Många kommunanställda mår dåligt: Orken tryter och illamåendet ökar
Många kommunanställda är ängsliga och känner sig otillräckliga på jobbet inför de stora förändringar som landskapsreformen och vårdreformen innebär. Illamåendet har ökat, säger sjukskötare Alexandra Biaudet som arbetar inom mentalvården i Vasa inom bashälsovården.
- Det enklaste att säga i dag är att de kommunanställdas ork tryter. Man känner sig otillräcklig i sina arbetsuppgifter, säger Biaudet.
De kommunanställda upplever för tillfället mångahanda känslor - en blandning av ovisshet och vad som krävs på jobbet. Många upplever enligt Biaudet att de inte helt enkelt vet vilka förväntningar som ställs på dem.
- Hur mycket ändras jobbet i kommunen och hur mycket påverkar det den egna arbetsbilden, hör hon sina klienter berätta.
Förväntningar och krav korrelerar inte.
sjukvårdare Alexandra Biaudet, Vasa
Biaudet tar emot kommunanställda som mår dåligt, är ledsna och nedstämda, depressionsproblematik alltså. Klienterna kan också vara väldigt stressade.
- En del säger endast att de upplever att de blir illa behandlade. Förväntningarna man ställer på sig själv och de som arbetsgivaren ställer på en korrelerar inte, helt enkelt, säger Biaudet efter otaliga terapisamtal med kommunanställda.
Förändringarna i kommunerna är enorma nu?
- Jo, det handlar om hela kommuners strukturer och uppbyggnad. Nu vill man organisera om för att hitta inbesparingar och mycket ändras. Strukturer som har hört ihop raseras och de flesta kommunanställdas arbetsbild kommer att ändras.
Hon säger också att utgångspunkten ofta är att de flesta människor upplever ett förändringsmotstånd.
- När förändringar inte uppstår efter att ett behov konstateras - utan ordern kommer uppifrån och man tvingas börja jobba på ett nytt sätt med tvång, då blir det besvärligt.
Förändringar genomdrivs, så som nu sker i kommunerna - trots att de anställda tycker att det gamla sättet var helt bra.
Vad skulle de kommunanställda önska att skulle skötas bättre nu?
- De flesta vill bli sedda och hörda och få erkänsla för det arbete de gör och vad de kan. De önskar också vara delaktiga i förändringsarbetet.
Hon betonar att förändringar inte ska komma i form av order uppifrån så att de anställda bara kan anpassa sig till dem.
Påtvingade förändringar innebär att många blir i kläm.
Svagt ledarskap är en del av problemet men inte hela sanningen.
- Det finns och det utgör en relevant del av illamåendet, säger Biaudet. Det är ju inte så att den som leder är dålig eller svag som person, utan förändringarna är så påtvingade att många människor blir i kläm.
Det leder till att förändringen blir svår att genomföra och förankra "nedåt". Om man som chef upplever att förändringen inte är något man själv vill så är det svårt att genomföra den.
Personalen som berörs av vårdreformen är kunnig.
- Man borde se de resurser som finns och vara på dem. Personalen som berörs av vårdreformen är kunnig.
Biaudet befarar att man i och med reformerna kastar bort mycket av den kunskap som finns, eftersom man eftersträvar en modell, som inte tillåter just den sortens kunskap som personalen besitter.
Man borde ta fram modeller där man bygger på gammal kunskap i kommunerna.
Hon ser många sjukskrivna kommunanställda i sitt jobb inom mentalvården i Vasa.
- De största personalkostnaderna utgörs av sjukfrånvaro, det vet vi. Största delen handlar om utmattning och psykiska problem man får av att man inte klarar av sina uppgifter.
Det handlar också om att förändringar som inte ännu hittat fotfäste åtföljs av nya förändringar. De anställda hinner inte med och det matar ovissheten och otryggheten på arbetsplatsen.
Biaudet är bekymrad över sjukfrånvaron i kommunerna. På grund av alla inbesparingar så finns det mindre personal som gör mer jobb.
- Arbetsbördan blir tung för dem som finns kvar. Undersökningar visar att särskilt inom vården har personalens välmående en avgörande betydelse. Mår personalen bra, blir också klienterna snabbare friska.
Ett gott ledarskap engagerar.
Biaudet säger att ett gott ledarskap engagerar alla anställda. Det är viktigt att uppleva vi-anda, att ha ett team.
- Alla i teamet bör uppleva att de har en påverkningsmöjlighet och en mening. Trots att man har olika uppgifter så vet man att det man gör är väsentligt.
Cheferna bör också stå ut med en dialog som inte alltid är välmenande. Det är viktigt att kunna diskutera, betonar Biaudet. Man bör kunna ventilera också mer utmanande frågor och hitta svar på dem.
Man måste få jobba med det man förstår att är ens arbetsuppgift.
- En god ledare bör inte alltid veta och kunna allt. Först och främst gäller det att lyssna. Sedan gäller det att stöda förändringsprocessen som sker i teamet.
Biaudet tror inte på ett "gammalmodigt" ledarskap, där uppgifterna kommer uppifrånn och en liten kugge gör själva jobbet.
- Människor har nuförtiden väldigt stark yrkeskunskap och de vet varför de gör det de gör. Om man inte får förverkliga det i sitt jobb så uppstår ett dilemma. Man måste få jobba med det man förstår att är ens arbetsuppgift.
Vi är nog medvetna om de kommunanställdas oro inför förändringarna.
utvecklingschef Terttu Pakarinen, kommunarbetsgivarna
Utvecklingschef Terttu Pakarinen vid kommunarbetsgivarna säger att man är väl underrättad om de kommunanställdas oro inför de förändringar som är på gång i kommunerna.
- Förändringar gör folk osäkra, det vet vi, säger kommunarbetsgivarnas utvecklingschef Terttu Pakarinen. Arbetet med att utbilda de personalansvariga cheferna på fältet i de nya landskapen pågår.
Hon säger att närledarna i kommunerna inte har varit delaktiga i förändringsarbetet. Det påverkar också personalen.
- Vi har startat ett ledarskapsprogram för när- och mellanledare i kommunerna och samkommunerna och företag som ägs av kommuner, förklarar hon vidare. Det andra ledarskapsprogrammet pågår nu. 200 ledare deltar per gång.
Mycket av det arbete som görs i programmet handlar om att leda i förändring.
Personalledningen har inte lyckats engagera personalen tillräckligt i förändringsarbetet.
utvecklingschef Terttu Pakarinen, kommunarbetsgivarna
Pakarinen berättar att man ständigt forskar i de förändringar som sker i kommunerna. Personalen är väldigt intresserad av sitt arbete och de tycker att de gör ett betydelsefullt jobb.
- De är inte mot förändringar men personalledningen har inte lyckats engagera personalen tillräckligt i förändringsarbetet.
Många upplever också att de inte kan delta eller bli involverade som enskilda personer i förändringarna. Man vill få svar på hur det går för en själv eller det jobb man gör.
- Vi har inte svar på de frågorna ännu, beklagar Pakarinen. Närförmännen borde ständigt föra de här samtalen men de är överbelastade med många anställda under sig och tiden räcker inte till.
Nu gäller det att bilda nätverk och sprida god praxis.
utvecklingschef Terttu Pakarinen, kommunarbetsgivarna
Det finns 40 000 närledare inom kommunala sektorn, mängden är enorm.
- Nu gäller det att bilda nätverk och sprida god praxis, säger Pakarinen.
Pakarinen gillar inte ordet förändringsledarskap. Det är fråga om hur folk pratar med varann, kontaktar varann, lyssnar på varann.
- Jag vet inte varför det är så svårt. Kanske handlar det om brådska eller kanske man inte har förstått betydelsen av personligt samtal mer än en gång i året. Korta samtal är viktiga så att folk får uttrycka sina bekymmer.
Närledarna kan ha det kämpigt, eftersom de upplever att de borde kunna svara på hur det blir.
- Man har inte alltid svar, så är det bara, säger hon. Man kan säga att man inte vet - utan bara vara närvarande och lyssna.
Prata om dina tankar med din förman fast det känns svårt.
utvecklingschef Terttu Pakarinen, kommunarbetsgivarna
Det är viktigt att ge uttryck för att man inte mår bra just nu på jobbet i kommunen.
- Chefer är inga tankeläsare, man måste säga ut det man tänker, fast det kan handla om svåra saker.
Hon betonar att varje förändring innehåller en ny möjlighet - det har man också forskat mycket i.
- Det kan också vara att man får en ny utvecklingsmöjlighet för sig själv i och med förändringarna i kommunerna.
Aktuellt: Ta med personalen i förändringsarbetet i kommunerna, uppmanar Alexandra Biaudet! Lyssna på hela intervjun här
Aktuellt: Vi utbildar närledarna nu, säger Terttu Pakarinen vid Kommunarbetsgivarna, hör hela intervjun!
Artikeln uppdaterades med Terttu Pakarinens kommentarer kl. 16.45