Svenska modellen bra för Finland, men kvinnor och bristyrken förlorar

Det är svårt att göra något åt löneskillnader mellan kvinnor och män om exportindustrin dikterar lönenivån i avtalsförhandlingarna. Det visar erfarenheter från Sverige, som har haft en sådan modell i 20 år.

Samtidigt finns det fördelar med modellen som Finland kunde behöva, säger professor Lars Calmfors, ordförande för Arbetsmarknadsekonomiska rådet i Sverige.

Den svenska modellen kom till för ungefär 20 år sedan då man beslöt att industrin, som är utsatt för hård internationell konkurrens, ska sätta lönetaket i avtalsrundorna.

- Vi hade en situation på 1980-talet, första hälften av 1990-talet, då löneförhöjningarna var för höga och ledde till störningar i den svenska ekonomin. Det var därför att löneförhandlingarna skedde väldigt okoordinerat, så att en grupps löneförhöjningar "triggade" löneförhöjningar för andra. Och det har sedan dess varit framgångsrikt att lönebildningen inte har varit någon störningsfaktor i ekonomin, säger Calmfors.

Slut för den svenska modellen i Sverige?

Modellen har alltså hittills varit en framgång för Sverige, men nyligen uttalade sig Lars Calmfors om att man borde ta mera hänsyn till tjänstesektorn i Sverige, som just nu går bättre än industrin.

Vissa branscher inom tjänstesektorn ropar efter arbetskraft, så det borde finnas en möjlighet att avgöra lönenivå efter behov, anser han.

Så småningom kommer den svenska modellen kanske att ha kommit till vägs ände i Sverige, men Finland skulle dra nytta av modellen just nu, anser Calmfors.

- Jag tänker att den finska situationen är väsentligt annorlunda än den svenska. Finland är i en situation som mera påminner om den krissituation som vi hade när vi gick in för det system som vi har idag. Man kan säga att den svenska modellen just nu passar Finland bättre än den passar Sverige.

Svårt att få högre löner inom bristyrken

I Finland har många undrat hur man, dels ska avtala om löner på förbundsnivå, dels ha en styrning där exportindustrin bestämmer nivån på löneförhöjningarna.

I Sverige finns en sådan styrning genom att Medlingsinstitutet, som motsvarar Riksförlikningsmannens byrå i Finland, har riktlinjer om att löneförhöjningar inom alla branscher ska hållas på samma nivån som inom industrin.

Nackdelen är att det är svårt att komma åt löneskillnader mellan män och kvinnor, och rätta till låga löner inom branscher som har svårt att locka personal. Trots officiella ambitioner att skapa jämställda löner så sker det inte, eftersom systemet inte tillåter att vissa branscher sticker ut med högre lönekrav.

- Sjuksköterskeyrket, också läraryrket är ju yrken som är ganska kvinnodominerade. Så det faktum att vi inte har kunnat svara upp mot den bristsituation, som vi har där, har gjort att löneskillnaderna mellan män och kvinnor har permanentats. Så det har varit en svaghet, säger Calmfors.