Alla är inte valbara till kommunfullmäktige

Cirka 40 000 personer har nominerats för kommunalvalet denna vår, men på torsdag avgörs det om alla får ställa upp. Det finns regler om valbarhet, och en del kandidater stoppas.

Vill man ställa upp i valet måste man vara myndig, ha den kommun där man kandiderar som sin hemkommun, man måste ha rösträtt i kommunalvalet i någon kommun det år då fullmäktige väljs och man får inte stå under förmynderskap. Men dessutom får man inte ha ledande uppgifter i kommunen eller i andra organ där kommunen har bestämmanderätt.

- Utgående från kommunallagen är till exempel personer i ledande ställning eller i ansvarsfull ställning i samkommunen inte valbara i medlemskommunerna, förklarar juristen Ida Sulin vid Finlands Kommunförbund.

Inte heller statstjänstemän får ställa upp i valet om de har hand om sådana ärenden där kommunens och statens intressen står i strid med varandra.

Enligt Sulin är reglerna kanske inte helt tydliga, men det finns rättspraxis som stöder reglerna, vilket gör att Kommunförbundet och dess jurister är säkra på hur lagen ska tolkas.

I Högsta förvaltningsdomstolens beslut har man bland annat tagit fasta på om kandidaten har föredragnings- eller beredningsansvar, om hon eller han har budgetansvar eller ansvar för många anställda. Också kommunens storlek påverkar, så att en enskild tjänsteinnehavares uppgifter i en liten kommun relativt sett ofta är av större betydelse än i en stor kommun.

Reglerna om valbarhet finns i Kommunallagen. De har gällt ända sedan 1995, det vill säga redan i sex kommunalval. Ändå finns det många som är förvånade över att de inte får ställa upp i valet.

Valbarheten fastställs på torsdag

På torsdag, den 9 mars, samlas kommunernas centralvalnämnder för att avgöra kommunalvalskandidaternas valbarhet. Bland annat i Jakobstad måste nämnden reda ut valbarheten för nominerade kandidater.

- Reglerna är annorlunda när samarbetet grundar sig på en gemensam nämnd, exempelvis, förklarar Sulin. Vad gäller samkommuner måste man från fall till fall se hur samkommunen är organiserad, och det finns ganska mycket rättspraxis.

I Kimitoön stoppades Kårkullas personalchef Fredrik Laurén, som skulle ha ställt upp igen för SFP. Efter att partiet kontaktat jurister på Kommunförbundet blev det ändå klart att han inte är valbar, eftersom hans anställning i samkommunen (enligt lagen) är jämförbar med att han skulle ha suttit i kommunens ledning.

- Vi blev förstås väldigt besvikna då det klarnade att Laurén inte fick ställa upp, säger Ghita Edmark som är ordförande för SFP i Kimitoön. Vi hade inte ens tänkt på att anställning i en samkommun kunde påverka valbarheten, men det är klart att vi måste följa lagen.

Enligt Edmark har man noga kontrollerat alla andra kandidaters kopplingar också, så alla borde valbara.

Egentligen förlorade Laurén sin valbarhet redan hösten 2013 då han valdes till Kårkulla samkommuns personalchef, men det fattades inget sådant beslut i fullmäktige där man konstaterade att han förlorat valbarheten.

- De gamla kommunala besluten påverkas inte av eventuella problem med valbarheten, säger Sulin. Enligt kommunallagen sitter en person på sin position, valbar eller inte, tills han eller hon med ett lagenligt beslut har konstaterats förlorat sin valbarhet.

En ny kommunallag godkändes år 2015, men reglerna om valbarhet är likadana i den gamla och den nya kommunallagen. Reglerna är desamma också vad gäller vem som i juni efter valet kan väljas till ledamöter i kommunstyrelsen, nämnder och övriga organ.

- Däremot vet vi ännu inte med säkerhet vilka regler som gäller för landskapsvalen, säger Sulin, men vi har nog fått frågor redan av personer som funderar på var de ska ställa upp och hur det kommer att se ut i framtiden.

Källa: Kommunförbundets cirkulär om valbarhet i kommunerna.