Uppsägning låg bakom Borgå stads ventilationsmisstag

Fastighetsservicechefen blev tjänstledig och sade senare upp sig. Det här bidrog till att konkurrensutsättningen gällande ventilationskanalernas putsning blev ogjord.

- Det är ingen bra förklaring, men personalbytet bidrog till att konkurrensutsättningen gällande den systematiska putsningen under två år blev ogjord, säger Annika Malms-Tepponen, verkställande direktör vid Affärsverket Borgå lokalservice.

Som Yle Östnyland tidigare berättade underlät Borgå stad att putsa ventilationskanalerna i omkring trettio skol- och daghemsfastigheter under 2015 och 2016, trots att det fanns ett program som staden borde ha följt för att uppfylla de kriterier som finns i en förordning från 2001.

Malms-Tepponen säger att den dåvarande fastighetsservicechefen hade hand om konkurrensutsättningen, som gjordes per fastighet. När personen slutade gick det som det gick.

"Det är väldigt svårt att bortförklara"

Ansvaret för arbetena under de här åren låg hos lokalservice, medan lokalitetsledningen sedan 2017 ansvarar för helheten gällande underhållet.

Hur allvarligt ser du på det att staden bröt mot förordningen, enligt vilken kanalerna i skolor och daghem ska rengöras vart femte år?

- Det är väldigt svårt att bortförklara det på något sätt, men situationen före förordningen trädde i kraft var den att kanaler inte överhuvudtaget putsades. Men de två mellanåren bidrog ju inte till att situationen förbättrades.

Enligt Malms-Tepponens uppgifter förekom ändå inte några väldigt långa pauser mellan putsningarna. Programmet som man nu tar upp igen finns till för att se till att kanalerna putsas regelbundet.

Filterbytena i ventilationssystemen har ändå skötts som sig bör, säger hon.

- Vi har bytt filter regelbundet, och de ska bytas en till två gånger per år beroende på fastigheten. De arbetena har gjorts alla år.

Glömdes också övriga fastigheter?

Malms-Tepponen säger att staden har två personer som på heltid enbart håller på med ventilationsunderhåll. Eftersom staden inte rengjorde ventilationskanalerna i de skol- och daghem som hörde till programmet är frågan om också övriga av stadens fastigheter, som borde ha putsats, blev oskötta under två år.

- Jag har inte en lista över vilka och hur många fastigheter som borde ha åtgärdats, eftersom bedömningen över vilka fastigheter som skulle skötas under de här åren aldrig gjordes. Prioriteringen har gjorts separat för varje år.

Men det rör sig alltså också om andra av stadens byggnader?

- Eventuellt. Eventuellt, säger jag. En fastighet som jag vet att putsades under 2016 var flyktingmottagningen i Johannisberg.

Förordningen säger att skolor, daghem, åldringshem och sjukhus samt till exempel elevernas gymnastiksal hör till de byggnader vars ventilationskanaler ska rengöras vart femte år.

- Förordningen uppkom ingalunda på grund av inneluftsfrågor, utan på grund av brandsäkerhet. När den systematiska kanalputsningen körde igång var det väldigt problematiskt att det inte i byggskedet hade byggts putsningsluckor.

"Jag har inte fått rapporter om brister"

Med andra ord var staden tvungen att inleda hela kanalputsningsarbetet i början av 2000-talet med att bygga putsningsluckor i sina fastigheter, för att det överhuvudtaget skulle vara möjligt att rengöra ventilationskanalerna.

- Nu borde vi ha det arbetet så långt åtgärdat att det inte utgör något hinder för en putsning.

Putsningsarbetet är omfattande och svårt att utföra under pågående verksamhet. Av den orsaken har arbetet i till exempel skolor ofta utförts under sommarlovet, säger Malms-Tepponen.

När det gäller brandsäkerhetsgranskningarna så kontrolleras till exempel ventilationsmaskinrum och putsningsintervaller. Dessutom görs stickprov i kanalerna med tanke på damm.

Hur kunde den årliga brandinspektionen gå igenom i de fastigheter där kanalerna var oputsade i två år?

- Jag har ingen information om att någon fastighet på grund av ogjord kanalputsning skulle ha blivit förkastad. Jag har inte fått rapporter om brister, men det betyder förstås inte nödvändigtvis att avvikelser inte skulle ha funnits.

Malms-Tepponen konstaterar att ärenden som krävde åtgärder på vd-nivå nog rapporterades till henne.

- Jag ansvarade förstås för hela verksamheten, men jag kände inte till allt som förekom inom den operativa verksamheten.

"Om det har funnits problem har vi försökt reda upp dem"

Med tanke på att hon inte kände till allt som förekom – hur tycker hon då att den nya organisationsmodellen fungerar?

- Vi har haft den nya organisationsmodellen nu i knappa två månader. Vi gick in för den för att göra ansvarsfördelningen tydligare. Om någonting blir ogjort för att ansvarsfördelningen är otydlig så bör ju organisationen förändras.

Hur fungerar kommunikationen med lokalitetsledningen från din sida sett?

- Jag tycker att den fungerar, eller åtminstone strävar vi efter att den ska fungera bättre nu. Visst kommunicerade vi tidigare också, till exempel på ett möte en gång i veckan. Men man visste kanske inte vad som skulle föras till mötena och vad som skulle skötas självständigt, vilket nog orsakade problem som vi känner till.

Vi har hört att klimatet bland de anställda inom lokalservice har varit inflammerat i flera år. Hur kommenterar du det?

- Det är kanske lite väl starkt att säga ”inom lokalservice”. Vi har 300 anställda. Om det har funnits problem så har vi försökt reda upp dem. Samarbetsförhandlingarna och organisationsförändringen ledde uppriktigt sagt till en situation där man lite sneglade på varandra. Vem överförs, vem stannar kvar och vem får eventuellt gå?

Vem ansvarar egentligen för vad inom den nya organisationen från 2017?

Borgå lokalservice ansvarar för:

- Städning
- Gårdskarlstjänster
- Kostservice

Lokalitetsledningen:

- Äger fastigheterna
- Har hand om reparationer och underhåll av fastigheterna
- Har expertis gällande disponentskap och VVS

Ägarrepresentationen fanns tidigare inom två organisationer. Disponenter och sakkunniga jobbade inom lokalservice, men ansvarsfördelningen upplevdes vara otydlig.

Källa: Annika Malms-Tepponen, Borgå stad