Alla skolelever gillar inte digital undervisning

I S:t Karins använder alla skolelever pekplattor i undervisningen. Eleverna i årskurserna 4 till 9 har personliga lärplattor och i de lägre klasserna delarna man på de mobila datorerna. Det här betyder ungefär 3500 pekplattor i skolorna i S:t Karins.

Den digitala undervisningen med elektroniska böcker, datorer och pekplattor har ändå väckt mycket kritik i staden och långt ifrån alla är nöjda med utvecklingen.

I fjol skrev över 500 S:t Karinsbor under en protestlista mot användandet av pekplattor i skolorna. Många har tyckt att de digitala läromedlen förorsakat tekniska problem och att de elektroniska materialen varit dåliga.

Ordföranden för S:t Karins ungdomsfullmäktige, Julia Henriksson, säger att många som går i skola i S:t Karins är kritiska.

- Vi vill också studera på traditionellt vis med hjälp av papper och penna.

Man kunde ha bett om de ungas åsikter.

― Julia Henriksson

- På sätt och vis är digital undervisning en bra idé men det finns mycket sådant som kunde ha planerats bättre då undervisning med hjälp av elektroniska redskap infördes, säger Henriksson och fortsätter:

- Till exempel kunde man ha undersökt de elektroniska böckerna lite närmare och kontrollerat hur de fungerar och kanske kunde man också ha bett om de ungas åsikter och frågat dem hur de vill använda det elektroniska materialet.

När eleverna ska jobba med större projekt där både text och bilder ingår är till exempel pekplattor till stor fördel, berättar Henriksson.

Hela böcker i elektroniskt format fungerar ändå sämre, anser Henriksson och i många skolor har också dåliga nätverksförbindelser vållat problem.

- Det kan bli tungt att läsa till prov om allt material finns i elektroniskt format.

Det digitala får inte bli ett självändamål

- Unga vill att de digitala hjälpmedlen används på ett mera ändamålsenligt sätt och att man inte låter det digitala bli ett självändamål som styr undervisningen.

Enligt Henriksson är det många som tagit kontakt med ungdomsfullmäktige och önskat att ungdomsfullmäktige skulle försöka påverka utvecklingen i en smartare riktning.

Henriksson har den uppfattningen att missnöjet bland eleverna i staden är utbrett.

Erfarenheterna varierar mellan skolorna

I S:t Karins svenska skola, där man redan under flera år använt sig av digitala hjälpmedel, är eleverna ändå i huvudsak nöjda.

Tilda Lindroos i årskurs fem, Frida Balthasar i årskurs sex och Aatos Salomaa i årskurs sex tycker att undervisningen blir roligare med lärplattor och att det är bra med digitala hjälpmedel.

Viljami Kant som går i femman säger ändå att han tycker det kan bli tröttsamt att titta på en skärm långa stunder.

- Jag tycker inte om att stirra på skärmen alla dagar för att jag blir trött i ögonen.

Mest nytta av pekplattorna har man då man ska sammanställa en text, förklarar eleverna.

- Man behöver inte hålla reda på en massa papper, säger Tilda Lindroos.

Att nätförbindelserna inte alltid fungerar tillfredsställande är något som irriterar också i S:t Karins svenska skola.

- Nätet fungerar ofta inte i vår klass, säger Frida Balthasar. Det är ganska störande om man till exempel ska ha en presentation och måste dela nät från telefonen för att få det att fungera.

Ingen av de elever Yle Åboland träffar i S:t Karins svenska skola skulle vilja slopa de digitala läromedlen och gå tillbaka till att enbart använda pennor, papper och böcker.

Politiker, lyssna på oss!

Henriksson tror att politikerna nu känner till vad eleverna tycker, men det har inte varit helt lätt för ungdomarna S:t Karins att göra sig höra.

Enligt en artikel i Kaarina-lehti (8.2.2017) ville hela fem av sju nämnder i staden i fjol inte ha någon ungdomsrepresentant med på sina möten. I artikeln framkommer ändå att flera politiker ser positivt på ungdomarnas engagemang och kan tänka sig att ungdomarna åtminstone delvis deltar i nämndernas möten i framtiden.

I övriga kommuner varierar praxisen. Till exempel i Kimitoöns kommun har kommunens ungdomsparlament en representant i alla nämnder. Kommunen betalar också mötesarvoden till ungdomarna.

Från och med i sommar ska det enligt lagen finnas ungdomsfullmäktige i alla kommuner. Senast då tror Henriksson att också S:t Karins ungdomsfullmäktige får mera pondus.

Till de kommande politikerna i staden har Henriksson en hälsning:

- Lyssna på oss unga! Vi har också bra idéer ibland.