Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Robotarna kommer men lagstiftningen sackar efter

Från 2017
Uppdaterad 16.03.2017 09:11.
Elever lär sig bättre med hjälp av robotar visar undersökningar. Men om robotarna görs för vänliga och pratsamma, försvinner läreffekten.
Bild: University of Plymouth

Robotar, artificiell intelligens och självlärande datorer, förväntas ta över ännu fler arbetsuppgifter. Europaparlamentet uppmanar till att stifta lagar för att reglera robotarna.

Redan nu finns självstyrande robotar som gräsklippare och dammsugare i vår hemmiljö och om en fyra, fem år väntas självkörande bilar tillåtas på motorvägar.

Men ändå finns ingen lag som reglerar autonoma, självstyrande robotar, eller ens någon definition på gränserna mellan en vanlig maskin och en robot.

I mitten på februari i år antog Europaparlamentet en resolution som uppmanar till lagstiftning om EU-omfattande regler för ansvar, integritet och personlig säkerhet som det allt större användandet av robotar i vårt dagliga liv för med sig.

"Bara att skaka hand"

En grå-orange robotarm, ungefär en meter lång med en nästan mänsklig metallhand med fem fingrar längst ut, svänger handen fram och tillbaka och vinkar ut över publiken. Sedan sänker den handen fram mot mig.

- Det är bara att skaka hand och hälsa, säger demonstratören som står bredvid.

När jag trycker till lite hårt, surrar armen till och backar undan. Trycksensorer i lederna känner av kraften så att min hand inte skadas av robotens mycket större krafter. Tekniken finns nu så att robotar och människor ska kunna arbeta tillsammans utan att skador uppstår.

Jag är på ett seminarium i Bryssel på Europaparlamentet, som sedan några år haft en kommitté som arbetat med lagstiftningsfrågor kring det alltmer utbredda användandet av robotar inom industrin och även i vår dagliga miljö.

Främst gäller det autonoma, självstyrande robotar. Under 2000-talets första decennium tillverkades och såldes mer än 10 miljoner sådana robotar i världen, främst dammsugarrobotar.

Robot
Bild: Yle / Lennart Berggren

"Utan robotar ingen produktion i Europa"

Genom automation uppskattas produktiviteten inom EU ha ökat bruttonationalprodukten med mer än tio procent det senaste decenniet. Omräknat blir det en ökning värd motsvarande över 1 000 miljarder euro.

- Det finns till och med högre uppskattningar för hur mycket vi tjänar på robotar och automation inom tillverkningsindustrin. Men nu blir det mer och mer vanligt inom servicesektorn, exempelvis inom hälso- och äldrevård, säger Rainer Bischoff, vicepresident på EU Robotics, en industrisammanslutning inom EU, och fortsätter:

- På vissa ställen har arbeten försvunnit men på många andra har arbete skapats. Utan robotar och automatisering så skulle vi inte haft någon produktion i Europa nu.

I mitten på februari antogs ett betänkande från Europaparlamentets utskott för rättsliga frågor om hur robotar och så kallad artificiell intelligens bör regleras. En robot anses vara en maskin med rörliga delar som styrs av ett dataprogram. Genom sensorer uppfattar roboten omgivningen och kan då anpassa sitt handlande efter situationen.

Kameror överallt

Men hur en robot rättsligt definieras är idag oklart inom EU, och det samma gäller frågor kring säkerhet, integritet, rättigheter till data som samlas in och ansvar när det gäller användandet av robotar.

Robotar, som exempelvis självkörande bilar, använder sensorer och kameror och behandlar data som sedan finns tillgängliga i systemen eller på nätet.

- Vi behöver se till att stärka integritetslagstiftningen ytterligare för nu kommer vi att få kameror i princip överallt och det är också en säkerhetsfråga. Vi måste se till att det finns tydliga regler som säger att företag som tillverkar robotar, de måste se till att utforma säkerheten i datorerna på ett sådant sätt att informationen inte läcker ut i fel händer, säger Max Andersson, ledamot i Europaparlamentet för Miljöpartiet och medlem i utskottet som utarbetat betänkandet.

Förlamade kan gå

På seminariet demonstreras även hur sensorer på armar och huvud kan plocka upp signaler från muskler eller hjärna, som sen i en dator kan bearbetas och styra maskiner.

Jag får ett sensorarmband fastsatt och ska få en elektrisk boll att rulla på golvet genom att röra armen. Men någon större framgång har jag inte. För testpersonen efter mig gick det bättre. Hon får bollen att snurra runt och röra sig efter hennes handrörelser.

Vid ett bord sitter en ung kille med sensorer fastsatta i en ställning på huvudet. Efter lite krångel med datauppkopplingen får han det att fungera. En liten flygdrönare lyfter vingligt men kan flyga ut över scengolvet, styrd enbart av signaler från hans huvudrörelser och grimascher, som datasystemet tolkar om till styrning av drönaren. Imponerande.

Inom sjuk-och hälsovård finns idag kirurgrobotar där exempelvis en kniv kan styras med en precision på hundradelar av en millimeter via datakontollerade motorer, eller ”exoskeleton”. Det är motordrivna leder som sitter utanpå kroppen och kontrolleras av signaler från nerver, som möjliggör för förlamade att hjälpligt kunna gå.

En liten boll kan styras runt på en bana med ett sensorarmband som känner av signaler från musklerna.
Bildtext En liten boll kan styras runt på en bana med ett sensorarmband som känner av signaler från musklerna.
Bild: Yle / Lennart Berggren

Vänliga robotar är mindre effektiva?

Syftet med lagstiftning och regler är förstås att tvinga tillverkare att göra bättre och mer säkrare självstyrande robotar innan de kommer ut i det dagliga livet. I en snar framtid väntar främst självkörande bilar men även mer sociala robotar inom äldrevård och undervisning.

Robotar eller datorer som kan föra enkla samtal har funnits länge, liksom vår förmåga eller ovana att behandla maskiner som om de var levande varelser.

Det här exemplifierar Tony Belpaeme, som forskar om sociala robotar vid universitetet i Plymouth, i ett podiesamtal. Han lyfter fram hur vi, när vi har bråttom och ska ta hissen, oftast trycker flera gånger och lite hårdare på hissknappen för att den därmed ska fatta att vi verkligen vill att det ska gå snabbt.

Tony Belpaeme berättar om en undersökning kring hur robotar som ska lära barn räkna kunde utformas.

- Med varje elev var en robot och allmänt förbättrades resultaten avsevärt. Men när vi gjorde robotprogrammet alltför socialt och vänligt försvann förbättringen. Barnen kände tvång att vara vänliga tillbaka och prata med dem. Eftersom robotarna var så sociala, stal de uppmärksamheten från uppgiften, säger forskaren Belpaeme.

Sverige en toppnation

Sverige ligger redan på fjärde plats i världen när det gäller användandet av robotar inom tillverkningsindustrin. Men nu förväntas robotar, automatisering och artificiell intelligens ta över ännu fler arbetsuppgifter som lagerarbete, sjukdiagnostik, kassaarbete, översättning, till och med för oss journalister när datorer kan skriva enklare artiklar. Nya arbeten skapas visserligen, men det blir ändå en omställningstid.

- För ganska många så dröjer de nya jobben och de kan få en tydlig sänkning av sina inkomster så det är medelinkomstjobben som kommer att drabbas mycket hårdare än övriga delar av arbetsmarknaden. Där ser jag en stor risk för samhällsutvecklingen, om vi inte ser till att stärka de sociala välfärdssystemen, säger Max Andersson.

I förlängningen anser vissa att bidragen till dem som förlorat arbetet genom automatisering ska bekostas av en speciell robotskatt. Andra, som den internationella robotorganisationen IFR, ser en bättre väg i att högre beskatta de vinster som automationen medför.

Flygindustrin som förebild

- Hur ska jag göra nu då? undrar jag när jag tittar mig omkring bland dataskärmar och instrument.

- Ja, vi går igenom det, säger Hillevi Köhl, instruktören vid min sida.

Jag är på Flygvapenmuséet i Linköping och har precis krupit ned i förarstolen på ett stridsflygplan JAS Gripen. Det är förstås bara en simulator men ger ett bra exempel på mängden information som kan behandlas på kort tid av den mänskliga hjärnan.

Här lyckas jag bättre än i Bryssel med styrningen. Jag flyger simulerat men när det närmar sig luftstrid med fingerade fiendeplan blir det en informationsflod från alla skärmar som jag har svårt att ta till mig.

Hillevi köhl säger att det är förtåeligt att man blir stressad. Det kan uppstå väldigt komplicerade situationer.

- All den här informationen och att förstå den men även tänka vad man ska göra en minut i förväg.

Med sensorer på huvudet kan en liten drönare flyga, styrd enbart av signaler från huvudrörelserna.
Bildtext Med sensorer på huvudet kan en liten drönare flyga, styrd enbart med signaler från huvudrörelserna.
Bild: Yle / Lennart Berggren

Säkerheten viktig

Nu blir robotar alltmer kapabla att känna av omgivningen och fatta rätt beslut. Den civila flygindustrin är sedan länge hårt reglerad med stränga säkerhetsnivåer och deras erfarenheter kan väl användas i de kommande reglerna för robotar, som självkörande bilar.

Gunnar Holmberg som arbetar med framtida flygsystem på SAAB i Linköping säger att flyget kan vara en förebild i sammanhanget. Flygplansutvecklaren är ansvarig för att systemen är säkra. Sedan finns flygplansoperatören som i sin tur har piloter. Och det är piloten som är ytterst ansvarig för att genomföra flygningen.

- Det här har vuxit fram under väldigt många år och jag kan ju se att det här händer väldigt fort inom bilbranschen nu. Jag tror att det är en utmaning man kommer att ha att komma överens om kravbild och vad är rätt säkerhetsnivå. En hel del systematik finns nog att hämta inom flygbranschen för hur det här ska hanteras, säger Gunnar Holmberg på SAAB.

"Överskatta inte robotarna"

Resolutionen om den lagstiftning som Europaparlamentet antog har nu gått vidare till Europeiska kommissionen. Efter godkännande och ytterligare remissrundor kommer först om några år en konkret lag som omfattanr bruk av robotar inom EU. Den ska sedan antas av ministerrådet och Europaparlamentet.

Men Dirk Lefeber som är robotforskare vid Fria Universitetet i Bryssel kommer med en varning. Man ska inte överskatta robotarnas förmåga, säger han.

- Det är lång tid kvar innan det finns autonoma robotar som snabbt kan läsa av komplexa situationer, eller exempelvis se på en kroppshållning om någon tänker göra något. Vad som kommer i en nära framtid är robotar som med enkla uppgifter arbetar tillsammans med människor, inte ersätter dem. Det blir ett system som vi alla tjänar på.

Diskussion om artikeln