Päivi Nerg: Finlands asylsökande var annorlunda - därför gav vi många nej

Det är fler irakier och unga män som utvisats från Finland jämfört med från Sverige. Det beror på att de som kommit till Finland hade en annan profil. Det säger Inrikesministeriets kanslichef Päivi Nerg.

Asylbesluten som fattats i Finland har kritiserats hårt och i går (8.3) fick Inrikesministeriets kanslichef Päivi Nerg svara på en hel del frågor kring problemen under en paneldebatt på Kulturhuset Karelia i Ekenäs.

En fråga som varit oklar är varför fler utvisats och fortfarande utvisas från Finland än från exempelvis grannlandet Sverige.

- De personer som kom från Irak till Finland och från Irak till Sverige hade olika profiler. En del av det förklaras av att vi fick betydligt fler unga män till Finland är vad Sverige fick, säger Päivi Nerg.

Hon påpekar att det var en svår situation år 2015 då Finland plötsligt tog emot 32 000 asylsökande. 20 000 av dem var från Irak och drygt 5 000 från Afghanistan. Sverige tog samma år emot över 160 000 asylsökande.

Under debatten nämndes att 14 procent av irakierna fått asyl i Finland, 40 procent i Sverige och 80 procent i Tyskland.

Nerg menar ändå att Finland inte har hårdare kriterier än Sverige. Processen är också exakt likadan.

- Det finns därför inte andra faktorer än en annorlunda profil på de asylsökande som kan förklara det här.

Samtidigt fanns då en stor press på myndigheterna att de skulle fatta negativa beslut.

- Det vällde in e-post från medborgare, så vi fick en sådan känsla att det inte fanns något annat tankesätt än att man ville att vi skulle fatta negativa asylbeslut, säger Nerg.

Hon påstår ändå att negativa beslut inte fattats på de här grunderna och att det inte var poltiskt styrt.

- Nu har atmosfären i landet ändrat så att man diskuterar vilket ansvar det finländska samhället har för människor och hurudan vår beslutsprocess är. Men visst har vi kvar de extrema i båda ändorna och de skriker högt.

Nya arbetssätt

Trots myndigheternas förklaringar har människorätts- och flyktingorganisationer i Finland kritiserat linjedragningen för att kränka mänskliga rättigheter. Många historier som lyfts upp i offentligheten pekar också på en helt annan verklighet.

Nerg vill ändå gå tillbaka till speciellt till hösten 2015 och medger att det då skett en hel del misstag.

- Vi har hittat mycket vi kunde ha gjort annorlunda om man skulle ha haft mer tid. Men om man talar om hur vi placerat människor på mottagningscentraler och hur familjer och minderåriga har bemötts så har vi nu nya tillvägagångssätt som används om en liknande situation uppstår igen, säger Nerg.

Profilen har ändrat

Antalet som sökt asyl i Finland har minskat eftersom 6 000 personer lämnat in ansökan ifjol. Det här året uppskattar Inrikesministeriet att antalet stannar på under 4 000. Profilen är också mycket annorlunda.

- Nu kommer främst familjer, mycket traumatiserade barn och unga, få ensamma personer. Just nu kommer de också från andra länder än tidigare, främst från Syrien, Afghanistan och Somalia. Det kommer inte lika många från Irak, säger Nerg.

I paneldebatten på Karelia deltog också journalisten Jeanette Björkqvist. Hon frågade Nerg mer specifikt om de olika profilerna men blev utan svar.

- Jag hör inte till Migrationsverkets personal, jag känner inte och vet inte. Så jag kan inte svara. Vi har gått igenom att asylkriterierna i Sverige och Finland är exakt de samma för irakier, somalier och personer från Afghanistan, konstaterar Nerg.

Paneldeltagaren och författaren Merete Mazzarella ville att profilfrågan ska redas ut mer.

- Den har ett stort allmänt intresse att veta exakt vad det är frågan om och vad det kan bero på, sade hon.

Negativt besked spräckte framtidsdrömmarna

Trots att Nerg intygar att läget ändrat och att man blivit bättre på att hantera asylfrågorna var det många som skarpt ifrågasatte Finlands linje i flyktingfrågan också på Karelia, inte minst flera asylsökande själva. En av dem som inte kände igen sig i den förbättrade situationen var Rasha Ibrahim vars familj nyss fått ett negativt asylbeslut.

Bagdadbon Rasha Ibrahim berättade under kvällen om hur hennes liv sett ut de senaste åren, hur hon med sin man och sina två barn har tagit sig genom en tid av rädsla, våld, död, flyttningar och en lång resa genom Europa.

- Vi hade drömmar här, men då vi fick vårt negativa beslut så kunde vi inte tro att det kunde hända. Det var en chock för oss, säger hon tydligt rörd.

Familjen som bor i Hangö har nu överklagat beslutet.

Fortfarande rörigt på lokal nivå

Att samhället inte lyckats reda ut alla knutar intygar också Raseborgs stads tjänsteman.

- Det är röriga tider för oss. Vi får ganska motstridiga direktiv och är oroade över situationen med papperslösa, säger enhetschef Maj Estlander från Raseborgs invandrarbyrå som satt i kvällens andra panel.

Jeanette Björkqvist frågade också av Päivi Nerg om Migrationsverket kunde göra som man gjort i Sverige, att man granskar och analyserar sig själv eller gör en oberoende granskning. Men Nerg sade att det inte är möjligt eftersom lagstiftningen sätter käppar i hjulet.

- I Sverige kan verket själv vid behov ta upp ärenden på nytt och granska fall. I Finland är det inte möjligt. Om någon är missnöjd med ett beslut i Finland så måste avgörandet ske i förvaltningsdomstolen.

Man överväger för tillfället en lagändring.

- Frågan är om man borde ändra lagstiftningen så att också Migrationsverket här själv kan ändra på sina beslut istället för att rättelserna ska göras i en domstol?

Vem bär ansvaret om någon dödas?

Ansvarsfrågan diskuterades också under kvällen. Vem bär ansvaret om någon som utvisats blir dödad i ett land som Finland klassat som tillräckligt säkert?

- Vi har pratat om det här med Högsta förvaltningsdomstolens domare. Om det är han, jag eller Migrationsverkets direktör? Vi bär säkert alla i så fall ansvaret. Men vi och vårt samhälle har utgått från att ingen skickas för att dö, säger Nerg.

Så länge något fall inte prövats i någon domstol så förblir ändå ansvarsfrågan oklar.

Ifjol avlägsnade polisen över 6 000 personer från Finland.

Ny demonstration

På lördag (11.3) kommer en demonstration att ordnas i Karis för en humanare situation för de asylsökande. Nyligen hölls en i Hangö och i Helsingfors har asylsökande demonstrerat i flera veckor.

Temat för onsdagens, kvinnodagens, diskussion om Finlands flyktingpolitik var Kvinna på flykt och tillfället ordnades av Kulturhuset Karelia i samarbete med Raseborgs Zontaklubb.