Positivt attitydarbete för svenskan ger resultat

Vid Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt har man sedan 2010 haft ett språkprogram för att förbättra bland annat vården på svenska i distriktet och nu har språkprogrammet utvärderats.

Leena Setälä, direktör för Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt, säger att språkprogrammet har visat sig vara bra. Förverkligandet av programmet har också gått bra men man måste fortsätta jobba för att kunna erbjuda service på bägge språken.

En del av språkprogrammet är att erbjuda kurser i svenska åt personalen. Setälä säger att kurserna har visat sig vara populära.

- Vi har hela tiden erbjudit kurser men nu har personalen blivit mera intresserad av att lära sig svenska så vi har fördubblat mängden personal som har deltagit i kurserna senaste åren.

Det stora intresset tror Setälä att har att göra med kraven från patienterna och kundresponsen.

- Men vi har också ofta diskuterat att vi borde kunna ge vård på svenska. Och framför allt högre kvalitet på både muntlig och skriftlig service för att kunna möta patienternas behov.

Det finns andra lösningar än språktillägg

Närapå tio procent av personalen vid Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt får språktillägg på sin lön. Tillägget kräver att arbetaren aktivt använder båda inhemska språken och på det viset erbjuder bättre service.

Språktillägget är 25 euro per månad.

- Tillägget är tyvärr ganska litet, säger Setälä.

Hon tror ändå inte att ett högre tillägg ytterligare skulle sporra personalen att lära sig svenska.

- Just nu har vi strikt ekonomisk kontroll på gång så det är svårt att säga någon summa som skulle stöda motivationen.

Däremot finns det andra sätt att motivera personalen att utveckla sina kunskaper i svenska.

- Vi har aktiva grupper som till exempel pratar svenska under kaffepauserna och sådana aktiviteter stöder verksamheten bättre än ett lite högre språktillägg.

Bristfällig skyltning

Setälä säger att det finns situationer där patienter inte får vård på sitt modersmål och att det är beklagligt.

- Men vi försöker jobba på olika sätt för att minska risken för att sådana situationer ska uppstå. Vi tror på språkprogrammet och att det innehåller de verktyg vi behöver för att utveckla vår svenska service.

Ett problem som framkom i utvärderingen av språkprogrammet är att skyltningen inte riktigt uppfyller alla krav på tvåspråkighet.

En del fasta skyltar står på båda språken men många tillfälliga skyltar, som till exempel att hissen är sönder, informerar endast på finska.

- Den fasta skyltningen är inte i skick, säger Setälä. Vi måste jobba med att ha all information som är viktig för patienterna på bägge språken.

Men Setälä säger att också den tillfälliga skyltningen är bristfällig.

- Också den tillfälliga informationen borde stå på båda språken.

Folk vill inte klaga

Klientresponsen har trots den knaggliga servicen på svenska varit idel positiv. Hela 97 procent säger sig ha fått tillräcklig information på sitt modersmål. Setälä säger att det beror på att majoriteten av patienterna har finska som modersmål.

- Men det är svårt att säga hur stor del av de missnöjda som är svenskspråkiga. På Åbolands sjukhus som är ett bra exempel på ett tvåspråkigt sjukhus är patienterna nöjdare än på andra ställen.

Setälä tror också att patienterna är tacksamma över vården överlag att de inte uppmärksammar språkliga brister.

- Om man annars får vård av hög kvalitet så vill man inte klaga över språkproblem.

Setälä är också rädd för att patienterna tror att klagomålen inte leder någon vart.

- Jag vill passa på att uppmana patienterna att berätta åt oss hur vi borde fungera. Det är mycket viktig information för oss så att vi kan styra åtgärderna utgående från responsen.