Dyrt barnskydd privatiseras i snabb takt

De privata aktörernas roll har vuxit så det knakar inom barnskyddet och de flesta anstalter drivs i dag av företag. Än så länge har myndigheterna beslutanderätt i de viktigaste frågorna, så som omhändertagning.

Fallet med omhändertagna "Josefin" i Sverige väcker frågor om skiljelinjer mellan offentligt och privat.

Det var Aftonbladet som avslöjade hur den 14-åriga flickan slussats från plats till annan. Efter 33 placeringar hålls flickan nu i ett säkerhetshus för att hon inte ska skada sig själv eller andra.

Flera familjehem och vårdbolag har sagt upp kontrakten på kort varsel, eftersom de inte klarat av att vårda henne.

Kunde ha hänt här

Liksom i Sverige har företag också hos oss en stor roll inom barnskyddet. Andelen väntas växa ytterligare med vårdreformen.

I Finland finns nästan 20 000 omhändertagna barn placerade utanför hemmet. "Josefin" kunde lika gärna ha varit en av dem, säger Helena Blomberg-Kroll, lektor i socialt arbete.

- I princip jo (kunde det ha hänt i Finland). Liksom i Sverige är en stor del av det initiala arbetet myndighetsutövning och merparten av institutionerna upprätthålls av privata aktörer. Den här kvasimarknaden har lett till att det finns alternativ men också till att enskilda klienter bollas från lucka till lucka, säger Blomberg-Kroll.

Helsingfors: 80 vårdavbrott per år

I Helsingfors bor kring 700 barn i fosterfamiljer och 500 barn på barn- och familjehem. Hälften av anstaltplatserna finns hos privata aktörer.

- Visst händer det att ett barn förflyttas från ett ställe till annat. Oftast beror det på att barnet har placerats i en familj som sedan inte kan ingripa med så kraftiga tag som behövs, säger Ritva Mantila, chef för socialt arbete inom barnskyddet i Helsingfors.

I Helsingfors avbryts vården oplanerat för cirka 80 omhändertagna barn varje år, men Mantila gör ingen skillnad mellan kommunens egna och privata aktörer. Siffran är relativt låg, anser Mantila. Placeringarna liksom de oplanerade avbrotten har ökat något.

- Det är beklagligt. Vår önskan är ju att placeringarna är hållbara och långvariga, säger Mantila.

Kommunen köper tjänster av en lång rad olika leverantörer. Samarbetat fungerar i det stora hela, säger Mantila, även om kommunens egna aktörer i regel kan reagera snabbare. Särskilt små företag har begränsade möjligheter att vara flexibla.

Nu slås företag i barnskyddet samman till större enheter och nya företag uppstår.

De privata dominerar klart

Särskilt anstalt- och familjehemstjänster är dyra för kommuner. Att placera ett barn i ett år på anstalt kostar kring 100 000 euro. Marknaden är värdefull för företagen.

Trots att företagens andel ökat kraftigt under 2000-talet och trots att den privata sektorns roll spås förstärkas överlag i samband med vårdreformen, saknar Institutet för hälsa och välfärd färsk statistik över privata leverantörer inom socialvården. Den nyaste statistiken är från 2010. Enligt specialplaneraren Hannele Tanhua handlar det om tillförlitlighet i uppgifterna.

Rapporten visar dramatiska siffror. Av drygt 600 anstalter och familjehem ägs över 500 av företag. Föreningar och organisationer driver endast ett 50-tal anstalter.

Kommunernas social- och hälsovårdsdirektörer bedömer i en barometer av Finlands social och hälsa rf att de privata aktörernas roll växer i både öppen- och eftervården.

Föreståndare har samma makt

I fallet Josefin har svenska vårdföretag förklarat oplanerad avbruten vård med bristande befogenheter att ingripa.

I Finland spelar det ingen roll vem som äger anstalten, säger Jan-Erik Helenelund, lektor i social rätt.

- Föreståndarna har samma rättigheter oberoende av vem som upprätthåller ett barnhem. Däremot finns det en skiljelinje i beslut som måste fattas av kommunens socialarbetare och vilka som kan fattas på barnhem, säger Jan-Erik Helenelund, lektor i social rätt.

Endast kommunens socialarbetare kan fatta beslut om till exempel ett omhändertagande. Och även om företagens roll i barnskyddet fortsätter att växa får de inte den rätten.

- Ska det ändras betyder det att man går emot nuvarande grundlagen och överför beslutanderätt som betyder utövande av betydande offentlig makt till privata aktörer. Då ska två riksdagar fatta det beslutet så jag tror inte att det sker i samband med vårdreformen, säger Helenelund.