Fokus på partiet: Fem frågor som kan avgöra valet för Kristdemokraterna

Yles temasatsning Fokus på partiet fortsätter. I dag riktas uppmärksamheten på Kristdemokraterna. Partiet ställer upp med närmare tvåtusen kandidater runtom i Finland. Bäddar det här för framgång i valet?

Vi listar fem frågor som kan ha en avgörande betydelse för Krisdemokraternas valframgång.

1. Kandidaterna

Av samtliga riksdagspartier är Kristdemokraterna det minsta, med ett ett nationellt stöd på omkring fyra procent. Partiet representeras av cirka 300 ledamöter i 173 kommuner.

Följaktligen är KD:s fullmäktigegrupper små till storleken på många håll. I vissa fullmäktigen representeras Krisdemokraterna av endast en ledamot.

Av detta följer att de enskilda fullmäktigeledamöterna kan ha ett relativt stort inflytande på partiets lokalpolitik. Samtidigt kan det vara både krävande och arbetsdrygt att vara kommunal representant för ett litet parti.

I vårens kommunalval ställer Krisdemokraterna upp närmare 2 000 kandidater. Vid sidan av De gröna är KD det enda partierna som lyckats rekrytera fler kandidater i år än för fem år sedan.

Könsfördelningen bland KD:s kandidater är också förhållandevis jämn: nästan 47 procent av kristdemokraternas kandidater är kvinnor.

2. Hur fungerar partimaskineriet?

Ett stort och geografiskt utbrett kandidaturval sätter partimaskineriet på prov. Ett exempel på det här fick man i Helsingfors nyligen, då det visade sig att personer med främlingsfientliga åsikter smugit sig in på KD:s lista.

Partisekreteraren Asmo Maanselkä beklagade händelsen och försäkrar att man inom KD kommer att lära sig av det skedda. Härvan visar ändå på de utmaningar som partimaskinerierna ställs inför i valtider.

I slutändan avgörs valresultatet i de enskilda kommunerna. Ett stort ansvar vilar med andra ord på de enskilda kandidaterna och funktionärerna.

Ett faktum är att valkampanjerna i stor utsträckning flyttat från gatorna och torgen till de sociala medierna. Nätet förutsätter nya sätt kommunicera med väljarna och paketera sitt budskap. Hur hörs KD:s röst på some?

3. Hur röstar Österbotten?

Stödet för KD varierar på olika håll i landet. I Nyland och Helsingfors får partiet ett stöd på tre respektive två procent. Ännu lägre är stödet i Uleåborgs och Lapplands valkrets.

Sina starkaste fästen har kristdemokraterna i mellersta Finland och Österbotten. Speciellt stort är stödet i norra svenska Österbotten: i kommunalvalet 2012 röstade nästan 40 procent av invånarna i Larsmo på Kristdemokraterna.

KD är också starkt i Pedersöre (27,1 %), Soini (16 %), Kronoby (9,3 %) och Karleby (9,1 %). Om KD vill göra ett gott nationellt resultat är det viktigt att partiet gör väl i från sig i Österbotten.

4. Sari Essayah

Partiordförande Sari Essayhs politiska karriär tog fart år 2003, då hon blev invald i riksdagen från Egentliga Finlands valkrets. Den tidigare elitidrottaren blev snabbt ett namn att räkna med i politiska sammanhang.

Efter ett misslyckat försök att förnya riksdagsplatsen valdes Essayah till partisekreterare för Kristdemokraterna. Två år senare bar det av till Bryssel, då Essayah blev invald i Europaparlamentet med över 50 000 röster. Essayah var även Kristdemokraternas kandidat i presidentvalet 2012.

I riksdagsvalet 2015 blev Essayah invald från riksdagen från Savolax-Karelens valkrets. Samma år efterträdde hon Päivi Räsänen som partiordförande.

Partiordföranden Essayah får erkännande både från partimedlemmar och kolleger inom andra partier. Hon beskrivs som påläst, saklig och samarbetsvillig. För en ordförande för ett litet parti är detta viktiga egenskaper.

Jämfört med sin föregångare har Essayah också hållit lägre profil i fråga om sina personliga religiösa uppfattningar: de feta rubriker som kantade Päivi Räsänens väg som ordförande har uteblivit.

I april mäts Essayhas ledarskap för första gången i valsammanhang. En seger i kommunalvalet skulle ge Essayah och KD god vägkost inför nästa riksdagsval.

5. Valdeltagandet

Det är svårt att uppskatta hur de många frågetecknen kring kommunernas framtida uppgifter kommer att påverka kampanjerna och valdeltagandet. Det är ändå inte långsökt att tänka sig att den pågående landskapsreformen dämpar intresset för kommunalvalet. Frågan är vilka konsekvenser detta kommer att få för KD.

En titt på valdeltagandet 2012 ger en fingervisning om hur ett lågt valdeltagande kunde tänkas påverka KD: på listan över kommuner med det högsta valdeltagandet ligger både Larsmo och Pedersöre bland de tio bästa i landet.

Sedan tidigare vet man att borgerliga partier har en tendens att gynnas av ett lågt valdeltagande, Man kan alltså förmoda att KD skulle gynnas om många väljare blir liggande på sofflocket.