Solen nästa för Nasa

Vilken viktig himlakropp i solsystemet har vi ännu inte skickat en rymdsond eller en expedition till? Nå solen naturligtvis, trots att den utgör 99,86 procent av solsystemets totala massa.

Men från och med nästa år ska det bli en ändring på den saken då Nasa enligt planerna ska skicka iväg sin rymdsond Solar Probe Plus mot solen. Vår första (obemannade) expedition till en stjärna!

Det är förvånansvärt mycket som vi inte vet om vår stjärna, trots att den är så dominerande i skyn. Vi vet att den är en enorm fusionsreaktor som skapar sin energi genom att slå samman väteatomer under det enorma trycket som råder i dess kärna. Man kan också jämföra den med en enorm vätebomb som har exploderat i mer än fyra och en halv miljarder år.

Men väldigt mycket av detaljerna kring hur den fungerar är fortfarande ett mysterium för oss, inte minst hur rymdvädret uppstår.

Rymdvädrets mysterier

Solar Probe Plus ska hjälpa oss besvara tre frågor som vi har om solen:

• Varför är solens yta, den så kallade fotosfären, mycket svalare, 5500 grader Celsius, jämfört med solens atmosfär, den så kallade koronan, där temperaturen stiger till hejdlösa två miljoner grader Celsius.

• Varifrån kommer solvinden? Den där vinden som ger kometerna sina svansar. Den ständiga ström av laddade partiklar som blåser från solen, som också ger oss våra norrsken då de träffar jordens magnetfält. Hur uppstår solvinden, hur accelererar partiklarna till sin enorma hastighet på en och en halv miljon kilometer i timmen?

• Varför får solen tidvis utbrott av högenergiska partiklar, de där som utgör en fara för rymdfarkoster och deras besättningar. För att inte tala om våra elnät här på jorden, och annan infrastruktur. Beräkningar från USA:s vetenskapsakademi visar att en kraftig solstorm i värsta fall kan orsaka skador till ett värde av två tusen miljarder dollar bara i USA och lämna östra delarna av landet utan elström i upp till ett år!

Parkerar på tryggt avstånd

Solar Probe Plus kommer naturligtvis inte att flyga ända fram till solen, men tanken är att den ska ta sig närmare än någon sond har kommit före den: 6 miljoner kilometer ifrån solen. Det kan låta som mycket, men då ska vi tänka på att vi här på jorden befinner oss 150 miljoner kilometer från solen.

Sex miljoner kilometer, det är nära på riktigt, det är ett stenkast i kosmiska sammanhang. Så nära solen är strålningen 520 gånger starkare än här på jorden, och det ställer enorma krav på tekniken. Solar Probe Plus kommer därför att ha ett hölje av kolfiberkomposit som är 11 centimeter tjockt.

Den kommer också att ha en värmeväxlare med rör som transporterar bort den hetta som tränger igenom farkostens värmesköld. Så att de känsliga instrumenten ombord inte tar stryk.

Någon som vill åka med?

Om allt det här funkar som det ska så borde det i princip råda rumstemperatur inuti sonden. Och normala strålningsnivåer; solen är ju en kraftig strålningskälla, den utstrålar inte bara ljus utan lyser på hela det elektromagnetiska spektrumet, och man har varit noga med att skydda elektroniken ombord från strålning.

I princip betyder det här att en människa kunde vara med ombord och klara sig oskadd, faktiskt ännu närmare, upp till 4 miljoner kilometer. Men i ärlighetens namn, vem skulle anmäla sig som frivillig för ett sådant uppdrag?

Lyckligtvis är det inte nödvändigt, så länge som vi har våra trogna mekaniska sändebud som snart har besökt solsystemets alla världar. Utom en: självaste stjärnan. Men nu ska det som sagt bli en ändring på den saken, i och med Solar Probe Plus.