Skärpta jävsregler kan orsaka problem för mindre kommuner

Kenneth Holmgård är styrelseledamot i Jakobstad och hoppar nu av politiken. Han gör det bland annat för att han så ofta hamnat i jävssituationer på grund av sitt arbete och andra förtroendeuppdrag.

För kommunalpolitiker i små kommuner som även är aktiva inom ortens närings- och föreningsliv kan ofta hamna i jävssituationer och bli tvungna att stå utanför politiska beslut.

- Det händer och det händer väldigt ofta, speciellt i liten ort där du själv är aktiv i närings och föreningsliv, säger Kenneth Holmgård.

Ovanligt fall

Holmgård är bland annat stadens representant i Torgparkeringens styrelse och även vd för föreningen Jakobstads arbetshälsovård. När stadsstyrelsen behandlar frågor som berör dessa är han tvungen att lämna rummet.

Henrik Hägglund, universitetslektor i kommunalrätt vid Svenska social- och kommunalhögskolan, känner inte till många fall där en förtroendevald fattat samma beslut att hoppa av politiken som Holmgård. Men han tycker det låter som en realistisk och sund inställning.

- Det är ju inte en idealisk situation och det är inte heller idealiskt för stadsstyrelsen att ha en medlem som hela tiden måste anmäla jäv. På det viset jag ser det som en ganska rakryggad lösning egentligen, konstaterar Hägglund.

Även anställda i stadens bolag kan vara jäviga

Den nya kommunallagen som träder i kraft i år innebär att styrelseledamöter som är anställda i stadens eller kommunens egna bolag också är jäviga i frågor som berör dessa.

Holmgård förstår grundtanken och säger att han själv hellre står utanför beslutsfattandet en gång för mycket än för lite. Men han tycker ändå det är frustrerande och att lagen kunde vara mildare när det gäller stadens bolag.

- Jag förstår grundtanken att det är bra att ha en professionell styrelse som är helt utanför, men du får ett visst problem med, till exempel, informationsflödet mellan bolagen och styrelsen, säger Holmgård.

Hägglund förstår också problematiken, men säger att jävsreglerna ändå går före för att kunna upprätthålla tilltron till beslutsfattandet.

- Hela tanken med det här är att allmänheten ska ha tilltro till kommunens objektivitet. Nog är det väl bättre ur allas synvinkel att en inblandad person inte sitter med och fattar beslut.

Skärpta regler även för valnämnderna

Jävsproblematiken inom kommunalpolitiken kan uppstå redan vid kommunalvalet eftersom reglerna även skärpts för de som ska hantera valen.

Den nya lagen säger bland annat att kandidater inte får sitta med i valnämnder och i valbestyrelserna får inte heller de närmaste anhöriga till kandidater sitta. För centralvalnämnden gäller vanliga jävsregler.

I Larsmo var man tvungen att ersätta fyra av fem medlemmar i centralvalnämnden på grund av att de var jäviga. Även om de lyckades hitta ersättare så säger Larsmo kommuns förvaltningschef, Carola Löf, att det blivit knepigare att hitta folk som vill ställa upp.

- Att hitta folk till valnämnderna var också lite knepigare eftersom kommunen inte är så stor och man inte vet på förhand vem som ställer upp i valet, berättar Löf.

Även andra kommuner har haft svårt att få folk till valnämnderna och till exempel Hangö har försöktlocka gymnasiestuderandenatt engagera sig i valnämnderna.

Viktigt att folk har förtroende för valen

Löf ser ändå inte de skärpta reglerna som något problem och säger det är viktigt att väljarna har förtroende för de som hanterar valet.

- Det blev mer knepigt, men inte kan jag se det som ett problem. Det är viktigt för själva valet att folk har förtroende för de som hanterar valet.

Hägglund tror att jävsfrågor överlag är mer problematiska i små kommuner än i stora, men tycker som Löf att principerna ändå går före.

- Valen är i kommundemokratins kärna och där är det speciellt viktigt att det inte uppstår misstankar om valfusk.