Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Webbens skapare vill ta upp kampen mot falska nyheter

Från 2017
Uppdaterad 12.03.2017 19:33.
Tim Berners-Lee på en konferens i Zürich i januari 2017.
Bild: EPA: WALTER BIERI

Den 12 mars 1989 lade Sir Tim Berners-Lee grunden för det som senare skulle bli webben. På webbens 28-års dag skriver skaparen att han ser tre mycket oroväckande trender som vi måste ta itu med.

Sir Tim Berners-Lee jobbade som konsult på den Europeiska organisationen för kärnforskning (CERN) när han sådde fröet till det vi nu kallar webben.

I ett brev till alla webbanvändare som han har låtit publicera på sin stiftelse Web Foundations webbsida identifierar han tre oroväckande trender som hotar webben som han vill se den.

Han skriver att han föreställde sig webben som en öppen plattform som skulle låta alla dela information och samarbeta över geografiska och kulturella gränser.

"På många sätt har webben levt upp till denna vision, även om det har varit en återkommande kamp för att hålla den öppen. Men under de senaste 12 månaderna har jag blivit alltmer orolig över tre nya trender, som jag tror att vi måste tackla om webben ska kunna uppfylla sin fulla potential som ett verktyg som tjänar hela mänskligheten", skriver Berners-Lee.

1: Vi har tappat kontrollen över personlig data

Det första problemet som skaparen lyfter upp är hur människors privata information utnyttjas på webben. Sir Berners-Lee skriver att den affärsmodell som många webbplatser använder sig av i nuläget, nämligen gratis innehåll i utbyte mot användarens uppgifter, oroar honom.

Många människor godkänner långa och invecklade användarvillkor utan att egentligen förstå vad de går med på.

"I grunden har människor inte något emot att en del information samlas in i utbyte mot gratis tjänster. Men vi märker inte att vi luras. När vår data förvaras utom synhåll för oss går vi miste om fördelar vi kunde ha om vi hade kontroll över uppgifterna, och valde när och med vem vi vill dela dem", skriver Berners-Lee.

Han är oroad över att människor i regel saknar möjlighet att bestämma vilken typ av data de inte vill dela, framförallt med tredje parter.

Nu är det upp till oss alla att bygga den webb vi vill ha.

― Sir Tim Berners-Lee

Regeringarna följer i allt högre grad med människors varje steg på nätet och stiftar lagar som inskränker rätten till ett privatliv. Berners-Lee konstaterar att det är lätt att se problemen i regimer som till exempel fängslar bloggare och övervakar politiska oliktänkare.

"Men också i länder där vi tror att regeringen har medborgarnas bästa i åtanke, går det helt enkelt för långt om man övervakar alla hela tiden. Det har en negativ inverkan på yttrandefriheten", skriver Berners-Lee.

Han skriver att övervakningen gör att människor drar sig för att använda webben för att utforska viktiga frågor som känsliga hälsofrågor, sexualitet eller religion.

2: Falsk information sprids alldeles för lätt på nätet

Nästa oroväckande trend som Berners-Lee lyfter upp är spridningen av felaktig information på nätet. Han konstaterar att de flesta människor hittar information på webben via bara en handfull olika sociala medier och sökmotorer.

De här tjänsterna tjänar pengar när människor klickar på de länkar de visar. De väljer vilka länkar de ska visa på basis av de uppgifter de samlar om oss.

"Resultatet är att de visar oss innehåll de tror att vi kommer att klicka på. Det betyder att felaktig information eller falska nyheter som är förvånande, chockerande, eller har anpassats till våra fördomar kan sprida sig som en löpeld", skriver Berners-Lee.

Han konstaterar att personer med onda avsikter kan utnyttja systemet för att avsiktiligt sprida felaktig information för ekonomisk eller politisk vinning.

3: Politisk reklam har blivit en sofistikerad industri

Den tredje trenden som oroar Berners-Lee bygger vidare på de två föregående. Han skriver att politiska kampanjer utnyttjar den användarinformation som samlats in för att skapa annonser som riktas direkt till enskilda användare.

"En källa tyder på att det under presidentvalet i USA fanns upp till 50 000 olika varianter av annonser som serverades varje dag på Facebook. Det finns uppgifter om att vissa politiska - i USA och på andra ställen - används på oetiskt sätt för att styra väljare till falska nyhetssidor", skriver Berners-Lee.

"Riktad reklam gör att en kampanj kan säga helt olika, eventuellt motstridiga saker till olika grupper. Är det demokratiskt?" frågar han sig.

Svårt men inte omöjligt att reparera webben

Berners-Lee konstaterar att det är en mycket komplex situation som saknar enkla lösningar. Han listar ändå några förslag på hur de oroväckande trenderna ska tacklas.

"Vi måste samarbeta med webbföretag för att hitta en balans som ger människor en rättvis grad av kontroll över sin data", skriver Berners-Lee.

Han föreslår att man kan utforska alternativa intäktsmodeller som abonnemang för att finansiera verksamheten. Han skriver att vi måste motarbeta att olika regeringars övervakningslagar, via domstolar om det behövs.

När det gäller spridningen av falsk information skriver Berners-Lee att webbens grindvakter som Google och Facebook måste uppmuntras att fortsätta sina ansträngningar för att bekämpa problemet.

Han anser också att algoritmerna som webbföretagen använder sig av måste bli mer transparenta eftersom de har en så stor inverkan på människors liv. Dessutom måste man omedelbart se till att politiska kampanjer på nätet börjar regleras.

Avslutningsvis konstaterar Berners-Lee att han må ha uppfunnit webben, men att alla användare tillsammans har hjälpt till att skapa den webb vi har idag.

"Nu är det upp till oss alla att bygga den webb vi vill ha", avslutar Berners-Lee.

Diskussion om artikeln