Hoppa till huvudinnehåll

Samhälle

Eftersnack frågar: Ska skolbarnen få ekomjölk?

Från 2017
Uppdaterad 24.02.2017 17:42.
Slaget efter tolv
Bild: Tero Kyllönen

Eftersnack: Eftersnack 24.02.2017. Sidekick: Maria Wasström.

Programmet är inte längre tillgängligt

Oj, så trevligt att skolorna ska börja servera ekomjölk och –frukter till eleverna, tänkte jag. Det var i det skedet jag inte ännu insåg att allt egentligen handlar om en lömsk ideologi som påtvingas våra stackars intet ont anande barn.

Nu går det för långt. Varför ska man tvångsmata våra oskyldiga barn inte bara med tvångssvenska utan också med tvångsfeminism och tvångsekomjölk? Varför ska vuxna politisera allt som har med skolor och daghem att göra? Så frågade sig Yles Sanna Ukkola i en kolumn för en tid sedan. Och nu har frågan tagit fart.

Men låt mig först klargöra en sak: Feminism och skolsvenskan tänker jag inte ta upp här. Varför? För att de helt enkelt inte har något som helst med detta att göra. Temat är nämligen ekomjölk och ekofrukter. Och för mig är det väldigt utmanande att se en parallell mellan obligatoriska läroämnen (=allmänbildning) och vad man dricker till skollunchen.

Det är alltså så här: Regeringen vill kanalisera ekonomiskt EU-stöd så att skolorna ska kunna erbjuda inte bara ekomjölk utan också ekologiskt odlade frukter och grönsaker till skolbarnen. Det låter ju smart, tänkte jag.

Personligen litar jag nämligen på att t.ex. ekologiska frukter, så länge ursprunget är känt och odlingskraven uppnådda, innehåller mindre halter av bekämpningsmedel än konventionellt odlade. Åtminstone oftast (finns säkert undantag). Och att det därför åtminstone till en viss grad skonar miljön.

Ändå har det blivit ett ramaskri, där inte bara journalisterna utan också forskarna deltar: ”Ekologisk produktion handlar om värderingar och grön ideologi men den har inga hälsoeffekter.” Så sade forskaren Lauri Reuter i Aamulehti. Ekologiska produkter är dyra och det finns ingen påvisad hälsoeffekt, löd buskapet.

Jag hävdar inte att man mår som en prins genom att käka lite ekoprodukter. Antagligen mår man ungefär som vanligt. För mig handlar ekologisk produktion om ett mera hållbart val för miljön – en strävan mot att jordbrukets miljöpåverkan ska minska.

Jag vet, nu tycker en del att det redan låter som ideologi. Och ideologi är någonting livsfarligt och förkastligt. Men är det faktiskt ideologi att tycka att jordbruket (liksom hela vår livsstil) gärna får ta miljöaspekter i beaktande?

För en gångs skull hittade jag stöd i vår lite vacklande regering. Jordbruks- och miljöministern Kimmo Tiilikainen deklarerade mycket riktigt att detta inte handlar om ideologi, utan om ett noga övervakat produktionssätt. Och målet inom hela EU är att få barnen att dricka mera mjölk och äta mera frukter och grönsaker.

”Eftersom regeringen har en strävan att på sikt få den ekologiska produktionen - och konsumtionen - att öka så är stödet för ekologisk mjölk ett steg i den riktningen, säger Tiilikainen.

Nåväl. Nu går känslorna säkert heta. Det är nu vi alla måste andas djupt, ta en klunk klassisk röd pastöriserad och homogeniserad mjölk alternativt en tugga åländskt ekologiskt äpple, och fundera på varför: Varför väcker frågan om ekologisk mat i skolorna och dagisarna så mycket känslor?

I Eftersnack fredagen den 24 februari ska vi naturligtvis diskutera frågan. Men först behöver vi din input.

Tyck till i vår enkät så spinner vi sedan vidare i programmet.

Omröstningen är inte längre tillgänglig.

Eftersnack
Yle Vega fredag kl. 15.03.
Repris lördag kl. 20.03.
Podden kan också laddas ner här

Diskussion om artikeln