Kvinnodagen till ära: Håll fanan högt!

Bör man fira Kvinnodagen eller inte? En del tycker det, andra inte. Den ursprungliga tanken bakom Kvinnodagen är ändå att uppmärksamma ojämställdheten och kvinnors situation, men varje generation av kvinnor har sin referens och ser därför på olika sätt på denna dag.

Vi sammanförde tre kvinnor i olika generationer för att diskutera feminismen och kampen om jämställdhet.

Kvinnokamp blev feminism

Gun-Britt Lund, idag pensionerad från sitt mångåriga jobb vid Åbo Akademi i Vasa och engagerad i kvinnofrågor sedan långt tillbaka, ser 1970-talet som den tid då man uttryckligen började tala om feminismen.

- Men det hade ju föregåtts av kvinnor i historien som fört en lång och seg kamp för lika rösträtt och lika rättigheter för män och kvinnor, säger hon.

Gun-Britt säger att 1970-talets feminism i stor utsträckning handlade om solidaritet och att kvinnor och män också skulle vara jämlika och dela på hemmets sysslor. Och trots att kvinnokampen, som vi vet, har gått framåt så finns det sådant som skaver.

- Jag upplever det lite som en backlash idag. Till exempel att så många kvinnor efter att de fått barn väljer att stanna hemma länge idag istället för att ge sig ut i arbetslivet. Det vore väldigt viktigt att låta båda föräldrarna ta hand om barnen, säger Gun-Britt.

För henne är detta en dag att fira, en dag att komma ihåg den kamp som utkämpats och fortfarande utkämpas i jämställdhetens tecken.

Hendagar och sociala medier

För den unga generationen uppfattas Kvinnodagen givetvis på ett annat sätt.

Maija Westergård är tio år och går på fyran i Smedsby-Böle lågstadieskola och är tudelad vad gäller Kvinnodagen. Dels tycker hon att det är bra att kvinnors rättigheter uppmärksammas, dels ställer hon sig lite tveksam till konceptet.

- Det är ju bra att man uppmärksammar kvinnors rättigheter, men då borde det väl också finnas en dag för män och alla andra dagar borde vara ”Hen”-dagar, säger Maija.

Johanna Sjöberg är studerande och alldeles nyinvald i Regnbågsankans styrelse. Hon fyller 29 år och tycker att det nog gått framåt sedan hon själv var tonåring.

- Sociala medier har betytt mycket för mig. Det finns ett systerskap på internet som inte fanns då jag var ung. Idag är det okej att vara feminist och folk är det i allt större utsträckning. Men samtidigt ser också jag en backlash, speciellt inom politiken, säger Johanna.

Här går samtalet in på politik och det hårda samhällsklimatet i allmänhet, och Donald Trump i synnerhet.

- Det var så konstigt i det amerikanska valet. Trump som sade så knäppa saker fick människornas förtroende, medan Hillary Clinton som ändå var erfaren politiker föll på att hon var kvinna, säger Maija och får medhåll av Gun-Britt och Johanna.

- Det hårda samhällsklimatet har gjort att kvinnorna trängts undan i politiken. För bara något år sedan hade vi mycket mer kvinnliga politiker, idag har vi en konservativ regering med mycket gubbar, säger Gun-Britt och får medhåll av Johanna.

Utmaningar

Det finns alltså en hel del utmaningar kvar innan vi kan vara nöjda. Och ser man på jämställdheten i ett globalt perspektiv är utmaningarna förstås ännu större.

- Alla barn, också flickor, måste få gå skolan. I många länder får man inte det, och det är så konstigt med tanke på att vi lever i ett modernt samhälle, säger Maija.

Gun-Britt påminner om att vi ändå bor i Norden, ingenstans är man så jämställd som här.

Men räcker det?

- Nej, det räcker inte. Kvinnans euro är fortfarande bara 85 cent hos oss, och jag läste häromdagen att åtminstone hälften av alla finländska kvinnor upplevt sexuellt, psykiskt eller fysiskt våld, säger Johanna.

- Det är definitivt en utmaning att våld mot kvinnor är så utbrett här, instämmer Gun-Britt.

Johanna funderar på att det delvis därför kan vara lite opassande att säga ”Grattis på Kvinnodagen!”, eftersom det inte alltid känns som ett "grattis” att vara kvinna.

- Hjälp oss förändra istället, säger hon.

- Vi kan istället se Kvinnodagen som en påminnelse om att vi är många, faktiskt hälften, säger Gun-Britt.

- Och vi vill också ha hälften! säger Johanna.

Den nya generationen

Men tillbaka till utmaningarna. Varje generation flickor som växer upp måste kämpa för sitt utrymme, och för en allmänt mera jämställd värld.

- Varför måste vi ha skilda avdelningar för pojk- och flickkläder? Klart man kan välja att gå in på det motsatta könets avdelning, men det är jättemånga som inte vågar det, och då har de ju hälften mindre att välja bland, säger Maija.

Hon minns själv hur det var på dagis då hon gick omkring med Spidermankläder och de andra barnen kommenterade att hon hade ”pojkkläder” på sig.

Och medan vi nu är inne på orättvisor:

- Jag förstår mig inte heller på dagens reklam. Kvinnor skall vara jättesmala och ha lite kläder på sig. De är hårt sminkade och har tillgjort hår. Det här är inte bra, för så ser ju ingen ut i verkligheten, det ger fel signal, säger Maija.

- Viktig poäng. Det där glömmer man ofta bort, och det påverkar en fortsättningsvis trots att man är vuxen. Men man märker det inte, för man är så van att det här är den rådande samhällsbilden, säger Johanna.

Vi måste fortsätta kämpa.

Maija Westergård.

Johanna menar att man som kvinna måste lära sig vilket utrymme man får ta, och går man utanför de det utrymmet får det konsekvenser.

- Om till exempel en kvinna som brukar använda smink dyker upp osminkad på sin arbetsplats får hon genast höra att hon ser trött ut, säger Johanna och understryker att hon gillar smink och att var och en får sminka sig så mycket eller lite som hen själv vill.

Poängen är att normerna fortsättningsvis är alltför snäva för kvinnor, vilket Johanna konstaterar är väldigt tröttsamt eftersom man aldrig kan – eller ens vill – leva upp till den normen.

- Det systerskap som de sociala medierna erbjuder har därför varit en viktig kraftkälla för mig. Där finns likasinnade och de som ser mönstren, säger hon.

Vikten av stödtrupper

För Gun-Britt som varit engagerad i kvinnokampen i flera årtionden, är detta glädjande att höra.

- Det är fint att det finns solidaritet på nätet. För oss var det mera IRL och man deltog i en massa olika kvinnogrupper, säger Gun-Britt och undrar hur det är med Maija och hennes stödtrupper.

- Jag har en bästis och vi tänker väldigt lika. Och då det var dags för Lucia bestämde sig jag och mina bästa kompisar att vi skulle vara stjärngossar, och det fick vi. Men inga pojkar ville vara tärnor eller Lucia, trots att vi försökte peppa dom, säger Maija.

Hon påpekar att feminism för henne inte handlar om att vara emot män eller kritisera män.

- Feminism för mig handlar inte om att slå ner på männen och lyfta sig själv, utan det handlar om att få komma till samma nivå, säger hon och får medhåll av sina medsystrar.

Framtiden då?

Men hurudan framtid går feminismen till mötes?

- Det vi ser idag är att kvinnors rättigheter inskränks, om vi till exempel tänker på aborträttigheterna. Det känns som att det utrymmet som vi uppnått krymper för varje dag, säger Johanna och Maija håller med och påminner än en gång om Donald Trump och hans nedvärderande syn på kvinnor.

- Vi måste kämpa ännu mera nu, säger Maija.

Johanna tror att feminismen självfallet kommer att behövas även i framtiden, men inte bara på grund av frågor som handlar om män och kvinnor och olika kön.

- I det här hårda samhällsklimatet vurmar feminismen för de utsatta, det kan handla om klass, etnicitet och sexuell läggning, säger hon.

- Absolut, och det gäller att fortsättningsvis hålla fanan högt och kämpa för att upprätthålla det vi har uppnått, säger Gun-Britt.

Flickskolelärarinnor och youtubers

Men hur kan vi garantera återväxten och få nya generationer flickor att kämpa vidare?

- Jag tror på goda förebilder för barnen. Själv gick jag i flickskola och vi hade fina lärarinnor som blev goda förebilder, säger Gun-Britt.

Och på tal om förebilder, vilka feministiska förebilder finns det för de som är barn idag?

- Jag gillar Malala Yousafzai som vann Nobels fredspris för att hon kämpat för flickors rätt att gå i skolan. Och så youtubern Clara Henry eftersom hon är en stark kvinna med bra åsikter, säger Maija.

Johanna vill ännu en gång här slå ett slag för de sociala medierna.

- Jag tror på kunskap. På internet finns en massa kunskap och information som alla oavsett bakgrund eller kulturellt kapital har tillgång till, och där kan man söka sig till sammanhang där man kan lära sig mer om hur allt hänger ihop, säger hon.

Maija, Johanna och Gun-Britt funderar en stund till över det här med att fira Kvinnodagen.

- Jag tror att Kvinnodagen kan fylla sitt syfte i och med att det är en historisk dag, att man tänker på den historiska kampen. Men också att det inte räcker, vi måste också fortsätta kämpa, säger Johanna.

- Jag instämmer. Om man känner till historien och vet hur hårt det varit att uppnå jämställdhet så förstår man också att uppskatta det och föra det vidare, säger Gun-Britt.