SFP och Samlingspartiet har hittat varandra i Ingå
Orden vill inte räcka till när fullmäktigeordföranden Sari Wilhola från Samlingspartiet lovordar de gångna fyra årens samarbete med Ingås största parti SFP. Men grupperna har olika hjärtefrågor, påminner SFP. Samlingspartiet tror att det åter kan bli aktuellt att granska skolnätet i Ingå.
- Vi har jobbat bra tillsammans. Jag tycker det har gått jättebra de senaste fyra åren i Ingå. Ekonomin är i skick och vi har jobbat tillsammans.
Samlingspartiet är den stadigast växande gruppen i Ingå. SFP har den mesta makten i Ingå. I valet 2012 fick SFP egen majoritet, 14 platser av 27. Kaj Karlstedt från SFP håller med Wilhola om att samarbetet de två grupperna emellan har varit gott.
- Det är precis som Sari säger att vi har kunnat samarbeta väl och haft samma syn på hur man löser problemen.
Wilhola: Bara små skillnader mellan SFP och Samlingspartiet
Är det så att gamla svenskspråkiga Ingåbor röstar på SFP medan nyinflyttade finskspråkiga Ingåbor ger sin röst till Samlingspartiet, men i övrigt är ni ideologiskt rätt nära varandra?
- Ja, säger Wilhola.
Kaj Karlstedt betonar att SFP inte enbart är en svensk version av Samlingspartiet.
- Det ryms många olika ideologier i SFP. Det är ibland en prövning, men oftast en rikedom.
Vi har kanske olika hjärtefrågor.
― Kaj Karlstedt om skillnaden mellan SFP och Samlingspartiet.
Finns det då ingen skillnad mellan SFP och Samlingspartiet i Ingå?
- Jag tycker inte det. Kanske små saker. Jag kommer nu inte ihåg något. Vi har samma åsikt i ekonomi- och i skolfrågor, försäkrar Wilhola.
Karlstedt preciserar.
- Vi har kanske olika hjärtefrågor. För Samlingspartiet har finskspråkiga skolan varit deras största hjärtefråga.
Han avser den finska skolan Merituulen koulu som drabbades av omfattande fukt- och mögelskador. Eleverna evakuerades till Västankvarn, skolan renoverades och byggdes till.
SFP:s hjärta klappar mest för andra frågor, menar Karlstedt.
- För oss har kanske planläggningen varit viktig. Men när vi lyfter fram frågorna har vi kunnat samarbeta och komma till ett gott resultat.
Också den gröna ideologin får plats i SFP. Rannvi Wallen kandiderade 2012 för SFP. Nu ställer hon upp som grön kandidat. Wallen säger ändå att ingenting dramatiskt har hänt.
- Det handlar om en personlig prioritering. Jag har alltid haft gröna tendenser. Det handlar bara om fokusering.
Wallen tycker det är bra att man som svenskspråkig kan vara med i De gröna.
Skillnaden mellan SFP och De gröna tycker hon är enkel att beskriva.
- Hållbar utveckling.
2012-2016: En försoningsperiod?
Den föregående perioden 2008-2012 var uppslitande i Ingå. De obundna med Heimo Hakala i spetsen fick i valet 2008 över 800 röster. Tillsammans med andra grupper kunde de förenas i en protest mot det gamla styret och SFP:s starka ställning. Det blev en uppslitande period i Ingå.
Men i valet 2012 var De obundna borta. Tonen har under de gångna fyra åren varit mera försonlig.
Soile Gustafsson från SDP är försiktig i sin beskrivning.
- Det har faktiskt varit lite annorlunda. Men jag skulle ha önskat mera utveckling också den här perioden.
Skolnätet kan komma upp på nytt
Skolnätet i Ingå har varit under lupp under den gånga perioden. Den finska skolan Merituulen koulu har efter omfattande fuktskador renoverats och byggts till och eleverna har återvänt från Västankvarn lilla svenska byskola dit de evakuerades.
Fokus har småningom flyttat tillbaka till den svenska skolan i kyrkbyn, Kyrkfjärdens skola. I planerna finns nu renovering samt ett tillbygge för att skapa ett allaktivitetscentrum med förutom skolan också centralkök, ungdomsverksamhet, medborgarinstitutet, musikinstitutet och olika möteslokaler.
Det blir fråga om en investering i miljonklassen. Fullmäktige har i budgeten och ekonomiplanen för 2017-2019 reserverat ungefär 2,5 miljoner euro, men summan kan stiga beroende på vilka verksamheter som ska få plats i Kyrkfjärden.
Har kommunen efter alla dessa investeringar fortfarande råd att också upprätthålla en liten byskola i Västankvarn eller räcker det med svensk skola i Kyrkfjärden och Degerby?
- Det är en intressant fråga hur det går med eleverna i Västankvarn skola. Min son har gått i skola där och jag tycker det har varit en bra skola, säger Soile Gustafsson från SDP.
Sari Wilhola vågar inte lova att Västankvarn är kvar efter sju år.
- Det vet jag inte. Men efter fyra eller fem år finns skolan nog ännu.
Wilhola tror ändå att den nya fullmäktigesamlingen får lov att granska skolnätet på nytt trots att nuvarande fullmäktige så sent som i november beslutade att förändringar inte behövs.
- Jag tror att Västankvarn och skolnätet kommer upp eftersom det kostar så mycket att renovera Kyrkfjärdens skola.
Kaj Karlstedt ser inga problem med den lilla byskolan.
- Västankvarn skola är till alla delar bra i dag. De får god undervisning, de har bra med lärare och elevunderlaget är i skick. Jag tycker det är en fördel att det finns olika typer av skolor i vår kommun där över hälften av invånarna bor ytter om centrum.
Wilhola vill inte stämpla skolan som dålig.
- Eleverna och lärarna trivs där, påminner hon.
Rannvi Wallen försvarar Västankvarn, som hon tycker har profilerat sig. Det finns en efterfrågan på en landsbygdsskola som Västankvarn, säger hon.
- Elevunderlaget har vuxit och det finns familjer som väljer skolan trots att de själva får stå för skjutsarna.
Finska klasser i Degerby
Sari Wilhola vill i framtiden också ha årskurserna 1-2 för finskspråkiga i Degerby. Det kunde locka fler familjer från huvudstadsregionen då avståndet är kortare än till Ingå centrum.
Wilhola tror ändå inte att det ännu blir aktuellt med finska klasser under den kommande perioden.
- Jag tror att det tar längre än fyra år, men vi ska se.
SFP:s Kaj Karlstedt är inte helt negativ.
- Om Merituulis nuvarande lokaler inte räcker till, och det finns ett elevunderlag där, så inte ställer jag mig mot att ha finskspråkig undervisning i Degerby. Det är ganska fullt i Merituuli redan nu.
Han understryker ändå att Degerbyskolans lokal i så fall måste ses över.
- Man måste hitta en lösning som fungerar. Det gäller antagligen att bygga till i Degerby. Men gymnastiksalar och kök kan säkert vara gemensamma. Visst är det möjligt.
Med svensk- och finskspråkiga elever på samma tomt kunde kommunen också satsa på nya idéer, kastar Wilhola fram.
- Det kunde vara någon slags språkbadsklasser i Degerby.
Yle Västnyland bjuder in partierna i regionens kommuner till valdebatt fem onsdagar i rad. Partierna får välja sin representant. På inbjudningslistan finns de partier som fick platser i valet 2012. Se hela debatten i videorna.
Radio Vega Västnyland
Radio Vega Västnyland
' /%3E%3C/svg%3E)
Lojokandidater: Det ska inte kosta att parkera sin bil
Fyra Lojokandidater inledde Yle Västnylands valdebatter.
' /%3E%3C/svg%3E)
