med att vi hade en skog på elva hektar som behövde röjas upp. Min morbror föreslog att höglandsboskap kunde sköta jobbet. Efter lite planerande köpte vi tre kvigor: Ada, Assi och Amber, säger Eriksson.

Tjuren Stone.
Bildtext Tjuren Stone håller ett öga på sin flock.
Bild: Yle / Hanna Othman
Highland cattle kviga.
Bildtext Hej på dig! En nyfiken kviga tittar in i kameran.
Bild: Yle / Hanna Othman

Djuren tillbringade sommaren i skogshagen och stortrivdes. Om sommaren är väldigt varm kan det vara jobbigt för djuren, men i skogen finns det gott om skugga.

- Höglandsboskap och får är bäst på att putsa upp skogar. Det ser ut som en park efter tre till fem år, säger Eriksson som säger att man redan efter en sommar kan se en skillnad i vegetationen.

Eriksson säger att boskapen får bo kvar hos dem också efter att skogsområdet är i skick.

Highland cattle ko och tjur äter hö.
Bildtext Torrt hö att äta och ligga på är allt som höglandsboskapen behöver.
Bild: Yle / Hanna Othman

- Det har blivit en livsstil för oss. Hela familjen är med, speciellt frun som redan planerar att skaffa en vallhund. Nog visste jag från början att vi inte bara skaffade dem för att jag skulle slippa stå i skogen med en röjningssåg, utan vi tyckte det var en snärtig juttu.

Erikssons jobbar egentligen som taxichaufför, och säger att en stor del av gårdarna som har högslandsboskap har ett annat jobb på sidan om boskapen.

- En del kan ha ett jordbruk på sidan om, men de flesta råkar bara bo och ha ett område där det passar att ha av djuren, liksom i vårt fall.

Highland cattle kviga.
Bildtext En fröken med moderna ränder i luggen.
Bild: Yle / Hanna Othman
Highland cattle kvigan Binja.
Bildtext Binja och tjuren Stone är de enda i flocken som har röd päls.
Bild: Yle / Hanna Othman

Höglandsboskapen behöver bara vatten och hö i hagen. Sommartid ska man inte ens föra något annat till dem i skogshagen för att de ska koncentrera sig på vegetationen. Men torrt surbröd är en delikatess!

Mats Eriksson säger att det är viktigt att sällskapa med djuren så att de hålls tama. Han räknar med att familjen kommer att ha korna upp till femton år och då är det viktigt att ha ett bra förhållande till dem.

Mats Eriksson och en kviga.
Bildtext Mats och Binja.
Bild: Yle / Hanna Othman
Mats Eriksson och tjuren Stone.
Bildtext Mats och tjuren Stone, också kallad Stena.
Bild: Yle / Hanna Othman
Tjuren Stone.
Bildtext Stone är tre år gammal och väger 650 kilogram. Han kommer att fortsätta växa ända tills han är fyra år gammal.
Bild: Yle / Hanna Othman

Diskussion om artikeln