Skolcampus och vindkraft stora frågor i Kristinestad inför valet
Efter några lite sämre år börjar det igen se bättre ut för Kristinestad. Ekonomin är på plus och staden är ganska livskraftig igen. Inför kommunalvalet är frågan om ett gemensamt skolcampus på tapeten och även vindkraften väcker diskussion.
Frågan om ett gemensamt tvåspråkigt skolcampus är en långkörare i staden och har inom det senaste året igen väckts till liv. För tillfället utreds olika samarbetsmodeller mellan skolorna.
De flesta ortsbor ställer sig positivt till ett gemensamt skolcampus.
- Jag har inget emot det. Men det känns som att stadens politiker grälar även om de övriga i staden inte gör det, konstaterar Riitta Gullmets.
Stadsdirektören Riitta El-Nemr anser att ett gemensamt skolcampus skulle föra med sig många fördelar för stadens ungdomar,
- Jag tror att viljan hos elever och till och med hos deras föräldrar finns. Tiden är mogen för den här möjligheten också med tanke på hur mycket mervärde det skulle ge för ungdomarna plus att man skulle spara i fastighetskostnader.
Vindkraften väcker diskussion
Sjukskötarna Kati och Tarmo Kytölä flyttade från Jyväskylä till Kristinestad för ett år sedan och har fallit för staden. De nämner två saker som de tycker att fullmäktige ska jobba med.
- Vi är naturmänniskor så miljöfrågorna är väldigt viktiga. Och förstås på grund av vårt yrke så tycker vi det är viktigt att alla människor från barn till seniorer ska ha ett bra liv och jämlika möjligheter, säger Kati Kytölä.
I Kristinestad byggs som bäst ett vindkraftverk i Ömossa. Det planerade vindkraftverksbygget i Lappfjärd har i sin tur väckt mycket kritik efter att staden godkände delgeneralplanen för området. Paret Kytölä vill inte se fler vindkraftverk i Kristinestad.
- Det har säkert sina sidor, men jag måste erkänna att jag förhåller mig negativt till det. Det är en fin tanke att man får energi av vinden, men miljöpåverkan är ganska stor, säger Kati Kytölä och får medhåll av sin make.
- Jag tycker inte att vindkraften är framtiden. Det finns bättre alternativ och det känns som att det här är en grej som pågår i några år och så glöms det bort. Jag tycker inte man ska satsa så mycket på det, konstaterar Tarmo Kytölä.
Invånarantalet sjunker
Ett orosmoment i Kristinestad är befolkningsutvecklingen. Invånarantalet har stadigt sjunkit och ligger nu på drygt 6 700 invånare. Små landsbygdsorter har svårt att locka tillbaka ungdomar som flyttat bort för studier.
- De behöver arbetsplatser. Mellan åren 2010 och 2020 kommer över 200 personer att gå i pension inom staden i Kristinestad. De kommer inte alla att kunna ersättas av digitala lösningar, så det innebär många arbetsplatser, säger El-Nemr.
Staden har också kämpat med ekonomin, men har tack vare en hård budgetdisciplin fått bukt på problemen.
- Ekonomin är i balans och vi har ett litet överskott. Det är bra att ha en liten buffert för de kommande åren. Vi har riktat om resurser och gjort åtgärdsinsatser från korrigerande till förebyggande, konstaterar El-Nemr.
Hur ser då stadsdirektören på stadens framtid?
- Spännande år med tanke på allt som gjorts och görs just nu. Jag hoppas vi har en bra framtid i den här lugna sköna staden. Jag hoppas att invånarantalet inte sjunker mera utan kanske ökar lite och att vi får ytterligare nya arbetsplatser. Så jag ser med tillförsikt på framtiden.
Stadsdirektör Riitta El-Nemr inför valet
