Frågetecken kring svenskans ställning i de blivande landskapen
Regeringen försäkrar att svenskans ställning inte kommer att försämras i och med social- och hälsovårdsreformen. Enligt Folktinget tryggar lagförslaget inte vård på svenska.
Regeringen slår däremot fast att den föreslagna social- hälsovårds och landskapslagen inte kommer att få "betydande konsekvenser för förverkligandet av de språkliga rättigheterna."
I propositionen konstateras att det "ska vara möjligt att få tjänster på valfritt språk" i de tvåspråkiga landskapen.
Propositionen utgår från att de språkliga rättigheterna rent av kommer att förstärkas i de fem tvåspråkiga landskap som bildas. I motiveringarna konstateras att de tvåspråkiga landskapen skulle åläggas att ordna tjänster på svenska och finska, vilket skulle förbättra situationen för svenskspråkiga.
En annan fråga är hur de svenska tjänsterna skulle komma att förverkligas i praktiken.
Den proportionella andelen svenskspråkiga minskar kan leda till att "användningen av svenska som förvaltningsspråk minskar, vilket kan försvåra förverkligandet av de språkliga rättigheterna i praktiken", som det står i propositionen.
Svenskans framtid oroar Folktinget
För att väga upp för ett eventuellt minskat inflytande vill regeringen låta inrätta påverkningsorgan för språkminoriteten. Organens uppgift skulle vara att "definiera behovet av tjänster för den språkliga minoriteten och att följa upp tillgången och kvaliteten på dessa tjänster."
Vid Folktinget är man ändå föga imponerad av det tilltänkta påverkningsorganet. Man befarar att organet skulle bli en gummistämpel, utan verkligt inflytande över landskapets förvaltning.
- Folktinget har föreslagit att organet borde vara en ”Nämnd för minoritetens språk” med verklig makt att påverka och med insyn och inflytande i landskapets beslutsfattande, skriver Folktingsordförande Thomas Blomqvist i ett pressmeddelande.
Blomqvist ondgör sig också över att regeringen i propositionen slutligen slår fast att Vasa centralsjukhus blir utan fulljourstatus.
- Folktinget håller fast vid att Seinäjoki centralsjukhus inte kommer att kunna ordna akutvården på svenska.
Fem tvåspråkiga landskap
Propositionen utgår från att det i framtiden skulle finnas fem tvåspråkiga landskap: Nyland, Österbotten, Egentliga Finland, Mellersta Österbotten och Kymmenedalen. Utgångspunkten är att ett landskap blir tvåspråkigt om en eller fler kommuner inom landskapet är tvåspråkiga.
Finskan skulle vara majoritetsspråk i samtliga landskap förutom Österbotten, där en knapp majoritet kommer att tala svenska.
I Kymmenedalen kommer det att finnas endast en tvåspråkig kommun, Pyttis. Men detta räcker alltså till för att hela landskapet ska räknas som tvåspråkigt.
Individuella rättigheter måste också beaktas
Att majoriteten av de blivande landskapen kommer att vara enspråkigt finska innebär inte att man kan förbise de individuella språkliga rättigheterna. I propositionen konstateras att man ska ha rätt att blir hörd på sitt modersmål också i de enspråkiga landskapen.
Det ska också vara möjligt att "ordna tjänsterna för finsk- och svenskspråkiga på olika sätt, om detta främjar förverkligandet av de språkliga rättigheterna." Det återstår att se vad detta innebär i praktiken.
Citaten i artikeln är fria översättningar av den finska propositionstexten. Ingen svensk version av propositionen finns tillsvidare att tillgå.
