Tårarna rann när bybutiken släckte ljuset

Det senaste uppsvinget i sysselsättningen verkar gynna män mer än kvinnor, trots att arbetslösheten totalt sett är betydligt lägre bland kvinnorna.

Leila Mänttäri som ännu förra året jobbade på bybutiken i Valkom hör till dem som inte gynnats av uppsvinget.

Inför semestern förra året fick Leila Mänttäri veta att arbetsgivaren Kesko inleder samarbetsförhandlingar med hela butikspersonalen i Valkom, och på hösten hade hon sin sista arbetsdag där.

─ Det kändes helt hemskt.

Hon hade ju jobbat på butiken i över trettio år.

─ Jag grät flera gånger, och kunde inte heller hålla mig när sommargästerna lämnade Valkom och frågade om framtiden.

Kesko trimmade sin lönsamhet

Bybutiken där Leila Mänttäri jobbade hette länge Siwa och hörde de senaste åren till butikskedjan Suomen Lähikauppa Oy, som senare blev uppköpt av Kesko.

Efter fusionen omvandlades alla Siwa- och Valintataloaffärer till K-Market. Men snabbt blev det klart att Kesko ville lägga ner hela butiken i Valkom.

─ Jag har troget följt butikens olika öden, och lärt känna en stor del av kundkretsen i Valkom redan på 1970-talet, berättar Leila Mänttäri.

Fastän affären stängdes i november, har hon fortfarande svårt att fatta vad som egentligen hände.

- Allt känns overkligt.

För några veckor sedan vaknade den gamla närbutiken igen till liv, men med en ny helt privat ägare och en betydligt mindre personal. Bybutiken heter nu Meidän kauppa, och Leila Mänttäri önskar den nya affären ett långt liv fastän hon själv inte längre jobbar där.

Sistolas glansdagar

På 1970-talet var samma närbutik vid Valkom träsk allmänt känd som Sistolas butik. Den legendariska butiksinnehavaren Sirkka Sistola beröms fortfarande i olika diskussionsforum för sitt breda sortiment och hyggliga priser.

Men på den tiden var Valkom ännu en betydande industriort med över 800 personer anställda vid varvet och hamnen.

Sirkka Sistola frågade Leila Mänttäri i början av sjuttiotalet om hon ville jobba tre månader som sommarpraktikant på butiken.

─ På den vägen är jag, och de tre månaderna blev i praktiken närmare 35 år i samma affärslokal, fastän ägarna och utseendet har växlat med åren.

Svårt hitta nytt jobb

Leila Mänttäri skulle gärna ha fortsatt jobba, men lätt är det inte att hitta ett nytt jobb. Kesko skickar pliktskyldigt små meddelanden om tillfälliga inhopparjobb till de uppsagda.

─ Meddelandena kan handla om att det finns en fem timmar lång arbetstur i någon butik i en helt annan stad, till exempel Tammerfors.

Frågan är hur realistiskt det är att erbjuda korta enskilda inhopp på en ort långt borta. Det är lätt att räkna ut att resekostnaderna snabbt blir nästan lika stora som arvodet.

Och på tal om resekostnader, hade Leila Mänttäri planerat att betala av hela sitt billån innan hon går i pension, men nu får hon se hur långt pengarna räcker. Bilen behöver hon fortfarande för att kunna träffa sina barn och sina tretton barnbarn.

─ Under 500 dagar har jag rätt till en inkomstrelaterad ersättning, men även den är ganska liten, berättar Leila Mänttäri.

Cirka hälften av ersättningen går till hyran för Leilas lägenhet i centrum av Lovisa.

Uppsvinget gynnar män mer än kvinnor

Statistiken har redan länge visat att kvinnor i allmänhet är både bättre sysselsatta och högre utbildade än män.
Men ändå verkar det som om det senaste ekonomiska uppsvinget framför allt har gynnat männen.

Siffrorna visar att arbetslösheten bland män under det senaste året har minskat snabbare än arbetslösheten bland kvinnor, åtminstone i Östnyland.
Ändå är sysselsättningsgraden bland kvinnor fortfarande i absoluta tal betydligt högre än bland män.

Niclas Tåg, som är servicechef på Arbets- och näringsbyrån i Borgå, tror att den här trenden beror på att kvinnor i högre grad jobbar i branscher som inte är lika konjunkturkänsliga som exempelvis exportindustrin.

─ Antalet jobb inom vårdsektorn eller den offentliga sektorn skiftar kanske inte lika mycket som jobben inom vissa industrisektorer, säger Niclas Tåg.

Ny trend gällande män och kvinnor

I exempelvis Lappträsk finns nu 28 färre arbetslösa män än för ett år sedan, men bara 14 färre arbetslösa kvinnor. Men fortfarande finns det totalt sett flera arbetslösa män än kvinnor i Lappträsk.

Samma trend syns ännu tydligare i Lovisa. Där har antalet arbetslösa män sjunkit med 141 under det senaste året, men antalet arbetslösa kvinnor har sjunkit med bara 32 under samma period.
Men fortfarande finns totalt sett betydligt fler arbetslösa män än kvinnor även i Lovisa.