Skarven påverkar fiskbestånden enligt ny forskning

Enligt en ny svensk forskning kan skarven påverka fiskbestånden. Förra veckan gav naturresursinstitutet Luke ett utlåtande om att det är svårt att veta hur skarven påverkar bestånden.

I en ny doktorsavhandling från Sveriges lantbruksuniversitet framkommer det att skarven påverkar fiskbestånden, bland annat hos abborrartade fiskar och karpfiskar.

Enligt forskaren Maria Ovegård har man hittills haft svårigheter med att hitta en gemensam slutsats om skarven konkurrerar med människan om fiskresurserna. Hon har i sin forskning kommit fram till att skarven kan påverka fiskpopulationer.

- Framför allt är det bland abborrartade fiskar, t.ex. abborre, gös och gärs, samt karpfiskar, t.ex. mört, som skarvarna kan orsaka minskade bestånd och förändra storleksstrukturer, säger Maria Ovegård.

Även om skarven äter den fisk som finns där de söker föda, och inte verkar ha preferenser över sort, så kan Ovegård konstatera att skarven främst äter fisk som är mellan 10 och 25 centimeter långa. Enligt Ovegård kan det finnas en risk att vissa arters populationsstruktur förändras, till exempel att det finns större, men färre fiskar på ett område.

Skyddsjakt eller skydd av fisken

Avhandlingen bygger främst på litteraturstudier där Ovegård har gått igenom runt 500 rapporter kring fiskpopulationer, men man har även gjort en studie vid sjön Roxen nära Linköping. Där misstänker Ovegård att abborrbeståndet har påverkats. Enligt Ovegård kan skarven konkurrera med fisket på vissa arter och på vissa områden.

Ovegård rekommenderar att man löser skarvproblematiken genom att mota bort fåglarna från de områden där fisk samlas, såsom uppväxtplatser eller där man planterar ut fisk. Hon ser helst att fåglarna skräms med hjälp av laser eller mänsklig närvaro, eller att man på olika sätt skyddar fiskarna till exempel med nät på ytan. I vissa fall kan jakt vara en lösning.

- Sådana åtgärder löser kanske inte alla konflikter mellan olika intressegrupper, men det är ett steg på vägen. De skulle också möjliggöra kontrollerade forskningsprojekt i större skala. Mer detaljerad kunskap om hur skarven påverkar fisk, fiske och vår miljö skulle bidra till att mildra konflikten om fåglarna, säger Ovegård.

Luke: Forskningen bidrar inte med något nytt

För en dryg vecka sedan kom naturresursinstitutet Luke med ett utlåtande där de konsterar att det är svårt att säga om skarven påverkar fiskbestånden. Specialforskare Antti Lappalainen blev inte så överraskad efter att ha hört om den nya forskningen.

- Inte var det direkt något nytt. Man konstaterade att skarven i vissa undersökningar har påverkat på fiskbeståndet, säger Lappalainen.

Inom Luke har två forskningsteam tidigare gjort forskning på hur gösen påverkas av skarvens närvaro i Skärgårdshavet. De båda grupperna kom fram till lite olika resultat, antingen påverkar skarven fiskbeståndet lite, eller aningen mera.

- Båda gupperna konstaterar alltså att skarven har en inverkan, men hur stor den är har man svårt att komma överens om, säger Lappalainen.

Enligt Lappalainen är det viktigt att också titta på vad som händer under ytan.

- Man vet inte om det finns kompenserande mekanismer. Om skarven äter en viss mängd små gösar, äter då andra rovdjur mindre? Eller växer de resterande gösarna snabbare eftersom de är färre till antalet?

Svårt att dra slutsatser

Lappalainen konstaterar också att Ovegårds forskning berör fiskbeståndet på ett visst område.

- På ett ställe kan påverkan vara större och någon annanstans mindre. Utan noggrannare uppgifter kan inte ett forskningsinstitut som Luke ge någon kvantitativ bedömning, säger Lappalainen.

Så du kan inte säga att skarven inte påverkar fiskbestånden?

- Inte på något vis säger jag att skarven inte påverkar, säger Lappalainen.

Uppdaterad 27.2. kl. 8.51. Ändrade en förvirrande trippelnegation