Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Invandrarparti i Nederländerna anklagas för rasism

Från 2017
Uppdaterad 10.03.2017 17:13.
Valreklam i Nederländerna
Bildtext Valreklam i Nederländerna
Bild: EPA

I Nederländerna väljer man nytt parlament nästa vecka och för första gången är också ett invandrarparti med i valet. Partiet Denk väntas få minst en plats i parlamentet. Men partiet har också anklagats för att öka den polarisering och den rasism som under de senaste åren har blivit ett allt större problem i Nederländerna.

Under en vanlig fredagsförmiddag är det full rulle i en av de lokala etniska butikerna i Bijlmermeer i sydöstra Amsterdam. Här kan man köpa allt från vårdande schampo för afrofrisyrer till thailändskt godis.

Etnisk butik i Amsterdam
Bildtext Fredagsshopping i Bijlmermeer
Bild: Yle/Lotte Krank-van de Burgt

Bijlmermeer, som ligger en knapp 20 minuters resa med metro från Amsterdams centrum, byggdes ursprungligen för att locka medelklassfamiljer. Men när Surinam blev självständigt från Nederländerna år 1975 emigrerade många därifrån till det forna moderlandet.

Gata i invandrarområdet Bijlmermeer i Amsterdam
Bildtext Gata i Bijlmermeer
Bild: Yle/Lotte Krank-van de Burgt

Regeringen placerade ett stort antal av de här immigranterna i Bijlmermeer. Och i dag är det ett av de mest invandrartäta områdena i den nederländska huvudstaden. Här bor kring 100 000 människor av 150 olika nationaliteter.

Bostadshus i invandrarområde i Amsterdam
Bildtext Bostadshus i Bijlmermeer
Bild: Yle/Lotte Krank-van de Burgt

- Nu ser man mer rasism, människor är mer öppet rasistiska. Tidigare sopades det under mattan, säger Michael som jobbar bakom kassan i butiken.

Michael jobbar i etnisk butik i Amsterdam
Bildtext Michael jobbar bakom kassan i butik i Bijlmermeer
Bild: Yle/Lotte Krank-van de Burgt
Etnisk butik i Nederländerna
Bildtext I den etniska butiken i Bijlmermeer kan man köpa all sorts exotisk mat
Bild: Yle/Lotte Krank-van de Burgt

Laura är på fredagsuppköp och säger att rasismen har blivit mycket extrem under den senaste tiden.

- Det är för att det finns vissa partier som ger uttryck för rasismen. Och så länge medierna fortsätter att rapportera om partierna blir problemet större och större.

Laura är på fredagsuppköp i Amsterdam
Bildtext Laura är på fredagsuppköp
Bild: Yle/Lotte Krank-van de Burgt

Jag träffar Alfons i det lilla köpcentret där halalslaktaren ligger vägg i vägg med afroskönhetssalongen och den thailändska restaurangen.

- Ja rasismen blir värre och värre, säger han. För att alla bara bryr sig om sig själva, om sitt eget folk.

Alfons uttalar sig om rasism i Nederländerna
Bildtext Alfons säger att alla bara tänker på sig själva
Bild: Yle/Lotte Krank-van de Burgt

Rasul är ursprungligen från Irak men har bott i Nederländerna i många år.

- Jag har inte själv stött på rasism. Jag har inte sett det, faktiskt inte. Det är för att jag gör mitt bästa. Jag gör inget fel så ingen kan få mig att känna mig som om jag inte hör hemma.

Rasul är från Irak men bor i Nederländerna
Bildtext Rasul är ursprungligen från Irak
Bild: Yle/Lotte Krank-van de Burgt

Antalet attacker mot muslimer har ökat

Antalet verbala och fysiska attacker mot muslimer har tredubblats i Nederländerna under de senaste åren. Myndigheterna tror att det främst beror på spänningarna efter terrorattackerna i Europa och på det stora antalet asylsökande som kommer till landet.

- Nederländerna ska verkligen oroa sig för polariseringen, säger docent Floris Vermeulen vid Amsterdams universitet.

- Och det händer inte bara i Nederländerna utan i många västeuropeiska länder. Det har att göra med en enormt polariserad och allt mer aggressiv politiskt debatt, där olika grupper ställs mot varandra och blir utestängda. Och samtidigt blir mångfalden i samhället allt större.

Docent Floris Vermeulen i Nederländerna
Bildtext Docent Floris Vermeulen
Bild: Yle/Lotte Krank-van de Burgt

Invandrarparti anklagas för rasism

Med tanke på det som händer i Nederländerna skulle man tro att ett parti som för invandrarnas talan är precis det som behövs.

Men landets största invandrarparti, som för första gången är med i parlamentsvalet, har mötts av skarp kritik.

Denk, som betyder tänk på nederländska och balans eller jämlik på turkiska, anklagas för ett vi- och ni-tänkande och för att öka polariseringen i samhället.

Bild från det nederländska invandrarpartiet Denks webbsida
Bildtext "Vi är Denk" bild av partiets webbsida
Bild: Yle/Lotte Krank-van de Burgt

Enligt ordföranden för den Turkiska arbetarföreningen i Nederländerna är Denk ett rasistiskt parti.

- Denk tudelar samhället, säger Mustafa Ayranci. Det handlar bara om islam och partiet är Erdoğans och Turkiets långa arm. Därför kritiserar jag det.

Ordföranden för den Turkiska arbetarföreningen i Nederländerna Mustafa Ayranci
Bildtext Mustafa Ayranci
Bild: Yle/Lotte Krank-van de Burgt

Denk grundades av Tunahan Kuzu and Selçuk Öztürk - som har turkisk bakgrund - efter att de blev uteslutna ur arbetarpartiet PvdA eftersom de motsatte sig regeringens integrationspolitik.

Partiet anser att invandrare ska accepteras, inte integreras och partiet vill bland annat ha ett register över personer som har gjort sig skyldiga till rasism.

Partiledarna i invandrarpartiet Denk i Nederlädnerna
Bildtext Selçuk Öztürk och Tunahan Kuzu
Bild: EPA

Eftersom Denk inte har fördömt det turkiska styret har partiet anklagats för att vara Turkiets språkrör. Trots flera försök att få en intervju av partiledningen har Yle Nyheter inte fått en kommentar.

Men Denk skriver på sin webbsida att det är ett parti för alla med invandrarbakgrund. Och partiet har tidigare tillbakavisat anklagelserna om Turkiet och rasism.

Invandrarparti kan ha positiv effekt

Trots all kritik tycker docent Floris Vermeulen ändå att ett parti som Denk kan vara positivt.

- Ur demokratisynpunkt kan man säga att det är ett sätt för målgruppen att frigöra sig. Det vill säga de konservativa nederländarna med turkiskt och marockanskt ursprung som de andra partierna ignorerar eller anser att är problematiska.

Floris Vermeulen oroar sig ändå för att partiet bidrar till att förstärka polariseringen och gör det svårare att förena de olika samhällsgrupperna.

Köpcentrum i Nederländerna
Bildtext Halalslaktaren ligger vägg i vägg med andra etniska butiker och restauranger i Bijlmermeer
Bild: Yle/Lotte Krank-van de Burgt

Utanförskap är ett stort problem bland invandrarna i Nederländerna. Många som har bott här länge och skulle få rösta i val gör det inte för att de inte känner sig som en del av det nederländska samhället.

Giovanni har bott 24 år i landet men har aldrig röstat i ett val.

- Att rösta i val är mera för nederländarna själva och inte för utlänningar som har kommit hit. Låt nederländarna bestämma över sin egen framtid.

-Så du känner dig inte som en nederländare?

- Nej faktiskt inte.

Giovanni har bott 24 år i Nederländerna
Bildtext Giovanni har bott i Nederländerna i 24 år men har aldrig röstat i val
Bild: Yle/Lotte Krank-van de Burgt

40 procent av dem med turkisk bakgrund väntas rösta på Denk

Denk väntas mobilisera en stor del av de turkiska och de marockanska invandrargrupperna.

Enligt opinionsundersökningar väntas 40 procent av nederländarna med turkiskt ursprung och drygt 30 procent av dem med marockanskt ursprung rösta på Denk.

Traditionellt har de här invandrargrupperna röstat på arbetarpartiet PvdA, men enligt docent Floris Vermeulen tycker de här grupperna att religion och det land de kommer från är det viktigaste. Därför lockar Denk.

Afro frisörsalong i Nederländerna
Bildtext Afro-skönhetssalong i Bijlmermeer
Bild: Yle/Lotte Krank-van de Burgt

Men trots de höga siffrorna är det inte många i Bijlmermeer som har hört om partiet.

- Nej jag har inte hört om partiet, säger Giovanni. Jag följer inte med partierna så mycket.

- Om det är ett parti för dem med invandrarbakgrund så betyder det ju att de inte befattar sig med andra, säger Laura.

Köpcentrum i Nederländerna
Bildtext Köpcentret i Bijlmermeer
Bild: Yle/Lotte Krank-van de Burgt

Och Alfons har följt med partiet lite på tv.

- Men jag vet inte vad jag ska tänka om det. Namnet säger allt Denk (tänk). Man måste tänka sig noga för innan man svarar, säger han och skrattar gott.

"Prata med varandra!"

Vad tycker då Bijlmermeerborna att man borde göra åt polariseringen och rasismen? Att prata med varandra är svaret.

- Vi måste diskutera och lyssna på varandra, säger Michael. Respektera andras åsikter och överväga dem. Naturligtvis ska man få säga sin egen åsikt. Men man behöver inte såra andra.

Etnisk butik i Nederländerna
Bildtext Bijlmermeerborna tycker att man ska prata med varandra för att åtgärda rasism
Bild: Yle/Lotte Krank-van de Burgt

Och Mustafa Ayranci, ordförande för den Turkiska arbetarföreningen i Nederländerna håller med.

- Vi måste försöka diskutera med varandra. Vi måste försöka ha en dialog. Det är enda sättet.

Diskussion om artikeln