Panda är varken man eller kvinna
Vår syn på genus är i så stor förändring att en del redan talar om en genusrevolution. Tack vare det nya begreppet ickebinär kunde Panda Eriksson till sist hitta sin könsidentitet som 20-åring.
På 90-talet då Panda Eriksson var barn fanns det en stark uppfattning om att en transperson är en man i klänning. Det identifierade hen sig själv inte alls med. Erikssons historia är full av förvirring och en oförklarlig känsla av att något var konstigt.
- Jag tror jag förstod att jag var ickebinär först då det fanns ett ord för det. Då var jag redan 20 år gammal. Det har inte funnits bra terminologi för det här. Det förvirrade min process så att jag inte kunde behandla de här tankarna.
Ickebinär är en person som identifierar sig vara mellan, utanför eller av båda könskategorierna, kvinna och man. Ickebinära personer kan definiera sig på olika sätt. Ordet är knepigt och Eriksson påpekar att finskans muunsukupuolinen är mer beskrivande.
- Jag har en könsupplevelse som varken matchar en man eller en kvinna. Det är inte samma sak som att vara där mitt emellan utan jag tror bara inte att det finns en färdig skala.
Dagens barn får annat synsätt än far- och morföräldrarna
Normen i samhället har länge varit att alla människor antingen är kvinnor eller män. Vi har tänkt oss att de två könen har olika egenskaper och att de förhåller sig på ett visst sätt till varandra.
Nu får vi hela tiden mer information om olika förhållningssätt och berättelser av personer som inte identifierar sig med tvåkönsnormen. De barn som växer upp i dag kan växa upp med en helt annan genussyn än sina föräldrar samt mor- och farföräldrar. Dagens barn har också tillgång till en helt annan vokabulär.
Det finns de som är väldigt insatta och de som tycker det är jobbigt och tvärnitar.
Panda Eriksson
Förändringen har pågått en längre tid och det är nu när nya genusord uppkommer i rasande takt som man har börjat tala om en genusrevolution. Hela januarinumret av tidskriften National Geographic handlade till exempel om den här revolutionen.
Panda Eriksson är utbildad kulturproducent och jobbar med tillgänglighet inom kulturen och med LGBTI-frågor. Utöver det studerar hen genusvetenskap, ett komplicerat fält som utvecklas fort.
- Det kan kännas svårt att hänga med, eftersom den information som finns nu kanske har ändrats om ett halvår. Det finns de som är väldigt insatta och de som tycker det är jobbigt och tvärnitar. Det här kan ha polariserat människorna till en viss grad, säger Panda.
När vi går på gatan finns det en automat i våra huvuden som könar folk
Anna Moring
Anna Moring är projektledare för Alla Familjers Finland, ett projekt som uppmärksammar mångfalden inom familjer. Könsidentitet är förvirrande eftersom vi är vana vid en viss norm och för att könet inte nödvändigtvis syns utåt.
- Vi har ett intuitivt sätt att se på könsidentitet och på kön. När vi går på gatan finns det en automat i våra huvuden som könar folk. Om det är någon som inte passar in i våra antaganden så kan det vara svårt för oss att förstå, säger Anna Moring.
Det är okej att fråga om man gör det med god avsikt. Man får vara nyfiken
Anna Moring
Det är ett slags tänkande som är svår att komma ifrån i vårt samhälle, tycker Moring. För att undvika antaganden krävs att man utvecklar omtänksamma sätt att prata och ställa frågor.
- Det känns illa att bli misstagen för något man inte är. Det kan vara svårt för en utomstående att veta vilken könsidentitet någon person har, men det är okej att fråga om man gör det med god avsikt. Man får vara nyfiken på varandra.
Könsidentitet är vad du själv upplever ditt kön vara, det man känner sig själv som.
Okej att fråga vad personen vill kallas
Termerna om kön och sexualitet är många. Det kan vara knepigt att veta skillnaden på dem och vilket begrepp som ska användas när.
Det svenska språket har dessutom ett pronomenproblem. Hen är inte så vanligt i finlandssvenskan ännu, trots att det redan används en del i Sverige.
- Det är för en själv som man behöver orden. Ord är ett verktyg som du behandlar din egen identitet med. När du har en kategori och en term så har du lättare att söka stöd av andra i samma situation. Du vet vad du pratar om, du kan hitta information på nätet.
Man behöver inte vara rädd om man upplever att man inte kan alla ord
Panda Eriksson
Panda Eriksson väntar sig inte att alla behärskar terminologin men påpekar att grundbegreppen är bra att ha koll på eftersom det handlar om grundläggande frågor för dem som det berör.
- Man behöver inte vara rädd om man upplever att man inte kan alla ord och begrepp. Det räcker att man med goda avsikter frågar hurdana ord man vill att ska användas.
En vanlig missuppfattning är till exempel att det handlar om sexualitet då det pratas om transpersoner, då begreppet egentligen uttrycker hur personen upplever och uttrycker sitt kön.
Blir kallad homosexuell
Eriksson tror det ännu finns mycket grundläggande att lära sig.
- Folk säger till mig att det är ok för oss att du är homosexuell. Men det är inte samma sak, säger Panda Eriksson.
När Eriksson hittade sin egen könsidentitet blev den sakta vardag. Hen tänkte att då hen är bekväm i sin egen identitet förstår också de andra runt omkring.
- Så blev det ju inte. Andra måste gå igenom samma process varje gång de träffar en ny människa vars könsidentitet inte är självklar. Men jag tycker man hör att det talas om det mer i medier och att det finns mera förståelse. Det är inte så illa som de skulle kunna vara.
Förvirring vid kroppsvisitering
I Finland finns det inte en möjlighet att juridiskt definieras som något annat än man eller kvinna. Det här kan leda till problem och pinsamma situationer då en ickebinär ska bevisa sin identitet.
- Jag kan ha ett pass som säger en sak men ett ansikte som säger någonting helt annat. Det har kommit upp situationer då jag rest och fastnat i säkerhetskontrollen. De har varit förvirrade då de ska göra en kroppsvisitation då endast kvinnor får göra det åt kvinnor och män åt män. Det har blivit bollande fram och tillbaka.
Situationerna väcker uppmärksamhet och kan kännas förnedrande. Det sker även misstag men det är normalt.
- Mitt namn är till exempel något människor reagerar på, de blir förvirrade och undrar om det är ett kvinno- eller mansnamn. Man har rätt att känna sig ledsen och förnedrad men man måste också ha en förståelse för att det sker fel i misstag. Så länge det är ett ärligt misstag är det okej.
Panda Eriksson föreläser i skolor
Människor borde ges rum att tala om könsidentitet. Det är viktigt att lyfta fram bra saker, det handlar inte om en sjukdom och det är ingen dålig sak utan en naturlig del av mänskligheten.
Eriksson föreläser själv för grundskolor om genusfrågor för att upplysa ungdomar.
- Där märker man att det är mycket roligare att få höra direkt från rätt person och de kan fråga istället för att läsa från en bok. Människor ska få berätta sin egen historia, det är ingen idé att någon som inte levt igenom det själv försöker berätta tråkigt och teoretiskt om hur kön fungerar.
Anna Moring tycker att man ska utbilda föräldrar och lärare om könsidentitet.
- Det skulle vara väsentligt att ha det med i utbildningen. Om vi hade lärare och föräldrar som var utbildade i de här frågorna så skulle det vara lättare för barnen att växa upp till sådana människor de vill bli.
Jag tror att vi långsamt börjar gå mot ett håll där kön ses som en naturlig del av människan, som alla får uttrycka på de sättet de vill
Panda Eriksson
Eriksson påpekar att medier har ett väldigt stort ansvar. Det är publikfostran att använda rätt termer. Det är även viktigt att inte endast berätta hemska och ledsamma historier för det är inte en hemsk sak att vara trans, så länge man får stöd och får uttrycka sig själv.
Småningom kommer också förändringarna. I måndags gjorde till exempel biblioteken i huvudstadsregionen en förändring i sin registreringsblankett. Kunderna kan nu vara kvinnor, män eller könsalternativet “annan” då de registrerar sig.
- Det talas väldigt mycket om det på många nivåer så jag tror att vi långsamt börjar gå mot ett håll där kön ses som en naturlig del av människan, som alla får uttrycka på det sättet de vill, säger Panda Eriksson.
Har du koll på begreppen?
Tre sätt att se på kön
Könsidentitet: Definieras av var och en själv och är det kön en person känner sig som. Behöver inte ha något att göra med hur kroppen ser ut, hur samhället vill se en person eller med det biologiska könet.
Genus - det sociala könet: Står för de normer, föreställningar, uttryck och egenskaper som ett samhälle tillskriver könen. Femininitet och maskulinitet skapas socialt och ser olika ut beroende på sammanhang, kultur och historisk tidsperiod.
Biologiskt kön: Bestäms av fem faktorer: könskromosomer, könskörtlar, könshormon, samt inre och yttre könsorgan. Ofta innebär könskromosomerna XX att det biologiska könet är kvinna och XY att det är man. En liten andel barn (0,5-1,7 procent) föds intersexuella, vilket betyder att minst en av de fem faktorer som bestämmer det biologiska könet avviker. Forskare vet numera att det är omöjligt att dra en fast gräns mellan de binära biologiska könen man och kvinna.
Vad är pansexuell, cis och queer?
Asexuell: En person som under en viss tid eller aldrig känt sexuell attraktion.
Cisperson: Någon som identifierar sig som det kön personen fått vid födseln.
Heterosexuell: En person som är attraherad av någon av ett annat kön än det egna.
Homofobi: En ideologi som ger uttryck för en starkt negativ syn på homosexualitet eller homo- och bisexuella.
Homosexuell: En person som är attraherad av någon av samma kön.
Ickebinär: En person som identifierar sig vara mellan, utanför eller av båda könskategorier kvinna och man. Ickebinära kan definiera sig på olika sätt. Vissa anser sig vara både man och kvinna, medan någon annan identifierar sig ligga där emellan. En del ickebinära identifierar sig inte med något kön alls.
Intergender: En person som identifierar sig vara mellan könen kvinna och man. Synonym till ickebinär.
Intersexuell/intersexualism: En person med ett medfött tillstånd där könsorganens utveckling är atypisk, med andra ord inte entydigt kategoriseras som man eller kvinna. Hen kan vara kvinna, man eller intersex.
Könsuttryck: Hur en person uttrycker sitt kön genom olika utmärkande egenskaper såsom kläder, frisyr, socialt beteende med mera.
Pansexuell: Att man känner attraktion för en person oavsett kön.
Queer: Begreppet kritiserar normalitet i fråga om kön och sexualitet. Det handlar om ifrågasättande av det heteronormativa tänkandet gällande bland annat sexuella relationer och hur vi ska uttrycka kön. Att vara queer kan innebära önskan att inte definiera sitt kön eller sexuella läggning, medan andra använder uttrycket som definierande.
Transperson: Begreppet har många undergrupper och man kan vara transperson på många olika sätt. En person som inte alls eller delvis inte identifierar sig med det medfödda könet. En transperson kan också vara en person som inte följer sociala normer för hur en person av ett visst kön ska bete sig eller se ut.
Transkönad: En person som inte identifierar sig med sitt biologiska kön. En del väljer att korrigera sitt kön med hjälp av hormonbehandling eller genom kirurgiska ingrepp.
Transvestit: En person som klär sig i motsats till det som utmärker den traditionella normaliteten för könen man och kvinna.
Transfobi: En ideologi som ger uttryck för en starkt negativ syn på transpersoner.
Källa: RFSL:s begreppslista, RFSU: Den onaturliga naturen - Kunskapsmaterial om sexualitet och kön för lärare i naturkunskap och biologi på gymnasiet, FN:s projekt Free & Equal , Vårdguiden
Iiris Mattsson
studerar journalistik och gör praktik vid Yle Nyheter