Hoppa till huvudinnehåll

Åboland

Expert: Vi ska inte längre gömma psykiatrin bakom låsta dörrar

Från 2017
Uppdaterad 08.03.2017 10:15.
Psykiater Kristian Wahlbeck, utvecklingsdirektör för Föreningen för Psykisk Hälsa i Finland.
Bildtext Vi borde ta patienter och anhöriga med i planeringen av vårdreformen, säger Kristian Wahlbäck
Bild: Yle/Minna Almark

Åbo stad lovar bot och bättring efter skandalen kring vanvården på Kuppis psykiatriska sjukhus. Hemska saker hände på avdelning G1. Kan det inträffade i slutändan också leda till någonting gott?

Kristian Wahlbeck är utvecklingschef vid Föreningen för mental hälsa i Finland. Enligt Wahlbeck finns det alltid en risk för att det uppstår maktmissbruk och kränkningar av de mänskliga rättigheterna då det handlar om slutna avdelningar. Därför är det viktigt att de missförhållanden som lyfts fram har lett till diskussion och att man reagerat.

- Det viktiga är att lära sig att det behövs en öppenhet. Vi ska inte längre gömma psykiatrin bakom låsta dörrar, utan det är viktigt att anhöriga och patienter tas med i beslutsfattandet och i kvalitetskontrollen, säger Wahlbeck.

Men sker det verkligen konkreta förändringar inom psykiatrin då fall som avdelning G1 diskuteras? Wahlbeck tror att uppmärksammade fall faktiskt leder till förbättringar, och säger att det också finns internationella exempel.

Psykiatriska sjukhuset vid Åbo stadssjukhus
Bild: Yle/ Nora Engström

- Det leder till protester mot de förhållanden som råder nu, och det leder till en politisk vilja att ordna saker på ett bättre sätt. Även om det som hänt är fel, och väldigt tragiskt för de inblandade patienterna, så tycker jag att det kanske ändå kan vara ett steg mot en bättre psykiatri.

Enligt Wahlbeck är det idag ett problem att man inte fokuserar tillräckligt på individen.

- Inom psykiatrin, liksom inom hälsovården i övrigt, har vi haft det problemet att vården har byggts upp utgående från systemets behov, istället för att utgå från individens behov. Individen har inte stått i centrum för arbetet, utan det är yttre regler, restriktioner och bestämmelser som har styrt arbetet.

Wahlbeck tror inte att social- och hälsovårdsreformen kommer att göra saken bättre, tvärtom.

- Vi har ju en stor vårdreform på kommande och där verkar man igen betona andra saker än individens behov och rättigheter. Den här reformen planeras utifrån kanske lite ideologiska synsätt: man talar mycket om strukturer, man talar om upphandling och uppdelning mellan beställare och utförare, när man istället borde tala om att förbättra tillgången till vård för personer med psykisk ohälsa. Det är det det borde handla om.

Man och kvinna håller hand
Bild: Yle/ Tero Kyllönen

Hur orolig är du för vad vårdreformen kan föra med sig?

- På en skala från noll till tio skulle jag nog säga att min oro är kring 8+ ungefär. Jag är relativt orolig för att patienten ska bli bortglömd, och att vi inte kommer att få de förbättringar vi skulle behöva inom psykiatrin.

- Vi borde lyssna på patienter och anhöriga, vi borde ta patienter och anhöriga med i planeringen av vårdreformen, de borde få komma med, få påverka och få ta del i besluten.

Just nu jobbar Föreningen för mental hälsa i Finland med ett stort utredningsarbete. Föreningen kommer att förse statsrådet med rekommendationer gällande hur man tycker att vården av psykisk ohälsa borde läggas om i samband med vårdreformen

- Vi tycker att det är väldigt viktigt att man ska få hjälp omedelbart och att hjälpen också ska innefatta samtalsbehandling. Det ska inte vara enbart mediciner som erbjuds, utan det ska vara den fulla paletten med olika metoder som man kan använda för att hjälpa till vid psykisk ohälsa.

Diskussion om artikeln