Sari Essayah: Barn under tre mår bättre hemma än på dagis
Kristdemokraternas ordförande Sari Essayah anser att barn som är tre år eller yngre mår bättre hemma än på dagis, och därför ska kommunerna inte erbjuda gratis dagvård. I Svenska Yles kommunalvalsintervju säger hon också att skolorna ska hålla fast vid kristna traditioner och att kommuner inte ska delta i Pride-evenemang.
Fokus på partiet
Inför kommunalvalet har partier och intresseorganisationer tävlat om att presentera den bästa modellen för föräldraledigheter, de flesta med målet att avveckla hemvårdsstödet som huvudsakligen utnyttjas av kvinnor. Kristdemokraterna står fortfarande starkt bakom den nuvarande vårdledigheten.
- För oss är det viktigt att familjerna själva kan bestämma vilken vård de vill ha för sina barn. Därför är hemvård mycket viktig och vi vill ha kvar hemvårdsstödet, säger KD:s partiordförande Sari Essayah.
Det du kallar valfrihet betyder i praktiken att kvinnorna stannar hemma. Är det önskvärt att föräldraledigheten förnyas så att också papporna ska bära ett ansvar?
- Hemvårdsstöd betyder inte att mammorna måste vara hemma. Det kan vara mormor eller morfar eller någon annan som använder stödet. Jag vet inte varför diskussionen ska handla om att stödet hindrar kvinnorna från att jobba om de vill.
Många ekonomiska experter anser att hemvårdsstödet är en orsak till att Finlands sysselsättningsnivå är för låg. Hur ser du på det?
- Sysselsättningsgraden är viktig men det är också viktigt att barnen ska ha den vård som är bäst. Och föräldrarnas vård är den bästa främst för barn upp till tre år.
Så du menar att det är bättre för barn att vara hemma än på dagis?
- Ja för barn som är tre år eller yngre är det bättre. Sedan kan det finnas sociala skäl till att vissa barn har det bättre på dagis och vi är inte emot sådana lösningar.
Borde dagvården vara gratis i kommunerna?
- Inte för dem som är yngre än tre år. Men småbarnspedagogik för dem som är äldre än fyra kunde vara gratis till exempel 20 timmar per vecka.
En sak vill ändå Sari Essayah förändra när det gäller familjeledigheterna. Kostnaderna borde enligt henne fördelas mellan alla arbetsgivare enligt svensk modell. Nu är det i praktiken mammornas arbetsgivare som står för de största kostnaderna. KD vill också ha fler vårdare och mindre gruppstorlekar på dagis, och det ska bekostas av att fler barn vårdas hemma.
Bättre vård istället för eutanasi
Yle Nyheter träffar partiordförande Sari Essayah vid KD:s valkontor i en utrymd kiosk invid torget i Heinola, ett starkt fäste för partiet. Ett stort antal kvinnor och män, huvudsakligen i den övre medelåldern har trängt in sig i det provisoriska utrymmet för att träffa partiordföranden. De flesta vill tala om vårdfrågor och den stora vårdreformen.
Åt vårdreformen kan förstås ändå inte de kommunala beslutsfattarna göra särskilt mycket. Essayah säger att Kristdemokraterna i kommuner som Heinola nu måste se till att närservicen blir så bra som möjligt under de närmaste två åren, så att den också i fortsättningen ska finnas kvar.
Kristdemokraterna lyfter i sitt valprogram särskilt fram äldreomsorgen, man vill öka antalet vårdare och stödja närståendevårdare. Debatten om eutanasi är enligt KD på fel spår. I stället kräver man bättre vård i livets slutskede.
- Den palliativa vården behöver tillräckligt med resurser och vårdpersonalen måste få utbildning för palliativ vård. I fortsättningen bör det vara landskapen som tar ansvar för den palliativa vården, säger Sari Essayah.
Svenska och religion i skolan
KD listar i sitt valprogram en lång rad önskemål om skolan som kunde finnas i vilket partiprogram som helst; mindre gruppstorlekar, ett rent inomhusklimat, trygga skolvägar och arbete mot skolmobbning. En egenhet hos KD är önskemålet om ökat samarbete mellan skolor och församlingar. I ett flygblad kräver man också att "Den blomstertid nu kommer" ska sjungas i skolorna även i fortsättningen.
- Jag tror att religiösa traditioner har precis den plats i skolan som de ska ha. Vi ska hålla på våra traditioner i samband med jul- och vårfester.
Står det i konflikt med att att samhället blir mer mångkulturellt? Finns det en risk för att en del barn känner sig uteslutna?
- Nej, som grundlagsutskottet har konstaterat är kristna fester en del av vår tradition och det är också viktigt för invandrare att ta till sig till landets traditioner.
Hur ser ni på experimentet med frivillig skolsvenska? Borde man i kommunerna kunna göra svenskan frivillig i skolan?
- Nej, det stöder jag inte eftersom det skulle förhindra barnens och ungdomarnas möjligheter till studier och jobb i framtiden. Finland är ett tvåspråkigt land och vi behöver såväl finska som svenska.
Så du är kategoriskt för en obligatorisk skolsvenska?
- Ja! Och obligatorisk skolfinska också!
De kristna värderingarna finns under ytan
Sari Essayah har valt att betona de kristna värderingarna mindre än sin företrädare Päivi Räsänen som gjorde sig känd för ibland ganska värdekonservativa utspel. I partiets valprogram nämns religionen inte alls, även om samarbete med församlingarna nämns som en möjlighet inom många sektorer.
Medan hennes företrädare ville att Finland skulle prioritera kristna flyktingar nöjer sig Essayah med att säga att man i valet av kvotflyktingar kan beakta att kristna flyktingar från muslimska länder ofta hör till de mest utsatta. Hon säger också att församlingarna har en viktig roll i integrationsarbetet.
- Förstås kan det vara lättare för kristna asylsökande att integrera sig i samhället om det finns möjlighet att besöka kyrkan och få vänner och en samvaro där. När man bedömer vilka asylsökande som får stanna ska ändå alla behandlas lika.
I Helsingfors har partiet i fullmäktige motsatt sig att staden deltar i Pride-festivalen. Ska kommuner delta i Pride-evenemang?
- Det är inte kommunernas ansvar att göra sådana saker. Kommuner erbjuder torg och utrymmen för alla slags demonstrationer, och det är den roll kommunen ska ha oavsett vilken slags medborgaraktivism det gäller. Kommunen ska vara neutral i sådana frågor.