Kinas försvarsbudget växer inte lika mycket som förr
Kinas försvarsbudget växer i år endast med sju procent, vilket är den minsta ökningen av försvarsanslagen sedan år 2010.
I fjol växte försvarsbudgeten med 7, 6 procent efter att ha stigit med över tio procent årligen under de föregående åren.
Den minskade ökningen av försvarsanslagen beror delvis på att även Kinas ekonomiska tillväxt har avmattats. Ekonomin väntas i år växa med högst 6,5 procent.
1,3 procent av hela budgeten
Försvarsbudgetens storlek avslöjades inför den kinesiska folkkongressens årliga session som börjar på söndag i Peking.
Parlamentets taleskvinna Fu Ying sade att försvarsbudgeten kommer att utgöra 1,3 procent av hela budgeten och att den exakta penningsumman avslöjas på söndag.
Den officiella försvarsbudgeten var drygt 130 miljarder euro i fjol, men det är endast riktgivande eftersom alla försvarsanslag inte ingår i den summan.
Den kinesiska militären hade hoppats på en större försvarsbudget, särskilt med tanke på att USA:s president Donald Trump vill höja den amerikanska försvarsbudgeten med tio procent.
– Det är inte tillräckligt. Det är många inom militären som inte kommer att bli glada över detta, säger en anonym högt uppsatt militärkälla till nyhetsbyrån Reuters.
Räcker resurserna?
Flottan, flygvapnet och armén oroar sig för om resurserna räcker för operationer i Sydkinesiska havet där Kina är invecklat i flera gränskonflikter med grannländer.
USA under Donald Trumps ledning har också hotat med att bli aktivare i det resursrika Sydkinesiska havet, där Kina gör anspråk på så gott som alla öar.
Kinas försvarsbudget motsvarar endast omkring en fjärdedel av USA:s försvarsanslag.
Den inflytelserika kinesiska utrikespolitiska tidskriften Global Times krävde den här veckan att försvarsbudgeten höjs med minst tio procent.
Oro kring Sydkinesiska sjön
Grannländerna har oroat sig över den militära uppladdningen och moderniseringen som har pågått i åratal i Kina.
Kina har också byggt upp militära installationer och samhällen på flera omstridda öar.
Detta har lett till att länder som Vietnam, Japan, Filippinerna och Sydkorea har ökat sina egna försvarsanslag och moderniserat sina armér
Den japanska försvarsexperten Takashi Kawakami säger att den nya budgeten visar att Kina intar en försiktig hållning gentemot Trump.
- Det fanns de som trodde att Kina skulle öka sin försvarsbudget enligt ökningen i USA. Men det faktum att anslagen hålls på den här nivån innebär att Kina vill vänta och se på Trumps administration, säger professor Takashi Kawakami.
300 000 lämnar armén
Kinas president Xi Jinping meddelade för två år sedan att folkets befrielsearmé minskas med 300 000 soldater.
Veteraner demonstrerade förra månaden i Peking mot att de inte hade fått utlovade pensionsutbetalningar, vilket tyder på hur svårt det är att demobilisera armén som hör till de största i världen.
- Det är inte ännu klart vad som kommer att hända med dessa mänskor. Militären hoppas helt klart att få större anslag så att man kan sörja för soldater som lämnar armén, säger en anonym asiatisk diplomat till Reuters.
Man trodde att Kinas försvarsbudget skulle ökas i enlighet med ökningen i USA. Att anslagen nu hålls på den här nivån innebär att Kina vill vänta och följa med Trumps administration.
― Professor Takashi Kawakami.