"Vi stärker inte försvaret för att förbereda oss på krig"

Riksdagen debatterade statsrådets försvarspolitiska redogörelse. Den centrala frågan är hur Finland ska kunna hantera ökade spänningar i närområdet.

Redogörelsen syftar till att trygga försvarets resurser under de kommande åren. Det är av avgörande betydelse att värna om försvarets beredskap, säger försvarsminister Jussi Niinistö (Sannf).

- Vi vill inte ha krig. Därför måste Finland som alliansfritt land värna om sin försvarsförmåga, säger Niinistö.

Vi stärker inte försvaret för att förbereda oss på krig, utan för att aldrig hamna i krig igen.

Ilkka Kanerva (Saml)

Niinistö viftar bort kritiken om att redogörelsen skulle basera sig på föråldrade hotbilder.

- Ur vilken kristallkula kan kritikerna förutspå hur ett framtida krig kommer att se ut? Vi har en lång historia av att göra felaktiga förutsägelser.

Starkt stöd från regeringskollegerna

Niinistö får flankstöd av försvarsutskottets ordförande Ilkka Kanerva (Saml).

- Vi stärker inte försvaret för att förbereda oss på krig, utan för att aldrig hamna i krig igen, säger Kanerva.

Centern gläder sig över att försvaret igen får mer resurser, efter sparkuren under den senaste regeringsperioden.

- De förändrade militära hotbilderna förutsätter en god försvarsförmåga, snabb beredskap och en förmåga att reagera på olika sorters situationer, säger riksdagsledamoten Mikko Savola (C).

Miljardinvesteringar under lupp

Under de närmaste åren måste Finland ta ställning till massiva investeringar i nya jaktplan och fartyg. Notan för investeringarna kan bli över tio miljarder euro.

Socialdemokraternas Mika Kari konstaterar att investeringarna är nödvändiga. Samtidigt påpekar han att försvarsinvesteringarna inte får gå ut över välfärden.

- Jämsides med försvarsanskaffningarna måste pengarna också räcka till för social- och hälsovården, säger Kari.

Finansminister Petteri Orpo (Saml) medger att att finansieringen av investeringarna bli utmanande. Han tror ändå att pengarna ska räcka till.

- Vi har ett svårt ekonomiskt läge, men om Finland klarade av att investera i Hornet-planen i början av 90-talet så tror jag att vi också ska klara av det.

Vänsterförbundet: Alarmistisk rapport osar krut

Den fränaste kritiken mot redogörelsen kommer från vänsterkanten.

- Att måla upp hotbilder ökar inte på säkerheten för någon, säger Markus Mustajärvi (VF).

Enligt Mustajärvi är redogörelsen både "alarmistisk och krutosande". Han säger att man inte kan dra slutsatser om Finlands situation utgående från läget på Krim och i östra Ukraina.

Regeringen förtjänar ett erkännande för sitt klarspråk.

Stefan Wallin (SFP)

SFP:s Stefan Wallin håller inte med Mustajärvis beskyllningar om att försvarsredogörelsen skulle bygga på alarmism.

- Tvärtom förtjänar regeringen ett erkännande för sitt klarspråk. Regeringen överdriver inte då den konstaterar att militära maktmedel kan komma att användas mot Finland. Allt tycks påverka allt, också här uppe i Norden, och därför är det viktigt att göra en ordentlig omvärldsanalys, säger Wallin.

Enligt Wallin finns det ingen orsak att sticka under stol med de försvarspolitiska utmaningar Finland står inför.

- Det är viktigt att vi för en öppen diskussion om försvarspolitiken. Det här är ett mognadstecken för vår hundraåriga republik.

Fördjupat samarbete med Sverige

Riksdagen diskuterade också förutsättningarna för ett fördjupat militärt samarbete med Sverige. Frågan är om målsättningarna för samarbetet är tillräckligt högt ställda.

- Redogörelsen begränsar inte möjligheterna att fördjupa samarbetet med Sverige, och väl så. Men samtidigt ställer man inte heller några mål för samarbetet, säger Krista Mikkonen (Gröna).

Också inom SDP vill man påskynda ett fördjupat samarbete med Sverige.

- De säkerhetspolitiska linjedragningarna är avsedda att öka på stabiliteten i Östersjöområdet. Man kan fråga sig varför regeringen inte visat en mer visionär inställning då det gäller samarbetet kring resurser, undrade Mika Kari (SDP).