Hoppa till huvudinnehåll

Västnyland

Taket är på - snart öppnar nya frontmuseet i Lappvik

Från 2017
Yle Nyheter Västnyland video: Hangö frontmuseum rustas upp - Spela upp på Arenan

Upprustningen av Hangö frontmuseum har nått en milstolpe. Nu firas taklagsöl på den nybyggda delen av huset och i juni kan de första besökarna strömma in.

Det är mycket som har hänt på museet sedan Krigshistoriska föreningen i Västnyland köpte museet och dess samlingar i januari 2016.

Det gamla museet har grundrenoverats och isolerats. Museet har förstorats och på tillbyggnaden har byggarbetarna nu kommit så långt att taket är på.

- Det har gått med en otrolig fart, konstaterar verksamhetsledaren Martina Lindberg.

Martina Lindberg utanför frontmuseet i lappvik
Bildtext Det är mycket som ska göras ännu men jag tror nog vi håller tidtabellen, säger Martina Lindberg.
Bild: Yle/Linus Westerlund

Öppnar 4 juni

Museiföremålen är nu så gott som katalogiserade och den nya utställningen är planerad.

Den 4 juni ska museet öppna igen och tidtabellen ser ut att hålla. Det är ändå en hel del arbete som måste göras innan museet kan öppna sina dörrar igen.

byggarbete vid frontmuseet i lappvik
Bildtext I den nybyggda delen ska det byggas bland annat toaletter och ett konferensrum.
Bild: Yle/Linus Westerlund

Den nybyggda delen ska få toaletter, kontor, kök och personalrum. Dessutom kommer det att finnas plats för ett konferensrum som rymmer 60 personer.

Den första utställningen börjar också ta form. Nästa vecka ska utställningens vitriner byggas, berättar Martina Lindberg.

Interiör från frontmuseet i Lappvik i Hangö.
ett halv färdigt rum i frontmuseet i hangö
Jämförelse av två bilder: Förr var det gamla museet fyllt av gamla föremål. I dag står den gamla delen tom i väntan på den nya utställningen.
Bilder: Yle/Tove Virta (vänster), Yle/Linus Westerlund (höger)

Rustar upp också på utsidan

Utanför museibyggnaden ska terrängen städas och det ska byggas nya parkeringsplatser. Löp- och stridsgravar ska sättas i skick och krigsstigen likaså. Det är en 1,5 kilometer lång stig i den närliggande terrängen.

- Dit kommer informationsskyltar med bilder och texter och kanske också en del föremål, säger Lindberg.

en brun skylt som det står krigsstig på
Bildtext Krigsstigen ska få nya informationsskyltar.
Bild: Yle/Linus Westerlund

Kanonhallen ska också städas upp men där görs inga stora åtgärder i år.

Skulle varit billigare att riva

Den största utmaningen i projektet är finansieringen. Enligt Lindberg har museet fått bra med understöd men hela finansieringen är ännu inte rodd i hamn.

- Vi behöver ännu lite pengar och material till men det är på god väg.

Det skulle också ha varit billigare och rent byggnadstekniskt bättre om den gamla museibyggnaden rivits, konstaterar Patric Fagerström, vars företag leder byggarbetet.

- Men nu har lite av det gamla bevarats och det ser riktigt trevligt ut från insidan, konstaterar han.

Rotaryklubbarna hjälper till

Det är många arbetsmyror som hjälpt till under projektets gång. Speciellt regionens rotaryklubbar har hjälpt till med arbetet. De har erbjudit expert- och rådgivningshjälp, skaffat sponsorer och jobbat på talko.

- Ekenäs rotaryklubb har tagit så gott som huvudansvaret för planeringen av byggarbetena. De har på talko tömt utställningshallen och rivit ytorna i den, berättar Martina Lindberg.

halvfärdig info skylt byggnad i skogen
Bildtext Studerande vid yrkeshögskolan Novia har varit med och byggt en konstruktion för museiföremål som ska stå ute. De har också byggt en miniatyrhinderbana som är tänkt för de yngre besökarna.
Bild: Yle/Linus Westerlund

Till museet hör också bunkern Irma i Harparskog. Den har också rustats upp med talkokraft tack vare Jörgen Engroos som till vardags jobbar på Nylands brigad. I framtiden ska det vara möjligt att besöka bunkern.

Målet med allt arbete är att museet kommer att bli en aktiv turistattraktion som lockar besökare som kommer längre bort ifrån.

- Det är en värdefull historia att berätta för dagens unga finländare och kommande generationer hur lyckliga vi är som i dag kan leva i ett självständigt Finland, säger Martina Lindberg.

Diskussion om artikeln